Försöker ju då och då klämma ur mig ett boktips, och nu vill jag tipsa om feelgood-deckare, nämligen Elly Griffiths böcker om rättsarkeologen Ruth Galloway. Det är kanske inte meningen att de ska vara feelgood (förlåt i så fall, Elly), för de innehåller ju trots allt en hel del läskiga typer och ond bråd död. Men jag GILLAR de här karaktärerna så mycket att jag kommer på mig själv med att gå och småle när jag tänker på dom. Ruth verkar vara en helskön person som jag skulle kunna tänka mig att hänga med, kommissarie Nelson är ju sådär charmigt bufflig och politiskt inkorrekt (som jag hade blivit G-A-L-E-N av att umgås med, men som bokkaraktär gör han sig alldeles utmärkt), och så druiden Cathbad som ett pikant inslag (även här hade jag gissningsvis retat gallfeber på hans flummighet och mantlar och ritualer om jag träffat på honom i verkliga livet, men nu tycker jag bara att han är avspänt mysig).
Så ni som inte vet vad ni ska läsa: Marsch iväg till bibblan och låna. Börja med Flickan under jorden, även om det är såkallat fristående berättelser med rätt bra återblickar så blir det ändå bara konstigt om man inte läser dom i rätt ordning. ENJOY.
fredag 30 september 2016
onsdag 28 september 2016
I love to love
Känner en sån hatkärlek till Facebookgruppen EKOLOGISKT ÄR LOGISKT. Har man ingenting att göra kan man alltid klicka sig dit, läsa något inlägg och sedan frossa i världsmästerskapet i beskäftiga kommentarer om vad man bör och inte bör göra för att jorden inte ska gå under om en kvart.
Missförstå mig rätt. Jag försöker välja så mycket ekologiskt och KRAV-märkt och giftfritt och svenskt och närproducerat och/eller Fairtrade som möjligt (gränsen går dock vid ekologisk jäst för 7.50 kr paketet, där tar snålheten överhand så länge ingen kommer med ett hållbart bevis på varför den ekologiska skulle vara så mycket bättre att det rättfärdigar det priset). Men fastän jag tycker att jag är en hyfsat medveten konsument som gör hyfsat medvetna val så är jag en fullständig NOVIS i jämförelse med folket i EKOLOGISKT ÄR LOGISKT. Och om jag tycker att jag är kritiskt granskande så är det INGENTING mot medlemmarna i denna grupp, de får Janne Josefsson och Sverker Olofsson att framstå som naivt godtrogna.
Idag till exempel, så var det någon som i all välmening tipsade om att det fanns en KRAV-märkt ärtsoppa av märket Lecora i Coops (tror jag det var) sortiment. Med ärtor som odlats på Västgötaslätten och fläsk från grisar som gått ute och bökat. Då började det: SER UT SOM EN TYPISKT UTLÄNDSK PRODUKT, DEN TÄNKER JAG INTE KÖPA, basunerade en medlem ut. Hen fick till svar att Lecora var ett familjeföretag med säte i Vadstena, men då dök nästa in och ifrågasatte VARFÖR PLASTFÖRPACKNING????? Ytterligare en ville veta "vilka tillsatsmedel det finns i den där?" och nu väntar jag bara på att det ska dyka upp en militant vegan och påpeka att det världen vore en så mycket bättre plats att leva på om denna ärtsoppa inte hade innehållit fläsk. Och sen brukar det sladda in någon präktig helylletyp som påpekar att hen lagat 200 liter ärtsoppa till en bråkdel av priset för köpesoppa, HELT UTAN TILLSATSER dessutom. Och "barnen älskar den".
Så himla underhållande att man inte behöver någon tv. Fast ikväll är det säsongspremiär på Bonde Söker Fru. STAY TUNED.
Listigt värre
Jamen det kan väl inte cirkulera en lista på internet som jag inte ska fylla i? Den här hittade jag hos Maria.
1. Om du hade fått en dotter nu, vad hade du döpt henne till?
Melisandre. Hahaha, skojar bara. Tycker i och för sig att det är ett snyggt namn, men karaktären (i Game of Thrones) är ju verkligen inget man vill att ens barn ska bli förknippad med. Plus att om man har ett sånt klatschigt förnamn så är det väl kanske lämpligt att ha ett efternamn som matchar. Det är ju rimligt att heta till exempel Baltzar von Platen, medan Baltzar Jönsson kanske har en något mindre imponerande klang. Och den som skulle bli uppropad som Melisandre Johansson är dömd till spott och spe för all framtid, tror jag. Om inte annat så låter det väldigt white trash. Äh, jag säger PASS. Alltså, jag är ju nästan 50 år och hoppas VERKLIGEN inte att jag får fler barn. Så den frågan känns faktiskt inte på något sätt relevant.
2. Sex utan kärlek eller kärlek utan sex?
Det är ju inte så dumt med båda delarna faktiskt. Spontant skulle jag kanske säga "sex utan kärlek", för det låter ju enkelt och bra. Men så tänker jag att jag, när jag var singel, faktiskt hade rätt svårt att bli attraherad av någon sådär omgående, det finns en rätt lång startsträcka innan det blir ligga av, och på den startsträckan kan väldigt mycket gå fel och då svalnar mitt intresse omgående. Och att ligga med någon man har tröttnat på känns ju bara patetiskt. Så kanske "kärlek utan sex", men det låter ju förfärligt trist och lite som att man levde ihop med ett syskon. Herregud, jag får säga PASS på den här också.
3. Har du bra självförtroende?
I rätt många avseenden: ja. Sen kan jag ibland drabbas av någon märklig Jante-men-inte-ska-väl-jag-känsla som kan hämma mig en hel del. Dumt. Dåligt.
4. Nämn tre saker på din att-göra-lista?
1. Ta upp blod ur frysen (till helgens viltspårträning). 2. Städa badrummet. 3. Byta lakan i sängen. SÅ SPÄNNANDE LIV.
5. Beskriv ditt drömutseende.
Joan Baez. Både som ung och nu.
6. Någon du har kysst?
Min man ligger väl rätt nära till hands.
7. Har du kvar klädesplagg från då du var liten?
En svart klänning med plommon(?)mönster i skrikiga färger som jag hittade på vinden när vi röjde inför försäljningen av mitt föräldrahem. Hade den i söndagsskolan när jag var cirka 5 år. Min ett år äldre syster hade en likadan, vi såg förmodligen ut som de där come-and-play-with-us-Danny-systrarna i The Shining. Förtjusande.
8. Är du nöjd med din profilbild på Facebook?
Den föreställer mina hundar, men ja. Jag är nöjd med den. Och med dom.
9. Vad väljer du, godis eller chips?
Popcorn. Eller choklad. Väldigt sällan godis (som i smågodis) och väldigt sällan chips.
10. Hur uppvaktar man dig?
Man låter bli. Hahaha. Nä, men människor som är för "på" gör att jag backar tusen steg. Men man är väl trevlig och omtänksam och har sunda värderingar. Lyssnar utan att avbryta för mycket. Skrattar åt samma saker som jag. Kan man sedan tänka sig att massera mina fötter utan att klaga så är man i princip i hamn.
11. Har du rykten efter dig?
Jag tror att folk som inte känner mig så väl eventuellt kan uppfatta mig som lite bitskare och vassare än vad jag i själva verket är. Fast jag tror inte att det gått så långt som till att det startas rykten? NJA. Så himla spännande person är jag nog inte.
12. Din absolut sämsta egenskap?
Har rätt svårt att stå ut med människor som inte är på samma våglängd som jag. Eller jag står väl ut, men mycket mer än så är det inte. Det är ju ingen särskilt bra egenskap hos ett socialt flockdjur. Sen är jag dålig på kallprat och har inget lokalsinne för fem öre.
13. Din bästa egenskap?
Bra på att improvisera och är aldrig svarslös. Sen är jag en jävel på att ta tag i saker och få dom gjorda också. Plus: är även rätt rolig emellanåt.
14. Kan man vara vän med sitt ex?
Både ja och nej, det beror väl lite på varför det är ens ex? Har hela registret från någon som det känns okej att träffas och ta en fika och snacka lite skit någon gång, till någon annan som jag skulle kunna slå ihjäl med mina bara händer om jag fick veta att han befann sig i samma landskap.
15. Har du kysst en kompis?
Verkligen inte. Inget fel på mina kompisar, men tanken på att hångla med dom är inget som så att säga får igång mig. Gillar inte att kramas med kompisar heller, men det gör ju folk i tid och otid och avigt och rätt, så det är väl jag som är konstig.
16. Hade du kunnat ha distansförhållande?
Har haft, och det borde ju passa mitt rätt osociala jag. Men jag gillar inte det där att allting, när man väl träffas, måste hända och vara perfekt och liksom ge ett koncentrat av lycka som man ska leva på tills nästa gång. Står helt enkelt inte ut med intensivt umgänge någon längre tid, utan vill kunna ha möjlighet att dega i soffan med en deckare en hel kväll, eller sitta och glo ut genom fönstret utan att säga flaska en timme om jag känner för det, och det blir ju lite svårt att förena med att ha ett förhållande om man bara har låt oss säga 48 timmar på sig och sedan inte kommer att träffas på tre veckor eller så. Plus att om man till exempel bara kan träffas på helger så blir det väldigt svårt att få tid att ha ett vanligt liv också, eftersom alla aktiviteter som regel också sker på helgerna och så blir det intressekonflikter där någon måste stå tillbaks. Så det är väl inget jag suktar efter även om det naturligtvis GÅR. Allting går ju.
17. Hur lång är du?
158 ståtliga cm.
18. En vacker person?
Jamen har jag inte svarat på det redan?
19. Ett boktips?
Säger som alltid: Röde Orm av Frans G Bengtsson har ALLT en bok behöver ha och lite till.
20. Bäst just nu?
Att det ska bli HÖST. Alltså, den här sommaren har ju för fan varat ett halvår nu, jag är dödstrött på 23 grader och solsken och uteserveringar och myggbett. Ge mig regn, rusk, gula löv, mörker och brasor i kaminen NU.
1. Om du hade fått en dotter nu, vad hade du döpt henne till?
Melisandre. Hahaha, skojar bara. Tycker i och för sig att det är ett snyggt namn, men karaktären (i Game of Thrones) är ju verkligen inget man vill att ens barn ska bli förknippad med. Plus att om man har ett sånt klatschigt förnamn så är det väl kanske lämpligt att ha ett efternamn som matchar. Det är ju rimligt att heta till exempel Baltzar von Platen, medan Baltzar Jönsson kanske har en något mindre imponerande klang. Och den som skulle bli uppropad som Melisandre Johansson är dömd till spott och spe för all framtid, tror jag. Om inte annat så låter det väldigt white trash. Äh, jag säger PASS. Alltså, jag är ju nästan 50 år och hoppas VERKLIGEN inte att jag får fler barn. Så den frågan känns faktiskt inte på något sätt relevant.
2. Sex utan kärlek eller kärlek utan sex?
Det är ju inte så dumt med båda delarna faktiskt. Spontant skulle jag kanske säga "sex utan kärlek", för det låter ju enkelt och bra. Men så tänker jag att jag, när jag var singel, faktiskt hade rätt svårt att bli attraherad av någon sådär omgående, det finns en rätt lång startsträcka innan det blir ligga av, och på den startsträckan kan väldigt mycket gå fel och då svalnar mitt intresse omgående. Och att ligga med någon man har tröttnat på känns ju bara patetiskt. Så kanske "kärlek utan sex", men det låter ju förfärligt trist och lite som att man levde ihop med ett syskon. Herregud, jag får säga PASS på den här också.
3. Har du bra självförtroende?
I rätt många avseenden: ja. Sen kan jag ibland drabbas av någon märklig Jante-men-inte-ska-väl-jag-känsla som kan hämma mig en hel del. Dumt. Dåligt.
4. Nämn tre saker på din att-göra-lista?
1. Ta upp blod ur frysen (till helgens viltspårträning). 2. Städa badrummet. 3. Byta lakan i sängen. SÅ SPÄNNANDE LIV.
5. Beskriv ditt drömutseende.
Joan Baez. Både som ung och nu.
6. Någon du har kysst?
Min man ligger väl rätt nära till hands.
7. Har du kvar klädesplagg från då du var liten?
En svart klänning med plommon(?)mönster i skrikiga färger som jag hittade på vinden när vi röjde inför försäljningen av mitt föräldrahem. Hade den i söndagsskolan när jag var cirka 5 år. Min ett år äldre syster hade en likadan, vi såg förmodligen ut som de där come-and-play-with-us-Danny-systrarna i The Shining. Förtjusande.
8. Är du nöjd med din profilbild på Facebook?
Den föreställer mina hundar, men ja. Jag är nöjd med den. Och med dom.
9. Vad väljer du, godis eller chips?
Popcorn. Eller choklad. Väldigt sällan godis (som i smågodis) och väldigt sällan chips.
10. Hur uppvaktar man dig?
Man låter bli. Hahaha. Nä, men människor som är för "på" gör att jag backar tusen steg. Men man är väl trevlig och omtänksam och har sunda värderingar. Lyssnar utan att avbryta för mycket. Skrattar åt samma saker som jag. Kan man sedan tänka sig att massera mina fötter utan att klaga så är man i princip i hamn.
11. Har du rykten efter dig?
Jag tror att folk som inte känner mig så väl eventuellt kan uppfatta mig som lite bitskare och vassare än vad jag i själva verket är. Fast jag tror inte att det gått så långt som till att det startas rykten? NJA. Så himla spännande person är jag nog inte.
12. Din absolut sämsta egenskap?
Har rätt svårt att stå ut med människor som inte är på samma våglängd som jag. Eller jag står väl ut, men mycket mer än så är det inte. Det är ju ingen särskilt bra egenskap hos ett socialt flockdjur. Sen är jag dålig på kallprat och har inget lokalsinne för fem öre.
13. Din bästa egenskap?
Bra på att improvisera och är aldrig svarslös. Sen är jag en jävel på att ta tag i saker och få dom gjorda också. Plus: är även rätt rolig emellanåt.
14. Kan man vara vän med sitt ex?
Både ja och nej, det beror väl lite på varför det är ens ex? Har hela registret från någon som det känns okej att träffas och ta en fika och snacka lite skit någon gång, till någon annan som jag skulle kunna slå ihjäl med mina bara händer om jag fick veta att han befann sig i samma landskap.
15. Har du kysst en kompis?
Verkligen inte. Inget fel på mina kompisar, men tanken på att hångla med dom är inget som så att säga får igång mig. Gillar inte att kramas med kompisar heller, men det gör ju folk i tid och otid och avigt och rätt, så det är väl jag som är konstig.
16. Hade du kunnat ha distansförhållande?
Har haft, och det borde ju passa mitt rätt osociala jag. Men jag gillar inte det där att allting, när man väl träffas, måste hända och vara perfekt och liksom ge ett koncentrat av lycka som man ska leva på tills nästa gång. Står helt enkelt inte ut med intensivt umgänge någon längre tid, utan vill kunna ha möjlighet att dega i soffan med en deckare en hel kväll, eller sitta och glo ut genom fönstret utan att säga flaska en timme om jag känner för det, och det blir ju lite svårt att förena med att ha ett förhållande om man bara har låt oss säga 48 timmar på sig och sedan inte kommer att träffas på tre veckor eller så. Plus att om man till exempel bara kan träffas på helger så blir det väldigt svårt att få tid att ha ett vanligt liv också, eftersom alla aktiviteter som regel också sker på helgerna och så blir det intressekonflikter där någon måste stå tillbaks. Så det är väl inget jag suktar efter även om det naturligtvis GÅR. Allting går ju.
17. Hur lång är du?
158 ståtliga cm.
18. En vacker person?
Jamen har jag inte svarat på det redan?
19. Ett boktips?
Säger som alltid: Röde Orm av Frans G Bengtsson har ALLT en bok behöver ha och lite till.
20. Bäst just nu?
Att det ska bli HÖST. Alltså, den här sommaren har ju för fan varat ett halvår nu, jag är dödstrött på 23 grader och solsken och uteserveringar och myggbett. Ge mig regn, rusk, gula löv, mörker och brasor i kaminen NU.
tisdag 27 september 2016
Saker som stör
Något av det mest irriterande jag vet är när folk bygger hela sin argumentation på ett lamt Dom säger att...Alltså, sluta med det. För det första, vilka är "dom"? Och för det andra, varför vet dom alltid sånt som ingen annan kan uttala sig om?
Exempel: Dom säger att det ska bli den kallaste vintern på femtio år. Och observera att det inte är meterologer från SMHI som har gjort en försiktig prognos för de närmaste dagarna, utan i det här fallet är "dom" kanske någon i fikarummet som har sett på "Landet runt" om någon krum gammal gubbe i Tjottahejti som har sett en skiftning i fiskfjällen, och det skulle då vara ett vetenskapligt belägg. Eller så är det någon som minns att gamla moster Agata alltid sa att om det är mycket rönnbär på träden så blir det en sträng vinter*.
Andra sjukt irriterande saker i samma härad är folk som tar en enstaka slumpartad händelse och anser att denna har samma status som vetenskapliga bevis.
Exempel: Nä, choklad är inte giftigt för hundar för min mosters hund Putte åt en gång upp en hel Aladdin-ask och han blev inte det minsta sjuk**...Jo, man kan visst få bältros av vattkoppor***, för när min farmor hade passat mina kusiners barn när de hade vattkoppor, då fick hon bältros av det.
Tredje saken som kan få mig att se rött är när man utgår från sig själv eller sin egen snäva världsbild och generaliserar: Nä, men det där med att kvinnor tjänar mindre än män stämmer ju inte, för jag känner en tjej och hon tjänar DUBBELT så mycket som sin man...Jag har minsann varit pappaledig, så det där med att kvinnor tar större ansvar för familjen är ju inte sant****...osv.
* Detta är alltså LÖGN. Det blir mycket rönnbär om det råder gynnsamma väderförhållanden och det i samband med det finns gott om pollinerande insekter i luften i samband med rönnens blomning. Har INGENTING med den kommande vintern att göra. Rönnen är ett träd, den har ingen egen djävla agenda där "omtanke om småfåglar" förekommer.
** Choklad innehåller teobromin, som är giftigt för hundar. Sedan kan teobrominhalten i choklad variera, ju högre kakaohalt desto högre teobrominhalt, och det är också skillnad om en S:t Bernhardshund tuggar i sig en halv chokladkaka eller om en chihuahua får i sig motsvarande mängd. MEN DET ÄR GIFTIGT. Sluta tro att det inte är det, idioter.
*** Man FÅR INTE bältros av vattkoppor. När man haft vattkoppor finns viruset latent i kroppen i resten av ens liv och det kan av olika anledningar, t ex stress eller nedsatt immunförsvar, återaktiveras och då får man bältros. Och DÅ kan man smitta någon som inte haft vattkoppor så att denna får VATTKOPPOR, eftersom det är samma virus. Men man kan inte ha vattkoppor och smitta någon som haft vattkoppor så att den får någon slags "vattkoppor 2.0, a k a bältros". OCH HÖR SEN.
**** Kommentarer överflödiga, HOPPAS JAG VERKLIGEN.
Exempel: Dom säger att det ska bli den kallaste vintern på femtio år. Och observera att det inte är meterologer från SMHI som har gjort en försiktig prognos för de närmaste dagarna, utan i det här fallet är "dom" kanske någon i fikarummet som har sett på "Landet runt" om någon krum gammal gubbe i Tjottahejti som har sett en skiftning i fiskfjällen, och det skulle då vara ett vetenskapligt belägg. Eller så är det någon som minns att gamla moster Agata alltid sa att om det är mycket rönnbär på träden så blir det en sträng vinter*.
Andra sjukt irriterande saker i samma härad är folk som tar en enstaka slumpartad händelse och anser att denna har samma status som vetenskapliga bevis.
Exempel: Nä, choklad är inte giftigt för hundar för min mosters hund Putte åt en gång upp en hel Aladdin-ask och han blev inte det minsta sjuk**...Jo, man kan visst få bältros av vattkoppor***, för när min farmor hade passat mina kusiners barn när de hade vattkoppor, då fick hon bältros av det.
Tredje saken som kan få mig att se rött är när man utgår från sig själv eller sin egen snäva världsbild och generaliserar: Nä, men det där med att kvinnor tjänar mindre än män stämmer ju inte, för jag känner en tjej och hon tjänar DUBBELT så mycket som sin man...Jag har minsann varit pappaledig, så det där med att kvinnor tar större ansvar för familjen är ju inte sant****...osv.
* Detta är alltså LÖGN. Det blir mycket rönnbär om det råder gynnsamma väderförhållanden och det i samband med det finns gott om pollinerande insekter i luften i samband med rönnens blomning. Har INGENTING med den kommande vintern att göra. Rönnen är ett träd, den har ingen egen djävla agenda där "omtanke om småfåglar" förekommer.
** Choklad innehåller teobromin, som är giftigt för hundar. Sedan kan teobrominhalten i choklad variera, ju högre kakaohalt desto högre teobrominhalt, och det är också skillnad om en S:t Bernhardshund tuggar i sig en halv chokladkaka eller om en chihuahua får i sig motsvarande mängd. MEN DET ÄR GIFTIGT. Sluta tro att det inte är det, idioter.
*** Man FÅR INTE bältros av vattkoppor. När man haft vattkoppor finns viruset latent i kroppen i resten av ens liv och det kan av olika anledningar, t ex stress eller nedsatt immunförsvar, återaktiveras och då får man bältros. Och DÅ kan man smitta någon som inte haft vattkoppor så att denna får VATTKOPPOR, eftersom det är samma virus. Men man kan inte ha vattkoppor och smitta någon som haft vattkoppor så att den får någon slags "vattkoppor 2.0, a k a bältros". OCH HÖR SEN.
**** Kommentarer överflödiga, HOPPAS JAG VERKLIGEN.
måndag 26 september 2016
Riktade reklamkampanjer
Ni vet det där när man googlar efter något och så helt plötsligt är hela ens sociala mediaflöde fullsketet med annonser om detta? Nu googlar jag väl i och för sig inga anstötliga grejer eftersom det mest kommer upp reklam för badskor och hörlurar och sånt harmlöst.
Men för ett par veckor sen beklagade jag mig över att jag hade fått en Danny Saucedo-låt på hjärnan. Både min man och min bror, som båda var närvarande, undrade "vem fan är det" och jag önskar att jag kunde säga detsamma, men eftersom jag lyssnar på P4 och det alltid är "Dagens gäst" ungefär när jag kör hem från jobbet så vet jag ibland onödigt mycket om människor jag egentligen inte har en aning om. Jag TROR att Danny Saucedo har varit med i Idol eller något. Eller kanske Melodifestivalen. Eller eventuellt båda delarna, det där brukar visst gå hand i hand. Jag tittar ju varken på det ena eller det andra, så jag är helt ovetande om den svenska pophimlens stjärnskott. Men i alla fall så råkade jag känna till att det var Danny Saucedo som sjunger "Dör för dig", vilket var låten jag hade fått på evighetsrepeat i hjärnan. Det är konstigt, de där låtarna som fastnar och loopas via ens inre grammofon är ju sällan speciellt bra. Just nu är det mycket med Laleh, den här "tänker aldrig ta skit igen" eller vad den nu heter. SÅ ASDÅLIG LÅT. Kommer den på radion så måste jag stänga av fort som ögat eftersom jag annars är dömd att maniskt gå omkring och tralla "tänker bara vara mig sjä-hä-hä-hä-häääääälv" resten av den dagen. OCH ROLIGARE KAN MAN JU HA.
Ja, men i alla fall. Jag nämnde Danny Saucedo och vi, jag och min man och min bror, hade en liten diskussion om vem han var och jag trallade lite halvhjärtat om att jag gick ur askan och rätt in i elden, för att de skulle få ett hum om vilken låt som hade kletat sig fast, och sen upplyste jag dem lite om detaljer ur Dannys liv som jag hade snappat upp när han var med i "Dagens gäst" i P4. Ja, sen var det väl inte mer med det, men idag när jag scrollade igenom Facebook så dök det upp en FÖRBANNAD massa information om Danny. Att han hade kraschat mentalt och hade varit på Bali för att komma på vem han var.
Kan ju vara en slump. Men varför just i mitt flöde? Jag har aldrig googlat efter honom, snarare tvärtom tycker jag. Nu tror jag att Facebook har buggat mitt hem, kartlägger mina samtalsämnen och smyger in reklam utifrån detta i mina sociala medier. Känns nästan rimligt?
Med vänlig hälsning
Foliehatt_68:a
Men för ett par veckor sen beklagade jag mig över att jag hade fått en Danny Saucedo-låt på hjärnan. Både min man och min bror, som båda var närvarande, undrade "vem fan är det" och jag önskar att jag kunde säga detsamma, men eftersom jag lyssnar på P4 och det alltid är "Dagens gäst" ungefär när jag kör hem från jobbet så vet jag ibland onödigt mycket om människor jag egentligen inte har en aning om. Jag TROR att Danny Saucedo har varit med i Idol eller något. Eller kanske Melodifestivalen. Eller eventuellt båda delarna, det där brukar visst gå hand i hand. Jag tittar ju varken på det ena eller det andra, så jag är helt ovetande om den svenska pophimlens stjärnskott. Men i alla fall så råkade jag känna till att det var Danny Saucedo som sjunger "Dör för dig", vilket var låten jag hade fått på evighetsrepeat i hjärnan. Det är konstigt, de där låtarna som fastnar och loopas via ens inre grammofon är ju sällan speciellt bra. Just nu är det mycket med Laleh, den här "tänker aldrig ta skit igen" eller vad den nu heter. SÅ ASDÅLIG LÅT. Kommer den på radion så måste jag stänga av fort som ögat eftersom jag annars är dömd att maniskt gå omkring och tralla "tänker bara vara mig sjä-hä-hä-hä-häääääälv" resten av den dagen. OCH ROLIGARE KAN MAN JU HA.
Ja, men i alla fall. Jag nämnde Danny Saucedo och vi, jag och min man och min bror, hade en liten diskussion om vem han var och jag trallade lite halvhjärtat om att jag gick ur askan och rätt in i elden, för att de skulle få ett hum om vilken låt som hade kletat sig fast, och sen upplyste jag dem lite om detaljer ur Dannys liv som jag hade snappat upp när han var med i "Dagens gäst" i P4. Ja, sen var det väl inte mer med det, men idag när jag scrollade igenom Facebook så dök det upp en FÖRBANNAD massa information om Danny. Att han hade kraschat mentalt och hade varit på Bali för att komma på vem han var.
Kan ju vara en slump. Men varför just i mitt flöde? Jag har aldrig googlat efter honom, snarare tvärtom tycker jag. Nu tror jag att Facebook har buggat mitt hem, kartlägger mina samtalsämnen och smyger in reklam utifrån detta i mina sociala medier. Känns nästan rimligt?
Med vänlig hälsning
Foliehatt_68:a
söndag 25 september 2016
Tiggaren
Har även läst Tiggaren av Sofie Sarenbrandt, och den tyckte jag väl var SÅDÄR. De tidigare böckerna var helt okej, bra driv och bra intrig och så vidare, även om jag stört mig lite väl mycket på Emma Sköld, hon är ju liksom bara too much, BÅDE vrålsnygg OCH vrålsmart och framgångsrik så det visslar om det. Ja, det är ju såklart fullt möjligt. Men jag blir rätt trött på det här med att kvinnliga huvudroller alltid måste vara så djävla snygga. Och är de inte det så måste de vara hyperintelligenta. Det går liksom inte an att komma och vara lite lagom alldaglig och halvtrög i vissa situationer. Måste utseendet ens kommenteras? Inte fasen är det någon som går och trånar andlöst efter Wallander för att han är så djävla snygg? Nä, precis.
Ja, utan att avslöja för mycket så kan jag väl säga att jag om möjligt är ännu mer less på att höra om hur djävla snygg Emma Sköld är. Och storyn var väl bara SÅDÄR, och beskrivningen av Gunnar kändes inte heller trovärdig. Fick tvinga mig att läsa ut boken idag eftersom biblioteket vill ha tillbaks den imorgon, men egentligen kände jag att jag struntade i vilket hur den slutade. Så den får bara två handfängsel av fem möjliga.
Ja, utan att avslöja för mycket så kan jag väl säga att jag om möjligt är ännu mer less på att höra om hur djävla snygg Emma Sköld är. Och storyn var väl bara SÅDÄR, och beskrivningen av Gunnar kändes inte heller trovärdig. Fick tvinga mig att läsa ut boken idag eftersom biblioteket vill ha tillbaks den imorgon, men egentligen kände jag att jag struntade i vilket hur den slutade. Så den får bara två handfängsel av fem möjliga.
Bländad
Har läst boken Bländad av Petra Holst, och jodå. Den var väl okej. Eller rätt så bra, fast inte hundraprocentig för jag tycker inte att karaktären Malena, den iskalla och manipulerande, var speciellt trovärdig. Inte för att inte såna personer FINNS, för det ska ju gudarna veta att de gör, det var väl snarare sättet hon framställdes på som gjorde henne mindre trovärdig. Och sen var väl Liv och Martins tillvaro lite VÄL tillrättalagt puttenuttgullig. Och sen har jag så EXTREMT djävla svårt för folk som, om de har mer än en dotter, måste klumpa ihop dem till "tjejerna". - Maten är klar, säger du till tjejerna? - Jag tror tjejerna hade uppskattat att...- Kom igen nu tjejer, nu är det dags att...och så vidare HELA DJÄVLA TIDEN. Det är väl en sak att kalla sina barn för "barnen" när man ska omnämna dom i grupp, det hade ju varit väldigt omständligt att behöva rapa upp Lisa och Anna och Britta och Olle och Lasse och Bosse varje gång man skulle prata om barnen i Bullerbyn. Men det här att klumpa ihop dom till ett genus stör mig så sjuuuukt mycket (och obs, det är exakt lika störigt när folk pratar om "grabbarna" eller "killarna"). Som att det är det viktigaste i världen.
I övrigt hyfsat välskriven, men som sagt: karaktärerna kändes väl lite sisådär. Så det blir bara två och en halv sociopater av fem möjliga.
I övrigt hyfsat välskriven, men som sagt: karaktärerna kändes väl lite sisådär. Så det blir bara två och en halv sociopater av fem möjliga.
torsdag 22 september 2016
Allt är ormbärarens fel
Det har tydligen knökats in ett nytt stjärntecken i den såkallade zodiaken: ORMBÄRAREN. Tydligen har jorden roterat litegrann i förhållande till planeternas banor eller hur det nu var, så plötsligt eller efter en miljon år, svårt att säga vilket när det handlar om JYMDEN, men plötsligt var det någon som kom på att det blivit lite mer plats runt bordet så att säga, och bestämde att nu måste alla oxar och vattumän och jungfrur med mera maka på sig för att ORMBÄRAREN ska få plats.
Jag har varit lejon i hela mitt liv. Det är ett stjärntecken som utstrålar dominans och härsklystnad, och det stämmer ju bra in på mig (eller kanske inte. Jag tror verkligen inte på sånt). En gång för hundratusen år sen skulle en kompis kompis göra nåt astrologiskt spektakel och beräknade min personlighet utifrån hur planeterna stod exakt den sekunden jag föddes (fast seriöst, vem kan kolla ifall det verkligen var så? det är ju helt orimligt ända från början) och kom fram till att jag hade "ascendenten i kräftans tecken". Fan vet vad det betyder men enligt den här personen så skulle jag vara en mild och omhuldande person som passade för vårdyrket, lite Florence Nightingale, typ. HA HA FUCKING HA säger jag på den eftersom jag nog hellre skulle jobba på bordell än i något vårdyrke (eller okej, kanske inte. Men jag skulle inte vara en BRA person i vården eftersom jag a. hatar sjukhus och b. inte står ut med folk som gnäller). Jag trodde inte på astrologi och stjärntecken och sånt innan, men det där var ju liksom dödsstöten.
Ja, men i alla fall. Lejon har jag varit, och det tycker jag är ett trivsamt tecken. Starkt och respektingivande och lite förmer än andra, om ni frågar mig. Men tack vare den här djävla ORMBÄRAREN har jag nu degraderats till en kräfta. Du äter ju inte ens skaldjur! utbrast Stefan, fd vädur och numera fisk när saken dryftades i fikarummet. Nä, precis. En djävla kräfta, vad är det liksom? Ligga och trycka under en sten och bli uppäten till lustiga visor under rituella former, ska det vara JAG från och med nu? När man glidit genom livet med en cool lejonattityd fram till dags dato. Sen kanske man kan nypas med klorna, men det är ju ack så enkelt att bara ta en kräfta och dänga ner i kokande vatten och sen nyps man så lagom. Näe, det har var inga goda nyheter.
Det kan väl inte börja gälla sådär hux flux, det måste väl vara någon övergångsperiod? Som när dom trycker nya pengar? tyckte Stefan lite oroligt. Men så verkar fallet inte vara. Det är fan i mig ingen ordning med någonting längre.
Med vänlig hälsning
Nyfödd_Kräfta_68:a
Jag har varit lejon i hela mitt liv. Det är ett stjärntecken som utstrålar dominans och härsklystnad, och det stämmer ju bra in på mig (eller kanske inte. Jag tror verkligen inte på sånt). En gång för hundratusen år sen skulle en kompis kompis göra nåt astrologiskt spektakel och beräknade min personlighet utifrån hur planeterna stod exakt den sekunden jag föddes (fast seriöst, vem kan kolla ifall det verkligen var så? det är ju helt orimligt ända från början) och kom fram till att jag hade "ascendenten i kräftans tecken". Fan vet vad det betyder men enligt den här personen så skulle jag vara en mild och omhuldande person som passade för vårdyrket, lite Florence Nightingale, typ. HA HA FUCKING HA säger jag på den eftersom jag nog hellre skulle jobba på bordell än i något vårdyrke (eller okej, kanske inte. Men jag skulle inte vara en BRA person i vården eftersom jag a. hatar sjukhus och b. inte står ut med folk som gnäller). Jag trodde inte på astrologi och stjärntecken och sånt innan, men det där var ju liksom dödsstöten.
Ja, men i alla fall. Lejon har jag varit, och det tycker jag är ett trivsamt tecken. Starkt och respektingivande och lite förmer än andra, om ni frågar mig. Men tack vare den här djävla ORMBÄRAREN har jag nu degraderats till en kräfta. Du äter ju inte ens skaldjur! utbrast Stefan, fd vädur och numera fisk när saken dryftades i fikarummet. Nä, precis. En djävla kräfta, vad är det liksom? Ligga och trycka under en sten och bli uppäten till lustiga visor under rituella former, ska det vara JAG från och med nu? När man glidit genom livet med en cool lejonattityd fram till dags dato. Sen kanske man kan nypas med klorna, men det är ju ack så enkelt att bara ta en kräfta och dänga ner i kokande vatten och sen nyps man så lagom. Näe, det har var inga goda nyheter.
Det kan väl inte börja gälla sådär hux flux, det måste väl vara någon övergångsperiod? Som när dom trycker nya pengar? tyckte Stefan lite oroligt. Men så verkar fallet inte vara. Det är fan i mig ingen ordning med någonting längre.
Med vänlig hälsning
Nyfödd_Kräfta_68:a
måndag 19 september 2016
Mannen mellan väggarna
Har precis läst ut Mannen mellan väggarna av Emma Ångström. Gillade berättelsen, karaktärerna (eller kanske inte direkt GILLADE, för det var ju en del som var...eh, osympatiska. Men jättebra karaktärsskildringar), drivet och intrigen. Kort sagt: en väldigt bra bok. Utom slutet, och nu menar jag inte att jag är missnöjd med hur det gick, utan snarare att det inte fanns något slut överhuvudtaget. Det var som om någon rivit ut de sista femtio sidorna av berättelsen och man fick i princip inte veta hur det gick för NÅGON. Så kan man väl inte göra? Såvida man inte planerar någon form av uppföljare, men det har jag inte lyckats googla fram någon info om "det här är första delen av en planerad trilogi" eller vad det nu brukar stå. Då och endast då kan jag tänka mig att vara förlåtande, men nu blev jag istället lite sur och kände mig snuvad på konfekten, eller åtminstone slutet. Därför får den bara tre styckmordsrättegångar av fem möjliga.
torsdag 15 september 2016
Stick och sug
September har ju hittills levererat som om det fortfarande vore högsommar. 25 grader varmt, stekande sol och så vidare. Vet inte om jag gillar det, jag tycker september mer ska bjussa på klar luft och lite gulnande löv. Inte tropisk hetta och bad- och grillbilder i sociala medier.
Men trots att det inte har regnat på sådär hundra år så finns det mygg i MILJARDER. Särskilt på kvällstid. Den här veckan har jag varit utomhus mellan ungefär 16.00 och 20.00 varje eftermiddag/kväll, och eftersom det är så DJÄVLA varmt så har man ju inte precis långbyxor, jacka, strumpor och skor på sig. Och jag kan informera för kännedom att varenda kvadratcentimeter av framför allt mina armar och smalben är täckta av myggbett. Som kliar så att jag håller på att bli tokig. I natt fick jag gå upp och smeta på extra kortisonsalva fastän det var det sista jag gjorde innan jag gick och lade mig. Hatar när det kliar, det är det värsta jag vet. Min bästa lösning på myggbett är att riva hål på det, då slutar det klia och börjar istället svida, men svidandet kan jag ta. Och jag har aldrig någonsin varit med om att det har blivit infektion i sönderkliade myggbett (och gudarna ska veta att jag har erfarenhet av sådana eftersom jag verkar vara alla stickande och sugande insekters favoritföda), så det där som alla vuxna sa när man var liten och som säkert vårdguiden 1177 fortfarande säger, att man inte under några som helst omständigheter får klia hål på ett myggbett avfärdar jag som rent trams.
I helgen gjorde jag en äppelkaka. Äppelskalen och kärnhusen blev liggande i vasken eftersom kompostspannen var rätt full och jag tänkte att jag strax skulle gå ut med den, jag skulle bara göra något annat först. Och något annat blev till något tredje och på den vägen var det, så det gick kanske ett par timmar innan jag kom tillbaks till köket och bara "javisst ja, kompostspannen". Och när jag rörde vid äppelskalen i vasken så steg det upp EN MILJON bananflugor, märkbart irriterade över att få sin lunchbuffé flyttad på. Alltså bananflugor, var fan KOMMER dom ifrån egentligen? Det fanns inte en bananfluga i hela huset innan, men ett par timmar med lite fruktsaft i vasken så är det invasion. Och tro inte att de GER SIG AV när man flyttar på de där äppelskalan. Nä, då surrar de hemlöst och ljudlöst omkring och sprider otrevnad. Har dräpt mängder i en cocktail av honung, vinäger och diskmedel, men det verkar ju inte minska populationen i övrigt.
Känns som att apokalypsen står i farstun. När jag pluggade biologi så fick jag lära mig varför det är så vanligt att man använder bananflugor i genetiska experiment: De har relativt stora kromosomer, är billiga, lätta att föröka och så finns det inga etiska dilemman eftersom ingen gillar dom. Så nu vet ni det.
Men trots att det inte har regnat på sådär hundra år så finns det mygg i MILJARDER. Särskilt på kvällstid. Den här veckan har jag varit utomhus mellan ungefär 16.00 och 20.00 varje eftermiddag/kväll, och eftersom det är så DJÄVLA varmt så har man ju inte precis långbyxor, jacka, strumpor och skor på sig. Och jag kan informera för kännedom att varenda kvadratcentimeter av framför allt mina armar och smalben är täckta av myggbett. Som kliar så att jag håller på att bli tokig. I natt fick jag gå upp och smeta på extra kortisonsalva fastän det var det sista jag gjorde innan jag gick och lade mig. Hatar när det kliar, det är det värsta jag vet. Min bästa lösning på myggbett är att riva hål på det, då slutar det klia och börjar istället svida, men svidandet kan jag ta. Och jag har aldrig någonsin varit med om att det har blivit infektion i sönderkliade myggbett (och gudarna ska veta att jag har erfarenhet av sådana eftersom jag verkar vara alla stickande och sugande insekters favoritföda), så det där som alla vuxna sa när man var liten och som säkert vårdguiden 1177 fortfarande säger, att man inte under några som helst omständigheter får klia hål på ett myggbett avfärdar jag som rent trams.
I helgen gjorde jag en äppelkaka. Äppelskalen och kärnhusen blev liggande i vasken eftersom kompostspannen var rätt full och jag tänkte att jag strax skulle gå ut med den, jag skulle bara göra något annat först. Och något annat blev till något tredje och på den vägen var det, så det gick kanske ett par timmar innan jag kom tillbaks till köket och bara "javisst ja, kompostspannen". Och när jag rörde vid äppelskalen i vasken så steg det upp EN MILJON bananflugor, märkbart irriterade över att få sin lunchbuffé flyttad på. Alltså bananflugor, var fan KOMMER dom ifrån egentligen? Det fanns inte en bananfluga i hela huset innan, men ett par timmar med lite fruktsaft i vasken så är det invasion. Och tro inte att de GER SIG AV när man flyttar på de där äppelskalan. Nä, då surrar de hemlöst och ljudlöst omkring och sprider otrevnad. Har dräpt mängder i en cocktail av honung, vinäger och diskmedel, men det verkar ju inte minska populationen i övrigt.
Känns som att apokalypsen står i farstun. När jag pluggade biologi så fick jag lära mig varför det är så vanligt att man använder bananflugor i genetiska experiment: De har relativt stora kromosomer, är billiga, lätta att föröka och så finns det inga etiska dilemman eftersom ingen gillar dom. Så nu vet ni det.
onsdag 14 september 2016
RÖVEN!
Härförleden gjorde jag ju slut med en massagemänniska som jag inte riktigt trivs med längre, och eftersom jag har hittat ett nytt ställe som både är mycket bättre OCH billigare och imorgon hade jag en tid inbokad där. Jaha, men igår skickade den nya massagemänniskan ett sms och bad så mycket om ursäkt men hon hade fått förhinder och kunde jag kanske komma i helgen istället? Det kunde jag inte, för jag har grejer att göra både lördag och söndag och vet inte hur lång tid det tar och vill då inte ha ytterligare någon tid att passa. Man har ju nog med stressmoment i livet ändå liksom. Men hur som helst, alla kan ju råka få förhinder, så jag skrev vänligt och tillmötesgående tillbaka att "inga problem, jag bokar en ny tid på nätet". En annan av alla braiga saker med den nya massagemänniskan är att man kan boka tid på nätet. Mmm. Älskar smidiga lösningar (och hatar att ringa).
Och det skulle jag göra nu. Boka en ny tid alltså. OCH DÅ FANNS DET INGA LEDIGA TIDER FÖRRÄN I OKTOBER NÅGON GÅNG. Dit är det ju EVIGHETER, jag hade tänkt mig någon gång nästa vecka eller så. Nu börjar jag misstänka att det är ett STRAFF för att jag gjort slut med min gamla massagemänniska, att karma från alla massagemänniskor united kommer och örfilar upp mig tillsammans med en skitförbannad Gud Fader Allsmäktig för att jag dessutom har farit med osanning i samband med göra slut:andet.
Googlar nu efter nya möjligheter, men hittar inget direkt som jag känner passar. Vill ha mys och avslappning men inget mesigt duttande, det ska vara någon form av (hanterbar) smärta inblandad enligt principen ont ska med ont fördrivas. Och absolut inget med healing och New Age och någon djävla indianmuzak med gnälliga panflöjter, då kan jag ju lika gärna hälla i mig en flaska vin och lägga mig på golvet och lyssna på en Terry Oldfieldskiva med valsång som jag råkar ha i min ägo (väldigt oklart varför).
Buhu. Jag hade verkligen behövt den där massagen, helst igår. Men får kanske skylla mig själv?
Mvh
Skitstressad_och_med_axlarna_vid_öronen_68:a
Och det skulle jag göra nu. Boka en ny tid alltså. OCH DÅ FANNS DET INGA LEDIGA TIDER FÖRRÄN I OKTOBER NÅGON GÅNG. Dit är det ju EVIGHETER, jag hade tänkt mig någon gång nästa vecka eller så. Nu börjar jag misstänka att det är ett STRAFF för att jag gjort slut med min gamla massagemänniska, att karma från alla massagemänniskor united kommer och örfilar upp mig tillsammans med en skitförbannad Gud Fader Allsmäktig för att jag dessutom har farit med osanning i samband med göra slut:andet.
Googlar nu efter nya möjligheter, men hittar inget direkt som jag känner passar. Vill ha mys och avslappning men inget mesigt duttande, det ska vara någon form av (hanterbar) smärta inblandad enligt principen ont ska med ont fördrivas. Och absolut inget med healing och New Age och någon djävla indianmuzak med gnälliga panflöjter, då kan jag ju lika gärna hälla i mig en flaska vin och lägga mig på golvet och lyssna på en Terry Oldfieldskiva med valsång som jag råkar ha i min ägo (väldigt oklart varför).
Buhu. Jag hade verkligen behövt den där massagen, helst igår. Men får kanske skylla mig själv?
Mvh
Skitstressad_och_med_axlarna_vid_öronen_68:a
tisdag 13 september 2016
It's a sin
Man, dvs jag, blir både förbannad och uppgiven på människosläktet ibland (läs: rätt ofta, eller nä förresten stryk det och så säger vi HELA DJÄVLA TIDEN). Jamen härförleden va. Då var det en (kvinna) i min relativa närhet som sa att det var så trevlig stämning i den grupp i vilken vi båda ingick. "Det är raka rör och högt i tak och för att vara så många kvinnor är det förvånansvärt få kärringar".
Alltså såna uttalanden provocerar mig nåt kolossalt. Nu menar jag inte att alla män är per definition är svin och alla kvinnor av naturen är som en enda stor och harmonisk familj där fridfullhet och acceptans är ledstjärnan, för så är det ju verkligen inte. Men det är så DJÄVLA tröttsamt att folk i allmänhet och kvinnor i synnerhet (!) liksom ska fortsätta att odla myten om att kvinnor aldrig kan dra jämnt, och att så fort de förekommer i ett antal större än två så är det själva roten till alla konflikter och allt skitsnack som finns och någonsin har förekommit i hela världen. FÖR SÅ ÄR DET INTE!
Säger inte att en kvinnodominerad grupp eller arbetsplats måste vara ett himmelrike, för det vet jag många exempel på att det inte är. MEN jag skulle nog kunna räkna upp exakt lika många mansdominerade diton där det snackas skit och backstabbas på en nivå som får helvetets innersta krets att framstå som kyrkans barntimmar i jämförelse. Att tro att det bara handlar om kön, och att dessutom tro att det ena könet är så mycket förmer än det andra när det kommer till ärlighet, rak kommunikation och no hard feelings ever, är att göra det väldigt lätt för sig.
Framförde detta i en rätt syrlig ton till kvinnan som tyckte att "vi" var så okärringaktiga, nämnde några män i ungefär samma sociala sammanhang som vi och berättade hur krokiga rör och lågt i tak det var i den gruppen, som en jämförelse. Fick då till svar att "Ja, karlar som är kärringar är ju det värsta som finns".
Någonstans där gick väl luften ur mig. Inte nog med att man måste liksom såga sitt eget kön utmed fotknölarna (inte bokstavligt talat då alltså, på tal om att "utstråla tre meter kuk", se föregående inlägg), sen måste man dessutom använda det egna könet för att förklara den värsta ytterligheten av det motsatta könet.
Å-å-åh tjejer. Det är långt kvar.
Att ustråla tre meter kuk
För alla som liksom jag legat sömnlösa och undrat hur det egentligen går med vägarbetet på väg 9/19 så kan jag meddela för kännedom att vägen igår öppnades för trafik. I morse låg dessvärre dimman så tät att man lätt kunde tro att man hade fått en roll i filmen The Mist, så den där känslan av att kunna svepa till jobbet på relativ nolltid uteblev. Men det kommer väl fler dagar får man väl hoppas.
Härförleden när jag körde hem och i vanlig ordning lyssnade på P4, radiokanalen där man får saker till livs som man aldrig annars skulle ha hört talas om, så var det en intervju med skådespelaren Krister Henriksson. A k a Wallander, fast nu skulle han spela den manliga huvudrollen Hugo Rask i filmatiseringen av Egenmäktigt förfarande, en bok som jag kanske är den enda i hela Sverige som inte har läst. Har inget principiellt emot den, det har bara inte blivit av. Ja, i alla fall så pratades det en del om ROLLEN, den som Krister Henriksson skulle gestalta alltså, och jag lyssnade väl bara med ett halvt öra för jag satt och tänkte på varför skådespelare som intervjuas alltid verkar vara mer intresserade av hur de själva ska utvecklas som skådespelare när de får möjligheten att spela olika roller, och att vad filmen och deras insats i densamma ger publiken verkar vara av ytterst underordnad betydelse. Ja, så jag TROR bara att de pratade om objektifiering och sexism i samband med rollen som Hugo Rask, och jag TROR att Krister Henriksson refererade till någon form av svårigheter som han hade när han spelade en roll i Linje Lusta och blev uppläxad av Bo Widerberg (för helt plötsligt slog Krister Henriksson över till någon slags variant av kalmardialekt som kanske skulle föreställa skånska,för det pratade väl Bo Widerberg?), och där det relativt barska rådet "DET ÄR VÄL BARA ATT GÅ IN OCH UTSTRÅLA TRE METER KUK, DET ÄR VÄL INGET SVÅRT?" uttalades.
Som sagt. P4. Kanalen där man får höra sånt man aldrig skulle ha fått höra annars.
Härförleden när jag körde hem och i vanlig ordning lyssnade på P4, radiokanalen där man får saker till livs som man aldrig annars skulle ha hört talas om, så var det en intervju med skådespelaren Krister Henriksson. A k a Wallander, fast nu skulle han spela den manliga huvudrollen Hugo Rask i filmatiseringen av Egenmäktigt förfarande, en bok som jag kanske är den enda i hela Sverige som inte har läst. Har inget principiellt emot den, det har bara inte blivit av. Ja, i alla fall så pratades det en del om ROLLEN, den som Krister Henriksson skulle gestalta alltså, och jag lyssnade väl bara med ett halvt öra för jag satt och tänkte på varför skådespelare som intervjuas alltid verkar vara mer intresserade av hur de själva ska utvecklas som skådespelare när de får möjligheten att spela olika roller, och att vad filmen och deras insats i densamma ger publiken verkar vara av ytterst underordnad betydelse. Ja, så jag TROR bara att de pratade om objektifiering och sexism i samband med rollen som Hugo Rask, och jag TROR att Krister Henriksson refererade till någon form av svårigheter som han hade när han spelade en roll i Linje Lusta och blev uppläxad av Bo Widerberg (för helt plötsligt slog Krister Henriksson över till någon slags variant av kalmardialekt som kanske skulle föreställa skånska,för det pratade väl Bo Widerberg?), och där det relativt barska rådet "DET ÄR VÄL BARA ATT GÅ IN OCH UTSTRÅLA TRE METER KUK, DET ÄR VÄL INGET SVÅRT?" uttalades.
Som sagt. P4. Kanalen där man får höra sånt man aldrig skulle ha fått höra annars.
fredag 9 september 2016
Medan kallsvetten torkar
För ett tag sedan ringde det i jobbtelefonen och i displayen visades en kollegas nummer, och eftersom jag bara ett par minuter tidigare pratat med sagda kollega så trodde jag att det var någon han glömt, så jag tjoade HALLÅÅÅÅÅÅIGENJA lite uppsluppet och var beredd att spinna vidare på det vi precis pratat om, men fick då ett rätt stramt: Ja god dag, mitt namn var Carl Svinhufvud och jag ringer från konsultfirman si och så i örat. Okej, han hette kanske inte Carl Svinhufvud, men något i den stilen. Poängen var i alla fall att man kanske förväntas svara med företagets och sitt eget namn istället för att låta som att man var på upploppet av ett raveparty.
Fick rädda situationen så gott jag kunde och sedan bestämde vi att vi skulle träffas, jag och Carl Svinhufvud, för att gå igenom en del saker. Han mailade och bekräftade det datum vi bokat, och jag vidarebefordrade precis detta mail till en kollega med texten SNÄÄÄÄÄLLA, kan du inte vara med på detta möte? Det räcker om du är en kuliss och kanske slänger in en intelligent fråga om det skulle bli pinsamt tyst eller finsk stämning. Mvh socialt inkompetent.
Skickade alltså iväg mailet och i samma sekund fick jag för mig: MEN GUD, TÄNK OM JAG TRYCKTE PÅ SVARA ISTÄLLET FÖR VIDAREBEFORDRA, SÅ ATT OVANSTÅENDE HAMNADE HOS CARL SVINHUFVUD, EN FRÄMMANDE PERSON SOM JAG EVENTUELLT KOMMER ATT VARA TVUNGEN ATT NÄTVERKA MED I FRAMTIDEN? Paniken och blodtrycksstegringen där, innan jag hunnit klicka till "Skickat" var ju inte nådig. Men som tur var hade jag verkligen tryckt på "Vidarebefordra" och inte "Svara". Min relation till Carl Svinhufvud var, inte fläckfri med tanke på inledningen, men åtminstone inte helt uppfuckad.
Det där med att ha en såkallad karriär har ju sina sidor. Sånt här hände fan i mig aldrig förr. När man hade ett helt okvalificerat jobb, och alla som försökte nå en för det mesta blev bortkopplade i växeln för att dom som bestämde tyckte att personalen inte har betalt för att prata i telefon.
Det var kanske inte bättre förr, men man kunde åtminstone få odla sina asociala skills utan att det märktes.
Fick rädda situationen så gott jag kunde och sedan bestämde vi att vi skulle träffas, jag och Carl Svinhufvud, för att gå igenom en del saker. Han mailade och bekräftade det datum vi bokat, och jag vidarebefordrade precis detta mail till en kollega med texten SNÄÄÄÄÄLLA, kan du inte vara med på detta möte? Det räcker om du är en kuliss och kanske slänger in en intelligent fråga om det skulle bli pinsamt tyst eller finsk stämning. Mvh socialt inkompetent.
Skickade alltså iväg mailet och i samma sekund fick jag för mig: MEN GUD, TÄNK OM JAG TRYCKTE PÅ SVARA ISTÄLLET FÖR VIDAREBEFORDRA, SÅ ATT OVANSTÅENDE HAMNADE HOS CARL SVINHUFVUD, EN FRÄMMANDE PERSON SOM JAG EVENTUELLT KOMMER ATT VARA TVUNGEN ATT NÄTVERKA MED I FRAMTIDEN? Paniken och blodtrycksstegringen där, innan jag hunnit klicka till "Skickat" var ju inte nådig. Men som tur var hade jag verkligen tryckt på "Vidarebefordra" och inte "Svara". Min relation till Carl Svinhufvud var, inte fläckfri med tanke på inledningen, men åtminstone inte helt uppfuckad.
Det där med att ha en såkallad karriär har ju sina sidor. Sånt här hände fan i mig aldrig förr. När man hade ett helt okvalificerat jobb, och alla som försökte nå en för det mesta blev bortkopplade i växeln för att dom som bestämde tyckte att personalen inte har betalt för att prata i telefon.
Det var kanske inte bättre förr, men man kunde åtminstone få odla sina asociala skills utan att det märktes.
På andra sidan
Igår när massagemänniskan frågade om jag ville boka en ny tid så ljög jag och sa att min telefon hade laddat ur, så jag hade inte tillgång till min kalender men att jag skulle "höra av mig". Massagemänniskan frågade då om jag inte ville chansa och boka en tid ändå, och jag avböjde med hänvisning till att jag har tokmycket att göra framöver, vilket förvisso är sant. Men ändå. Skulle aldrig få för mig att boka in så mycket som en anspråkslös fika utan att kolla i kalendern först, det är bara att bädda för problem. Tyckte dock att det blev lite konstig stämning, antagligen är jag ingen mästare på att ljuga eller så har hen hört alla varianter av kunder som inte vill återkomma.
Men nu är jag...fri? Känns det nästan som. Firade med att boka en tid på ett annat ställe eftersom mitt behov av massage i det närmaste är att jämställa med ett heroinmissbruk. Måste. Ha.
Men nu är jag...fri? Känns det nästan som. Firade med att boka en tid på ett annat ställe eftersom mitt behov av massage i det närmaste är att jämställa med ett heroinmissbruk. Måste. Ha.
torsdag 8 september 2016
Feels like breaking up
Idag ska jag göra slut. Med en person som regelbundet har masserat min rygg i säkert tio års tid. Nej, jag pratar inte om min man (tyvärr. Inte för att jag vill göra slut med honom alltså, utan för att han inte masserar rygg/axlar/fötter på yours truly sådär villigt och glatt som jag tycker är rimligt att begära inom ett äktenskap, när det kommer från mig alltså). Nej, det här är en tjänst som jag betalar för. Men jag har gått till den här personen i evigheter och hen är väldigt trevlig och social, men jag tycker inte att massagen känns riktigt prisvärd längre, och att hen flera gånger känts rätt så oengagerad i sin gärning. En trist dag på jobbet med rutinuppgifter som ska stökas undan så fort som möjligt liksom. Och så kan man väl få känna, men det har ju inte jag lust att hosta upp en femhunka för. Plus: för ett par år sedan flyttade hen till nya lokaler, och där är det KALLT. Ja, så här års är det förstås inga problem, men på vintern har man inte lust att ligga i en dragig källare och småfrysa när man betalar en saftig slant för att få lite avslappning och feelgood. Nu kanske jag är lite kall om händerna, förvarnar hen och lägger två isbitar på ens rygg. Det går ju över, men som sagt. Det är lite för mycket sånt där för att jag ska känna att jag har lust att fortsätta.
Men det är lite jobbigt ändå, när man har gått till en och samma person år ut och år in och alltid beställer en ny tid innan man går därifrån. Jag har gjort slut med en massagemänniska tidigare, för jag tyckte att den personen mer och mer svävade ut i ett stort djävla New Age-moln, och jag hade då ingen lust att betala för massage men istället få någon mystisk healing för att någon påstår att jag är blockerad i själen och liknande mumbojumbo. Men det kunde jag inte med att säga (och sen ville jag inte få någon New Age-voodooförbannelse), så jag ljög och sa att jag hade glömt min kalender och att jag skulle ringa "i morgon" och beställa en ny tid. Vilket jag sedan aldrig gjorde. Funderar på att köra samma grej nu, och förhoppningsvis inte ha lämnat något bestående intryck så att massagemänniskan plötsligt en dag börjar fundera över vart jag tagit vägen och börjar köra någon slags uppsökande verksamhet.
...eller så säger jag bara som det är, att jag har träffat en annan. För det har jag. En alldeles kolossalt behaglig människa som får en att känna sig som att man ligger i en livmoder, insvept i rena handdukar, omsluten och omhuldad som ett litet foster. Med osannolikt starka nypor dessutom, som bearbetar sig igenom snudd på märg och ben på ett synnerligen kompetent sätt. Sen har jag ju Gregor Clegane att ta till om nöden skulle kräva det. Vi får väl se hur det här slutar.
Men det är lite jobbigt ändå, när man har gått till en och samma person år ut och år in och alltid beställer en ny tid innan man går därifrån. Jag har gjort slut med en massagemänniska tidigare, för jag tyckte att den personen mer och mer svävade ut i ett stort djävla New Age-moln, och jag hade då ingen lust att betala för massage men istället få någon mystisk healing för att någon påstår att jag är blockerad i själen och liknande mumbojumbo. Men det kunde jag inte med att säga (och sen ville jag inte få någon New Age-voodooförbannelse), så jag ljög och sa att jag hade glömt min kalender och att jag skulle ringa "i morgon" och beställa en ny tid. Vilket jag sedan aldrig gjorde. Funderar på att köra samma grej nu, och förhoppningsvis inte ha lämnat något bestående intryck så att massagemänniskan plötsligt en dag börjar fundera över vart jag tagit vägen och börjar köra någon slags uppsökande verksamhet.
...eller så säger jag bara som det är, att jag har träffat en annan. För det har jag. En alldeles kolossalt behaglig människa som får en att känna sig som att man ligger i en livmoder, insvept i rena handdukar, omsluten och omhuldad som ett litet foster. Med osannolikt starka nypor dessutom, som bearbetar sig igenom snudd på märg och ben på ett synnerligen kompetent sätt. Sen har jag ju Gregor Clegane att ta till om nöden skulle kräva det. Vi får väl se hur det här slutar.
tisdag 6 september 2016
PASSWORD OVERRIDE
I morse skulle jag logga in på ett program på jobbet. Det är inget alls som är hemligt i just det systemet, men nuförtiden behöver man väl snart inloggningsuppgifter och lösenord för att gå på dass. Ja, i alla fall. Satt en helt orimligt lång stund och bara dumglodde på passwordrutan utan att komma på vad jag har för lösenord. Som är mitt namn. Jag kan bli väckt mitt i natten och redogöra för principen bakom Euklides' femte postulat, samt rabbla upp namnen på Jesu apostlar, Henrik den åttondes sex fruar, de sju dvärgarna och varenda häst som stod uppstallad i det stall där jag gick på ridskola för 35 år sedan, men vet uppenbarligen inte ens vad jag själv heter.
Status just nu: Idiot Savant.
Status just nu: Idiot Savant.
måndag 5 september 2016
Håll i hatten skåningar för nu blire reklam
Beställde för ett tag sen kycklingfiléer (ja, jag anser att människan är omnivor och att det är okej att äta kött, jag anser däremot att stora delar av djurindustrin är helt djävla förkastlig och har fattat ett principiellt beslut att det är mitt ansvar att se till att det kött jag äter kommer från djur som har haft ett så bra och naturligt liv som möjligt) från långsamväxande storkycklingar från Fridhills & Raskarums Kyckling i Hörby, som jag fick hemkört på ett mycket förnämligt och smidigt sätt via Naturligt Kött. Tillagade två av dessa filéer i helgen och jag säger bara att aldrig mer, never-ever att jag kommer att köpa något annat. Kan summeras så här: SÅ. DJÄVLA. GOTT. Så mört (ej fisken!) och mjällt och smakrikt kött, plus att två (2) storkycklingfiléer utan att snåla räckte till åtta (8) portioner. Det försvann liksom ingenting vid tillagningen, vilket ju annars är rätt vanligt när man köper vanlig kycklingfilé. Och så gott det var. Mmmm. Har gjort tre matlådor med storkycklingfilé till mig själv denna vecka. Mmm. Äta lunch. Varje dag blir en fest i dagarna tre. Storkycklingfilé från Fridshill & Raskarum alltså. Kom ihåg var ni hörde det först.*
* Kanske ingen nyhet, eftersom jag ALLTID är sist på bollen med det mesta, men ingen i fikarummet på jobbet hade hört talas om detta i alla fall, så jag känner mig ändå lite i framkant.
* Kanske ingen nyhet, eftersom jag ALLTID är sist på bollen med det mesta, men ingen i fikarummet på jobbet hade hört talas om detta i alla fall, så jag känner mig ändå lite i framkant.
torsdag 1 september 2016
50-talet ringde och ville tala med chefen
Då och då händer det att man får jobbmail med klatschiga tips om hur man ska "lyckas" med ditten och datten. På företaget "Framfot", som erbjuder olika sorters ledarskapsutbildningar, funderade kanske marknadsföringsavdelningen på att göra upp med den gamla förlegade rollen att chefen är en strikt och tråkig kostymnisse, och bjussar istället på en extremt casual och laidback figur med rutig skjorta och tatueringar och stort örhänge.
Fast längre än så vågar man uppenbarligen inte ta ut svängarna. En chef måste vara man, eller åtminstone ha skägg (som man kan fundera på att raka av för att bli en bättre chef). Känns ju aktuellt och fräscht och modernt och så. INTE.
Fast längre än så vågar man uppenbarligen inte ta ut svängarna. En chef måste vara man, eller åtminstone ha skägg (som man kan fundera på att raka av för att bli en bättre chef). Känns ju aktuellt och fräscht och modernt och så. INTE.
Septembah
Jaha, nu är sommaren slut. September, oktober, november är nämligen höstmånader, så nu är det helt legitimt att börja sparka i lövhögar, elda brasor och mysa i soffhörnet. Synd bara att september inleds med 25 grader varmt och klarblå himmel. Det förtar liksom lite av den där höstmyskänslan, kan jag ju tycka.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)