torsdag 13 december 2007

But the film is a saddning bore, cause I wrote it ten times or more

Är det inte hemskt märkligt när det handlar om liv på andra planeter, att man hela tiden utgår från att de livsformerna är helt överintelligenta varelser med förmåga att förstå och tala alla språk, bygga högteknologiska rymdskepp och slutligen sitta inne med filosofiska sanningar om livets mening som vi jordbor aldrig tycks komma till insikt om, det sista gäller bara om de är goda. Är de onda är deras enda syfte att döda och förgöra andra planeter, vilket ju kan tyckas onödigt eftersom de borde begripa att Christer Fuglesang inte direkt är någon Darth Vader och utgör inget hot.

Och i själva verket håller vetenskapsmän på och hetsar upp sig över att man eventuellt kan ha hittat bevis som går att tyda som att det någon gång vid något tillfälle har funnits någon simpel encellig organism i storleksordningen mikrometer på Mars.  Några sketna mikroorganismer som förökar sig genom delning, det är lite svårt att föreställa sig att de tillgodogjort sig mångdimensionell visdom eller att de ska utgöra stommen till en intergalaktisk armé vars syfte är att söndra och härska i hela universum.

Som om youhurtkulturer plötsligt skulle ta över hela kylskåpet och sprida ett budskap om fred. Lactobacillus i alla Dofiluspaket, förena eder, ni har en uppgift att fylla.

George Lucas, du kan gå i pension. Nu tar jag över.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar