Jag är ruskigt skoltrött ska ni veta. Har mest av allt lust att skolka och smita iväg någonstans och röka sådär tufft som bara en fjortonåring kan. Haha, skojar bara. Jag slutade röka 1994 och är fortfarande glad för det varenda gång jag ser någon tända en cigg, och det känns inte rimligt att försöka passera som fjortonåring när man är på sitt fyrtioåttonde. Det känns ju dessutom rätt obefogat att skolka från något som både är självvalt och frivilligt, men det är i alla fall så jag känner nu. Är o-u-t-s-ä-g-l-i-g-t trött på distansstudier i allmänhet och GRUNDKURS I PEDAGOGIK i synnerhet, men det är väl bara att bita ihop och köra ända in i kaklet. I helgen ska jag spåna ihop "en pedagogisk situation" som jag "vill studera ur ett forskningsperspektiv". Tror det behövs rejäla mängder VIN för att åstadkomma detta, men det ska väl låta sig göras. Så: IN I DIMMAN NURÅ. När detta är över ska jag 1. skaffa ett liv 2. blogga om något roligare.
fredag 29 april 2016
onsdag 27 april 2016
"Allt brinner vid rätt temperatur"
Okej, jag är ju en sån där jobbig typ som tycker att man ska sortera sopor. Den som inte källsorterar är fan i mig både lat och dum i huvudet, hur svårt kan det vara liksom? Den som säger sig "inte ha tid" får nog ta och se över sin livssituation, för då är det fan i mig illa. Det får liksom vara dags att sätta P för det här sorglösa slit-och-slängtänket som väl startade nån gång på 50-talet och som sedan har drabbat planeten som en smittsam farsot i form av ett ofantligt slös med ändliga resurser. Det här är inget dataspel, vi får inte en ny jord när den här tar slut. Och att källsortera sopor är förstås en piss i Mississippi (men seriöst - hur många s och p kan man stoppa in här?) jämfört med hur mycket skit tillverkningsindustrin spyr ut, men två fel gör ju inte ett rätt så att säga.
Jag tror att om jag hade fått en krona för varje gång jag hade hört någon säga "allt brinner vid rätt temperatur" som ett argument för att slippa bry sig och bara knö ner allting i brännbart, då hade jag kunnat säga upp mig och leva på räntan fastän den väl ligger på minus vid det här laget. Ja, (nästan) allting brinner upp. Ja, rökgasreningen på sopvärmeverken är effektiv. Vad det handlar om är att det är slöseri med resurser att elda upp saker som kan återvinnas, till exempel plastförpackningar, och omvandla det till energi. Sedan ska man använda den energin för att till exempel utvinna mer olja, som är en ändlig resurs, bara för att tillverka nya plastförpackningar. Ja, ni hör ju själva hur dumt det låter. Så sluta upp med att säga att allting brinner eftersom det inte handlar om det. Sluta gnälla, börja sortera. Over & out från den här sura miljömuppen nu då.
Jag tror att om jag hade fått en krona för varje gång jag hade hört någon säga "allt brinner vid rätt temperatur" som ett argument för att slippa bry sig och bara knö ner allting i brännbart, då hade jag kunnat säga upp mig och leva på räntan fastän den väl ligger på minus vid det här laget. Ja, (nästan) allting brinner upp. Ja, rökgasreningen på sopvärmeverken är effektiv. Vad det handlar om är att det är slöseri med resurser att elda upp saker som kan återvinnas, till exempel plastförpackningar, och omvandla det till energi. Sedan ska man använda den energin för att till exempel utvinna mer olja, som är en ändlig resurs, bara för att tillverka nya plastförpackningar. Ja, ni hör ju själva hur dumt det låter. Så sluta upp med att säga att allting brinner eftersom det inte handlar om det. Sluta gnälla, börja sortera. Over & out från den här sura miljömuppen nu då.
Denna dagen ett liv
Bestämde mig för en pluggfri kväll eftersom jag känner mig lite på gränsen till utarbetad. Då skulle man ju kunna tro att jag skulle slappa och ta det lugnt, titta på tv eller bara läsa något lustfyllt eller så. Det här har jag hittills gjort:
1. Fyllt och tömt diskmaskinen, a neverending story. Helt djävla ofattbart att två personer kan generera så mycket disk?
2. Städat badrummet. Mitt vanliga onsdagsnöje, se Mitt bästa städtips.
3. Läst ut den tråkigaste boken i världshistorien ("Lärande" av nån himla dansk som skriver otroligt omständligt och invecklat och, ja, tråkigt helt enkelt). Nu skulle jag ju inte plugga, men jag trodde att jag bara hade sisådär 30 sidor kvar och att det skulle gå i ett litet nafs och så skulle jag vara av med den sen. Älskar att "vara av med" tråkiga saker. Det var bara det att det väl snarare var 130 än 30 sidor. Två gånger vaknade jag av att jag snarkade. På riktigt. Nu kommer jag aldrig att kunna somna ikväll bara för det.
4. Korrekturläst och skrivit input på en hemtenta. Ej min egen, vilket jag kanske borde ha gjort istället. Man är väl lite snäll ändå?
5. Sorterat en massa papper och tidningar och annat bös.
Men nu blir det Springfloden på Svt Play.
1. Fyllt och tömt diskmaskinen, a neverending story. Helt djävla ofattbart att två personer kan generera så mycket disk?
2. Städat badrummet. Mitt vanliga onsdagsnöje, se Mitt bästa städtips.
3. Läst ut den tråkigaste boken i världshistorien ("Lärande" av nån himla dansk som skriver otroligt omständligt och invecklat och, ja, tråkigt helt enkelt). Nu skulle jag ju inte plugga, men jag trodde att jag bara hade sisådär 30 sidor kvar och att det skulle gå i ett litet nafs och så skulle jag vara av med den sen. Älskar att "vara av med" tråkiga saker. Det var bara det att det väl snarare var 130 än 30 sidor. Två gånger vaknade jag av att jag snarkade. På riktigt. Nu kommer jag aldrig att kunna somna ikväll bara för det.
4. Korrekturläst och skrivit input på en hemtenta. Ej min egen, vilket jag kanske borde ha gjort istället. Man är väl lite snäll ändå?
5. Sorterat en massa papper och tidningar och annat bös.
Men nu blir det Springfloden på Svt Play.
Reflektioner efter säsongspremiären av Game of Thrones
Var mycket spänd inför denna dag, och mycket nöjd med att vi har HBO Nordic så att man kan få se premiären först av alla. Mycket viktigt för oss mesproppar som inte laddar ner och har oss utan som i vanliga fall måste vänta tills någon serie vi följer släpps på dvd och sedan helst att den ska ha gått ner i pris också eftersom vi inte bara är a. efterblivna utan också b. snåla. MEN NU DJÄVLAR.
Kände dock mest att: eh, borde kanske ha sett sista avsnittet i förra säsongen en gång till först, för det var rätt mycket som hade fallit i glömska sedan säsongsslutet. Det är ju ett antal karaktärer att hålla reda på, för att inte tala om hela världsbilden i De Sju Konungarikena, herregud vad många länder det finns? Och herregud vad alla är arga på varandra? Det är ju knappt ens fantasy längre, byt ut Dornien mot Syrien eller annat valfritt Mellanösternland, peta in ett gäng dokusåpakändisar ihop med Donald Trump och Kim Jong Un och en näve krist- och Sverigedemokratpellejönsar så har vi en alldeles egen säsong av GoT. Tips från coachen.
I övrigt: VAR ÄR VÅREN? Är sjukt trött på kyla och regn och rusk, nu vill jag ha mild vårsol så att man kan sitta ute och grilla och dricka vin och läsa deckare. Det här med aprilväder börjar nästan bli apokalyptiskt och som att allt väder som finns i hela världen ska tränga ihop sig på en och samma dag: först åska, sedan regn, hagel, solsken, snö och slutligen storm. Så var det igår. Idag har det hittills bara regnat, men det kan ju ändra sig från ena kvarten till den andra så det är ju inget man ska haka upp sig på. På söndag är det första maj, då får det vara slut med de här dumheterna.
Kände dock mest att: eh, borde kanske ha sett sista avsnittet i förra säsongen en gång till först, för det var rätt mycket som hade fallit i glömska sedan säsongsslutet. Det är ju ett antal karaktärer att hålla reda på, för att inte tala om hela världsbilden i De Sju Konungarikena, herregud vad många länder det finns? Och herregud vad alla är arga på varandra? Det är ju knappt ens fantasy längre, byt ut Dornien mot Syrien eller annat valfritt Mellanösternland, peta in ett gäng dokusåpakändisar ihop med Donald Trump och Kim Jong Un och en näve krist- och Sverigedemokratpellejönsar så har vi en alldeles egen säsong av GoT. Tips från coachen.
I övrigt: VAR ÄR VÅREN? Är sjukt trött på kyla och regn och rusk, nu vill jag ha mild vårsol så att man kan sitta ute och grilla och dricka vin och läsa deckare. Det här med aprilväder börjar nästan bli apokalyptiskt och som att allt väder som finns i hela världen ska tränga ihop sig på en och samma dag: först åska, sedan regn, hagel, solsken, snö och slutligen storm. Så var det igår. Idag har det hittills bara regnat, men det kan ju ändra sig från ena kvarten till den andra så det är ju inget man ska haka upp sig på. På söndag är det första maj, då får det vara slut med de här dumheterna.
torsdag 21 april 2016
Loke Nyberg - ett låttips för den som inte har bråttom
Igår roade jag mig med att lyssna igenom "Veckans Tips"-låtlistan som jag antar att Spotify sätter ihop lite löst baserat på vad man brukar lyssna på. Eftersom min musiksmak är rätt spretig så kan det bli rätt roliga listor. Igår gav Spotify mig Loke Nyberg.
Jag gillar episka låtar (episk betyder alltså "berättande" och är inte en synonym till "skithäftigt" som dagens fräna ungdom tycks tro) och här fick jag väl mitt lystmäte tillfredsställt när Flykten från Sverige visade sig uppgå till hela 13 minuter. Och där satt jag med mitt korsord och lyssnade lite förstrött med ett halvt öra de första minuterna. Men sedan sjönk pennan långsamt ner och jag blev sittande med jag svär, stor klump i halsen och tårar i ögonen (jajaja, säg hej till hormonerna, men den som lyssnar på texten och inte blir berörd på något sätt kan fan i mig inte ha något hjärta i kroppen).
ENJOY, som v i säger:
Jag gillar episka låtar (episk betyder alltså "berättande" och är inte en synonym till "skithäftigt" som dagens fräna ungdom tycks tro) och här fick jag väl mitt lystmäte tillfredsställt när Flykten från Sverige visade sig uppgå till hela 13 minuter. Och där satt jag med mitt korsord och lyssnade lite förstrött med ett halvt öra de första minuterna. Men sedan sjönk pennan långsamt ner och jag blev sittande med jag svär, stor klump i halsen och tårar i ögonen (jajaja, säg hej till hormonerna, men den som lyssnar på texten och inte blir berörd på något sätt kan fan i mig inte ha något hjärta i kroppen).
ENJOY, som v i säger:
onsdag 20 april 2016
Mitt bästa städtips
Har MF (MansFritt) ikväll. Inte så att jag inte uppskattar min mans sällskap, vilket är tur eftersom vi lever under samma tak, men det här med egentid och att vara ensam hemma ligger mig synnerligen varmt om hjärtat. Jag har mycket egentid, men inte så ofta i hemmets lugna vrå. Inte så att vi går och trampar på varandra när vi är hemma, så nog kan jag sitta och glo ut genom fönstret en hel eftermiddag utan att säga flasklock om jag känner för det, något som jag gör påfallande ofta. Inte för att det händer så mycket utanför fönstret, men det är nog det som är grejen. Det är lite som att stirra in i ett akvarium. Fast istället för svärdbärare och slöjstjärtar så kanske det vandrar förbi en ko. Eller så sitter det en ekorre i tallen. De senaste dagarna har ringduvorna varit flitiga besökare. Annars är det mest träd, gräs och stenar på det hållet.
Ja, men i alla fall. JAG GILLAR ATT VARA ENSAM HEMMA, det var väl vad jag skulle komma fram till. Och ikväll är jag det. Vad "passar jag då på att göra"?
Städar.
Nu är det inte FULLT så patetiskt som det låter. Vi har torsdagar som städdag, men jag gillar som bekant att ligga i framkant och brukar därför överraska mig själv med att ta nån av mina delar (ja, vi har STRIKT UPPDELADE ansvarsområden när det kommer till städning, det här avspända "nä, men den som tycker det är stökigt städar" skulle never-ever funka hos oss pga jätteolika toleransnivå för stök och smuts) redan på onsdagen, ett knep som jag lärde mig av en kompis mamma för en massa år sen. Hon var i och för sig snäppet värre, för hon gick upp jättejättetidigt på fredagsmorgnarna, städade hela lägenheten, lämnade barn på dagis, jobbade på fabrik och så kom hon hem till en glänsande lägenhet och låtsades att någon annan hade överraskat med en storstädning (vilket aldrig skedde eftersom hon var ensamstående). Men jag tycker det är en så himla smart grej. För där kommer torsdagen och städningen hänger som ett illavarslande moln över tillvaron och man kommer hem och är trött och pustar över att det måste städas och så börjar man städa och man dammar och skurar och fejar och har sig, och sen är det bara badrummet (eller vilken del man nu väljer att så att säga för-städa) kvar, men DÅ! Är det ju redan gjort! Och så var man helt plötsligt KLAR och kan slänga sig i soffan och se reprisen av Biggest Loser eller nåt i den stilen. Funkar varje gång. I alla fall för mig.
Nu drog jag för-städningen lite värre, för jag plockade även undan allt som låg framme, bar ut grejer som ska till återvinning, tömde diskmaskinen och skurade diskhon och lite sånt där trist också. Så imorgon är det bara att svepa över hela skiten med dammtrasan, föreställer jag mig. DÅ KOMMER JAG LINDRIGT UNDAN, känner jag. Städa är så tråkigt. Tyvärr hatar jag stök och smuts något mer än städning, plus att vi har tre hundar vilket inte heller bidrar till att hemmet är så himla sterilt och välordnat, så städningen är ett väldigt nödvändigt ont. Det är då man får ta till Mamma Marjas Städtrick ovan. Men nu ska jag softa och lösa lördagskorsordet i DN. Ligger lite back där känner jag, men det är lugnt. Behöver inte ligga i framkant på alla områden precis.
Ja, men i alla fall. JAG GILLAR ATT VARA ENSAM HEMMA, det var väl vad jag skulle komma fram till. Och ikväll är jag det. Vad "passar jag då på att göra"?
Städar.
Nu är det inte FULLT så patetiskt som det låter. Vi har torsdagar som städdag, men jag gillar som bekant att ligga i framkant och brukar därför överraska mig själv med att ta nån av mina delar (ja, vi har STRIKT UPPDELADE ansvarsområden när det kommer till städning, det här avspända "nä, men den som tycker det är stökigt städar" skulle never-ever funka hos oss pga jätteolika toleransnivå för stök och smuts) redan på onsdagen, ett knep som jag lärde mig av en kompis mamma för en massa år sen. Hon var i och för sig snäppet värre, för hon gick upp jättejättetidigt på fredagsmorgnarna, städade hela lägenheten, lämnade barn på dagis, jobbade på fabrik och så kom hon hem till en glänsande lägenhet och låtsades att någon annan hade överraskat med en storstädning (vilket aldrig skedde eftersom hon var ensamstående). Men jag tycker det är en så himla smart grej. För där kommer torsdagen och städningen hänger som ett illavarslande moln över tillvaron och man kommer hem och är trött och pustar över att det måste städas och så börjar man städa och man dammar och skurar och fejar och har sig, och sen är det bara badrummet (eller vilken del man nu väljer att så att säga för-städa) kvar, men DÅ! Är det ju redan gjort! Och så var man helt plötsligt KLAR och kan slänga sig i soffan och se reprisen av Biggest Loser eller nåt i den stilen. Funkar varje gång. I alla fall för mig.
Nu drog jag för-städningen lite värre, för jag plockade även undan allt som låg framme, bar ut grejer som ska till återvinning, tömde diskmaskinen och skurade diskhon och lite sånt där trist också. Så imorgon är det bara att svepa över hela skiten med dammtrasan, föreställer jag mig. DÅ KOMMER JAG LINDRIGT UNDAN, känner jag. Städa är så tråkigt. Tyvärr hatar jag stök och smuts något mer än städning, plus att vi har tre hundar vilket inte heller bidrar till att hemmet är så himla sterilt och välordnat, så städningen är ett väldigt nödvändigt ont. Det är då man får ta till Mamma Marjas Städtrick ovan. Men nu ska jag softa och lösa lördagskorsordet i DN. Ligger lite back där känner jag, men det är lugnt. Behöver inte ligga i framkant på alla områden precis.
Slit och släp
Sliter och släpar med ett projektarbete om JÄTTEKANINER, hashtag thelongandwindingroadtoallmänbildning. Nu är jag klar, i princip. Eller det var vad jag trodde. Såg då att arbetet får vara max 6 A4 inklusive referenslista. Har aldrig förut varit med om att referenslistan ska räknas med, vad är det för djävla löjl? Då kan man ju skriva skitlite och sen ha en svinlång referenslista och ändå uppfylla kraven. Nu gör jag ju inte så, men min referenslista var 1½ A4 eftersom jag har en tendens att gå all in när jag ger mig i kast med något. Så jag fick ju ihop 8 sidor, och det var ju för mycket. Så jag fick börja stryka lite i texten, och dra ihop radbrytningar så att texten blev ilsket kompakt på ett sätt som jag hatar. Men det blev ändå en sida för mycket hur jag än gjorde såvida jag inte skulle börja plocka bort sånt som var fundamentalt.
Tänker nu låtsas som att jag missuppfattat instruktionerna och se om någon märker något. Så wild and crazy att ni anar inte.
Tänker nu låtsas som att jag missuppfattat instruktionerna och se om någon märker något. Så wild and crazy att ni anar inte.
DÖDSLISTAN FTW
Har lånat en bok som heter Konsten att hantera superjobbiga människor på bibblan eftersom jag jobbar på företaget som Gud glömde och vissa i personalen verkligen lever upp till den beskrivningen. Det jobbiga med "arbetskamrater" är ju att man inte får välja dom själv, och sen måste man lik förbannat vara tvungen att umgås med dom MER än vad man umgås med familj och vänner. Man är kanske till och med beroende av deras välvilja för att kunna göra ett bra jobb själv. Nu har jag både turen och förmånen att ha kollegor som jag verkligen gillar. VISSA. Andra - not so much, och åter andra är såna rövhål att man skulle vara redo att korka upp dyr champagne och låta alla dricka sig otörstiga i stora sejdlar om de sa upp sig. Men det gör de ju aldrig. De bra människorna slutar, men de där inskränkta gnällrövarna som aldrig är nöjda med någonting och som tycker att allting är för djävligt men som aldrig kan tänka sig att själv försöka bidra till någon form av förbättring (att knipa käft vore ett bra första steg), dom gnetar sig kvar och förpestar tillvaron för andra tills de skördat guldklocka tio gånger om. GAH.
Ja, i alla fall, ibland känner jag att jag lägger orimligt mycket tid och framför allt energi på att irritera mig på idioter. Det är ju så meningslöst, för man kan ju aldrig förändra någon annan människa, bara sig själv, men eftersom man själv är så djävla perfekt* så får man kanske börja jobba med sitt förhållningssätt till andra människor istället. Däraf att jag lånade denna bok. Den ger konkreta exempel på hur man kan hantera olika människotyper i stil med "den som alltid snackar skit om andra", "den som försöker ta åt sig äran av ditt jobb" eller "den som bara pratar om sig själv", och det är ju såklart jättebra att kunna hantera sånt, för det är ju också jobbigt. Tyvärr stod det väldigt lite om hur man hanterar folk där problemet är att de är både lata och dumma samt fullblodsidioter i grunden, förmodligen har Stefan Ekberg (som författaren heter) aldrig varit här och sett vilka praktexemplar vi har på lönelistorna. För det är nämligen SUPERJOBBIGARE ÄN SUPERJOBBIGAST eftersom de här människorna inte vill ha någon förändring, vägrar lyssna på vad som sägs och är hårdnackat övertygade om att allting som görs endast är med intentionen att jävlas med just dom personligen. Ofta röstar de på SD också eftersom de tycker att det är "skit med alla utlänningar som kommer hit och snor våra jobb OCH lever på bidrag". Samtidigt.
Så jag tyckte väl inte att jag fick sådär jättemycket hjälp av den här boken. I alla fall förändrade den inte mitt liv, som jag skämtsamt sa till bibliotekarien när jag lånade den och samtidigt lämnade tillbaks tre (3) böcker om marsvin.
Men så dök DÖDSLISTAN upp i min tankevärld. Jag är mycket förtjust i tanken på dödslistor, men av någon anledning - kanske en MOGNADSFRÅGA? - så har dödslistan fallit ur medvetandet på senare år. Min dödslista är väl i och för sig inte lika...eh, konkret som den som Uma Thurmans karaktär i Kill Bill upprättar. Min är mer som en rogivande tanke. Vilka som är på ens dödslista. Hur den är rangordnad. Om någon beter sig som ett as åker den upp några hack och då djävlar. I tanken alltså.
Printade ut denna och satte upp på jobbet för att påminna mig själv om att inte ödsla energi på idioter utan istället sätta upp dom i olika positioner på dödslistan. SÅ SKA EN SLIPSTEN DRAS. Eller nåt.
* Det här var lite ironi, men inte mycket. Vissa människor fungerar i grupp för att de har MANNERS. Visar respekt och behandlar andra som man själv vill bli behandlad. Kan kommunicera och är tydliga med vad de vill och förväntar sig. Kan ge och ta kritik på ett vettigt sätt. Det är ju inte rymdforskning direkt, men sen finns det de där dryga självupptagna idioterna som tror att de är världens nav.
Ja, i alla fall, ibland känner jag att jag lägger orimligt mycket tid och framför allt energi på att irritera mig på idioter. Det är ju så meningslöst, för man kan ju aldrig förändra någon annan människa, bara sig själv, men eftersom man själv är så djävla perfekt* så får man kanske börja jobba med sitt förhållningssätt till andra människor istället. Däraf att jag lånade denna bok. Den ger konkreta exempel på hur man kan hantera olika människotyper i stil med "den som alltid snackar skit om andra", "den som försöker ta åt sig äran av ditt jobb" eller "den som bara pratar om sig själv", och det är ju såklart jättebra att kunna hantera sånt, för det är ju också jobbigt. Tyvärr stod det väldigt lite om hur man hanterar folk där problemet är att de är både lata och dumma samt fullblodsidioter i grunden, förmodligen har Stefan Ekberg (som författaren heter) aldrig varit här och sett vilka praktexemplar vi har på lönelistorna. För det är nämligen SUPERJOBBIGARE ÄN SUPERJOBBIGAST eftersom de här människorna inte vill ha någon förändring, vägrar lyssna på vad som sägs och är hårdnackat övertygade om att allting som görs endast är med intentionen att jävlas med just dom personligen. Ofta röstar de på SD också eftersom de tycker att det är "skit med alla utlänningar som kommer hit och snor våra jobb OCH lever på bidrag". Samtidigt.
Så jag tyckte väl inte att jag fick sådär jättemycket hjälp av den här boken. I alla fall förändrade den inte mitt liv, som jag skämtsamt sa till bibliotekarien när jag lånade den och samtidigt lämnade tillbaks tre (3) böcker om marsvin.
Men så dök DÖDSLISTAN upp i min tankevärld. Jag är mycket förtjust i tanken på dödslistor, men av någon anledning - kanske en MOGNADSFRÅGA? - så har dödslistan fallit ur medvetandet på senare år. Min dödslista är väl i och för sig inte lika...eh, konkret som den som Uma Thurmans karaktär i Kill Bill upprättar. Min är mer som en rogivande tanke. Vilka som är på ens dödslista. Hur den är rangordnad. Om någon beter sig som ett as åker den upp några hack och då djävlar. I tanken alltså.
Printade ut denna och satte upp på jobbet för att påminna mig själv om att inte ödsla energi på idioter utan istället sätta upp dom i olika positioner på dödslistan. SÅ SKA EN SLIPSTEN DRAS. Eller nåt.
* Det här var lite ironi, men inte mycket. Vissa människor fungerar i grupp för att de har MANNERS. Visar respekt och behandlar andra som man själv vill bli behandlad. Kan kommunicera och är tydliga med vad de vill och förväntar sig. Kan ge och ta kritik på ett vettigt sätt. Det är ju inte rymdforskning direkt, men sen finns det de där dryga självupptagna idioterna som tror att de är världens nav.
tisdag 19 april 2016
I shopped, now I am?
Håll i hatten för igår var jag och SHOPPADE! NYTT! Det händer så djävla sällan att det nästan förtjänar ett eget omnämnande i Guinness Rekordbok. I förra inlägget nämnde jag ju att jag fortfarande använder en tröja som någon av barnens kompisar glömde hos oss någon gång på tidigt 2000-tal (mörkgrön collegetröja av märket Champion om någon mot förmodan skulle sakna och vilja ha tillbaks i ett något mer begagnat skick) och lite så jobbar jag när det gäller kläder. Tar gärna andras gamla avlagda paltor, eller köper på second hand. Undantaget är ju mina älskade narkotikajeans, som det verkar vara dålig andrahandsmarknad för. Har en fem-sex stycken som jag alternerar mellan och har trott att de var nästan oförstörbara, men nu börjar de faktiskt bli lite trådslitna och när de skånska snålvindarna friskar in så drar det kallt om ben och lår.
Så igår svepte jag inom både Sport-Ringen och Intersport, vilka båda var i princip folktomma, och svepte ut igen efter kanske sammanlagt 10 minuter med tre par narkotikajeans och två fleecejackor, varav den ena var en Haglöfs som satt som en andra hud och som jag känner kommer att bli en trogen följeslagare. OCH DETTA KOSTADE MIG INTE EN SPÄNN eftersom snälla människor har gett mig presentkort på nämnda ställen. Det var deras bäst-före-datum som brann lite i fickorna på mig. Förr varade ett presentkort i 10 år, nu är det mer oklart om ett företag ens kommer att finnas kvar om 10 månader. Sådan är kapitalismen, otack är den armes lön. Men pengar som brinner inne på det sättet är ju ett förtret, så här gällde det att agera kraftfullt.
Finner alltså nöje i att shoppa om det 1. går skitfort och 2. är gratis. Kommer nog aldrig att hamna i Lyxfällan på dom kriterierna.
Så igår svepte jag inom både Sport-Ringen och Intersport, vilka båda var i princip folktomma, och svepte ut igen efter kanske sammanlagt 10 minuter med tre par narkotikajeans och två fleecejackor, varav den ena var en Haglöfs som satt som en andra hud och som jag känner kommer att bli en trogen följeslagare. OCH DETTA KOSTADE MIG INTE EN SPÄNN eftersom snälla människor har gett mig presentkort på nämnda ställen. Det var deras bäst-före-datum som brann lite i fickorna på mig. Förr varade ett presentkort i 10 år, nu är det mer oklart om ett företag ens kommer att finnas kvar om 10 månader. Sådan är kapitalismen, otack är den armes lön. Men pengar som brinner inne på det sättet är ju ett förtret, så här gällde det att agera kraftfullt.
Finner alltså nöje i att shoppa om det 1. går skitfort och 2. är gratis. Kommer nog aldrig att hamna i Lyxfällan på dom kriterierna.
måndag 18 april 2016
A list! A list! A kingdom for a list!
Ja, då börjar hetsen och stressen och ekorrhjulet igen och jag lär inte hinna blogga och världen sörjer. Eller förmodligen är det ingen som ens märker någon skillnad. Men jag hittade en lista hos Maria, som jag snor bara för att...det är väl så man gör?
HAR DU?
Folköl i kylen:
Nej. Jag är inte överdrivet förtjust i öl, och min man gillar inte kall öl, så hemma hos oss står det folköl i skafferiet (som tyvärr inte är ett sånt där lyxigt kallskafferi som man kan gå in i utan ett helt vanligt skåp).
Något husdjur: Två taxar och en gubbhund av blandrasmodell.
Någon favoriträtt: Min sista måltid skulle bestå av mina egna köttbullar, mitt hemlagade potatis- och jordärtskocksmos och sönderkokta brysselkål med lite flingsalt och svartpeppar.
Puder på dig:
Herregud, nej.
Några framtidsplaner:
Just nu: överleva fram tills terminen är slut och min superstressiga tillvaro övergår till att "bara" innehålla ett heltidsarbete och kanske tio timmars ideellt arbete i veckan. Att toppa det med heltidsstudier VAR INTE SÄRSKILT SMART, note to self. Så just nu försöker jag bara hålla mig flytande, sen ska jag...eh, varva ner och skaffa mig ett liv.
Någon sjukdom:
Peppar peppar, nej.
Gymkort:
Nix. Bor på landet, här finns inga gym och det känns både miljöovänligt och lite meningslöst att lägga 45 minuter på att köra fram och tillbaks till gymmet för att träna i 45 minuter, been there, done that och det blev bara stressigt och djävligt. Stannar hellre hemma och hugger ved.
Några MVG:n:
Jo, men jag har väl skrapat ihop några stycken. För övrigt ser mitt betyg inte riktigt klokt ut eftersom jag av olika skäl har studerat i omgångar så jag har alla varianter av betygssystem, 1-5, G-MVG och A-F, och nu heter det tydligen U-VG? Fattar ingenting, men ja. När jag väl pluggar är jag en otäck liten plugghäst.
Något beroende:
Nja, inte vad jag kan komma på. Jag har länge hävdat att jag "behöver" ett glas apelsinjuice på morgonen, men för några månader sedan bröt jag en cirka 25-årig daglig vana och ersatte juicen med vatten utan några större åthävor. Nu är väl inte apelsinjuice direkt att jämställa med heroin, men ändå. Jag ser mig inte som en beroendetyp.
Nagellack:
Nej. Jag använder inte något smink överhuvudtaget.
Någon vän som bor i ett annat land:
Nej, ingen supernära.
VEM?
Avskyr du: ALLA. Haha, nej, skoja bara. Men jag har väl generellt rätt svårt för dryga, självupptagna, trångsynta och fördömande människor, samt människor som är både dumma och lata, och där kvalade väl cirka 95 % av mänskligheten in på ett bräde (känns det som ibland).
Längtar du mest efter: Just nu är det nog att vara ledig, eller åtminstone att inte vara omgiven av så förbannat många måsten (ja, jag vet, det är självvalt). EDIT: Såg nu att rubriken var "vem", och då svarar jag nog: Erik. Som jag skulle ha träffat i helgen, men där kom det lite käppar i hjulen (som faktiskt inte berodde på mig).
Stör du dig på: Orättvisor. Samt folk (se ovan).
Gosar du med: Hundarna.
Lagar mat: Jag. Skulle väl inte påstå att det är "en hobby", men jag gillar att laga mat (tycker att färdigmaträtter i stil med Findus Krögarpytt är cirka det sorgligaste man kan äta) och att ordna och dona med matlådor. Mitt mål är att det ska varje söndagskväll ska stå tio matlådor i kylskåpet så att ingen ska behöva bekymra sig om luncher i veckan som kommer. Lyckas oftast med detta.
Diskar: Har en diskmaskin och vi är BFF:s.
VAD?
Gör du nu: Tar en paus i en synnerligen trökig föreläsning som handlar om "pedagogisk forskningsprocess och metod". Ett sömnpiller.
Gör dig till en bra människa: Jag är glad och positiv och jobbar lösningsorienterat och flexibelt istället för att stå och stampa ilsket över att saker inte blir som jag har tänkt. Sedan är jag rätt snäll och hjälpsam också. Ställer upp, håller vad jag lovat, jobbar ideellt (obs, inte på jobbet utan i föreningslivet).
Gör dig till en dålig människa: Jag blir fort trött på folk och vill vara ifred, det känns som en hyfsat dålig egenskap hos ett socialt flockdjur.
Vill du arbeta med: Någonting där man känner att man gör skillnad.
Är roligast just nu: Om man inte automatiskt kommer på ett bra svar omgående, betyder det att ens liv är ganska tråkigt? Fast mig gör det inte så mycket. Jag är inte en sån som måste ha kickar hela tiden utan trivs nog bäst när allting bara puttrar på.
Har du på dig nu: Narkotikajeans och en tröja som någon av barnens kompisar glömde hos oss för kanske femton år sedan och som aldrig hämtades. Det var mycket bra kvalitet på den, så det tackar jag för. Nu har det i och för sig blivit ett hål under ena ärmen, men det går nog att laga.
Äger du för skor: Löparskor (fast jag inte springer längre), kängor, gummistövlar. Och ett lager AquaSocks.
Har du för storlek i skor: Typ 38-39 beroende på modell. Har platta, breda Kalle Ankafötter och skitsvårt att hitta skor som passar.
Läser du för bok: Förutom trökig kurslitteratur så läser jag Underbara liv av Kate Atkinson och nån lånad bok som handlar om hälsa och som går ut på att om man bara slutar med kolhydrater i allmänhet och gluten i synnerhet och sedan ligger på spikmatta varje dag så försvinner alla ens krämpor som genom ett trollslag (BULL. SHIT, säger jag om det).
Ska du göra nu: Får väl plåga mig igenom den där mördartråkiga föreläsningen och sedan ska jag åka till brukshundklubben.
HAR DU?
Folköl i kylen:
Nej. Jag är inte överdrivet förtjust i öl, och min man gillar inte kall öl, så hemma hos oss står det folköl i skafferiet (som tyvärr inte är ett sånt där lyxigt kallskafferi som man kan gå in i utan ett helt vanligt skåp).
Något husdjur: Två taxar och en gubbhund av blandrasmodell.
Någon favoriträtt: Min sista måltid skulle bestå av mina egna köttbullar, mitt hemlagade potatis- och jordärtskocksmos och sönderkokta brysselkål med lite flingsalt och svartpeppar.
Puder på dig:
Herregud, nej.
Några framtidsplaner:
Just nu: överleva fram tills terminen är slut och min superstressiga tillvaro övergår till att "bara" innehålla ett heltidsarbete och kanske tio timmars ideellt arbete i veckan. Att toppa det med heltidsstudier VAR INTE SÄRSKILT SMART, note to self. Så just nu försöker jag bara hålla mig flytande, sen ska jag...eh, varva ner och skaffa mig ett liv.
Någon sjukdom:
Peppar peppar, nej.
Gymkort:
Nix. Bor på landet, här finns inga gym och det känns både miljöovänligt och lite meningslöst att lägga 45 minuter på att köra fram och tillbaks till gymmet för att träna i 45 minuter, been there, done that och det blev bara stressigt och djävligt. Stannar hellre hemma och hugger ved.
Några MVG:n:
Jo, men jag har väl skrapat ihop några stycken. För övrigt ser mitt betyg inte riktigt klokt ut eftersom jag av olika skäl har studerat i omgångar så jag har alla varianter av betygssystem, 1-5, G-MVG och A-F, och nu heter det tydligen U-VG? Fattar ingenting, men ja. När jag väl pluggar är jag en otäck liten plugghäst.
Något beroende:
Nja, inte vad jag kan komma på. Jag har länge hävdat att jag "behöver" ett glas apelsinjuice på morgonen, men för några månader sedan bröt jag en cirka 25-årig daglig vana och ersatte juicen med vatten utan några större åthävor. Nu är väl inte apelsinjuice direkt att jämställa med heroin, men ändå. Jag ser mig inte som en beroendetyp.
Nagellack:
Nej. Jag använder inte något smink överhuvudtaget.
Någon vän som bor i ett annat land:
Nej, ingen supernära.
VEM?
Avskyr du: ALLA. Haha, nej, skoja bara. Men jag har väl generellt rätt svårt för dryga, självupptagna, trångsynta och fördömande människor, samt människor som är både dumma och lata, och där kvalade väl cirka 95 % av mänskligheten in på ett bräde (känns det som ibland).
Längtar du mest efter: Just nu är det nog att vara ledig, eller åtminstone att inte vara omgiven av så förbannat många måsten (ja, jag vet, det är självvalt). EDIT: Såg nu att rubriken var "vem", och då svarar jag nog: Erik. Som jag skulle ha träffat i helgen, men där kom det lite käppar i hjulen (som faktiskt inte berodde på mig).
Stör du dig på: Orättvisor. Samt folk (se ovan).
Gosar du med: Hundarna.
Lagar mat: Jag. Skulle väl inte påstå att det är "en hobby", men jag gillar att laga mat (tycker att färdigmaträtter i stil med Findus Krögarpytt är cirka det sorgligaste man kan äta) och att ordna och dona med matlådor. Mitt mål är att det ska varje söndagskväll ska stå tio matlådor i kylskåpet så att ingen ska behöva bekymra sig om luncher i veckan som kommer. Lyckas oftast med detta.
Diskar: Har en diskmaskin och vi är BFF:s.
VAD?
Gör du nu: Tar en paus i en synnerligen trökig föreläsning som handlar om "pedagogisk forskningsprocess och metod". Ett sömnpiller.
Gör dig till en bra människa: Jag är glad och positiv och jobbar lösningsorienterat och flexibelt istället för att stå och stampa ilsket över att saker inte blir som jag har tänkt. Sedan är jag rätt snäll och hjälpsam också. Ställer upp, håller vad jag lovat, jobbar ideellt (obs, inte på jobbet utan i föreningslivet).
Gör dig till en dålig människa: Jag blir fort trött på folk och vill vara ifred, det känns som en hyfsat dålig egenskap hos ett socialt flockdjur.
Vill du arbeta med: Någonting där man känner att man gör skillnad.
Är roligast just nu: Om man inte automatiskt kommer på ett bra svar omgående, betyder det att ens liv är ganska tråkigt? Fast mig gör det inte så mycket. Jag är inte en sån som måste ha kickar hela tiden utan trivs nog bäst när allting bara puttrar på.
Har du på dig nu: Narkotikajeans och en tröja som någon av barnens kompisar glömde hos oss för kanske femton år sedan och som aldrig hämtades. Det var mycket bra kvalitet på den, så det tackar jag för. Nu har det i och för sig blivit ett hål under ena ärmen, men det går nog att laga.
Äger du för skor: Löparskor (fast jag inte springer längre), kängor, gummistövlar. Och ett lager AquaSocks.
Har du för storlek i skor: Typ 38-39 beroende på modell. Har platta, breda Kalle Ankafötter och skitsvårt att hitta skor som passar.
Läser du för bok: Förutom trökig kurslitteratur så läser jag Underbara liv av Kate Atkinson och nån lånad bok som handlar om hälsa och som går ut på att om man bara slutar med kolhydrater i allmänhet och gluten i synnerhet och sedan ligger på spikmatta varje dag så försvinner alla ens krämpor som genom ett trollslag (BULL. SHIT, säger jag om det).
Ska du göra nu: Får väl plåga mig igenom den där mördartråkiga föreläsningen och sedan ska jag åka till brukshundklubben.
söndag 17 april 2016
Skolk!
I helgen bestämde jag mig för att inte öppna en bok, åtminstone inte som handlar om PEDAGOGIK eller DJURHÅLLNING, två ämnen som jag är rätt så less på just nu. Eller nä, djurhållningskursen är väldigt intressant, men too much. Den går verkligen på djupet, så att säga, vi är liksom inne på hur man bedömer hullet på en guppy. Och det är ju bara EN ynka djurart. Fatta vad mycket förordningar det finns som reglerar allt möjligt, och ändå tycker jag inte att djuren har så jättehög status i Sverige. Jämfört med många andra länder är det såklart bra, men objektivt sett inte mycket att hänga i julgranen faktiskt, framför allt för att det inte finns resurser att se till att denna mastiga lagstiftning efterlevs och därför kan ju folk behandla sina djur hur illa som helst utan att det blir några direkta efterräkningar att tala om.
Ja, nu kom jag väl ifrån ämnet lite. Bestämde mig alltså i fredags för att ha en pluggfri helg eftersom det känns som att jag har suttit och slavat med massiva faktaspäckade texter, inlämningsuppgifter, hemtentor, seminarier, grupparbeten och fan och hans mormor varenda lediga sekund sedan typ i julas. Det duger ju inte. Någon gång måste man få vara lat också. Det har jag varit den här helgen, bortsett från att jag tillbringade halva lördagen och halva söndagen på fälten och i skogen på diverse hundaktiviteter. Men den andra halvan tillbringades på sofflocket. Har kollat ikapp på Vinyl och Springfloden. Har sett de två första avsnitten av nya svenska säsongen av Biggest Loser, plus två av tre avsnitt av Det mest förbjudna. Och kanske något mer som jag har glömt. Det kändes välbehövligt, fast nu har jag förstås lite dåligt samvete för att jag inte har pluggat och det känns nästan som att jag har skolkat. Men det får man ta med jämnmod.
Har börjat träna uppletande med Hilding. Det går ju SÅDÄR, kan man ju säga. Remus är ju en jaktidiot av gigantiska mått så honom kan man inte ha lös, åtminstone inte under såna former att han ska skickas iväg på egna uppdrag. Med en sådan frihet kommer han lika säkert som amen i kyrkan att hitta på alldeles egna projekt som innefattar någon form av jakt. Hilding har dock inte samma jaktlust, så honom har jag börjat träna lite smått. Hemma springer han gladeligen och hämtar grejer som man gömmer, men nu fattade han verkligen I-N-G-E-N-T-I-N-G och bara "vadå, vi är ju i skogen, då ska man väl spåra, ta bort dom där larviga grejerna nu" och så lufsade han iväg med nosen klistrad i backen. Igår provade vi på fält och då gick det lite bättre och han kunde till och med förmås att springa och hämta en vante som kastades fem meter in i rutan...tills den hamnade bakom en grästuva och han inte hade synretningen längre. Där tog det stopp, men skam den som ger sig. Har nu fått tipset att sätta på honom ett tjänstetecken så att det ska bli en tydlig signal vad som förväntas. Dör sötdöden när jag tänker på en lufsig taxkorv med SBK-tjänstetecken, och har nu beställt ett för dyra pengar eftersom de billiga märkenas minsta storlek var tänkt skulle passa ungefär "liten bordercollie eller kelpie", så jag fick beställa på ett riktigt proffsställe där de hade XS i sortimentet. "Det är ju jättelätt att sy ett själv" hördes flera röster ur hundbekantskapskretsen, men yours truly hade etta i syslöjd och har inte direkt förbättrat sina färdigheter sedan dess, men det var ju lätt att konsumera sig ur den krisen.
Ja, och sen tog den här skolkiga helgen slut. Det gick väl ändå onödigt fort?
Ja, nu kom jag väl ifrån ämnet lite. Bestämde mig alltså i fredags för att ha en pluggfri helg eftersom det känns som att jag har suttit och slavat med massiva faktaspäckade texter, inlämningsuppgifter, hemtentor, seminarier, grupparbeten och fan och hans mormor varenda lediga sekund sedan typ i julas. Det duger ju inte. Någon gång måste man få vara lat också. Det har jag varit den här helgen, bortsett från att jag tillbringade halva lördagen och halva söndagen på fälten och i skogen på diverse hundaktiviteter. Men den andra halvan tillbringades på sofflocket. Har kollat ikapp på Vinyl och Springfloden. Har sett de två första avsnitten av nya svenska säsongen av Biggest Loser, plus två av tre avsnitt av Det mest förbjudna. Och kanske något mer som jag har glömt. Det kändes välbehövligt, fast nu har jag förstås lite dåligt samvete för att jag inte har pluggat och det känns nästan som att jag har skolkat. Men det får man ta med jämnmod.
Har börjat träna uppletande med Hilding. Det går ju SÅDÄR, kan man ju säga. Remus är ju en jaktidiot av gigantiska mått så honom kan man inte ha lös, åtminstone inte under såna former att han ska skickas iväg på egna uppdrag. Med en sådan frihet kommer han lika säkert som amen i kyrkan att hitta på alldeles egna projekt som innefattar någon form av jakt. Hilding har dock inte samma jaktlust, så honom har jag börjat träna lite smått. Hemma springer han gladeligen och hämtar grejer som man gömmer, men nu fattade han verkligen I-N-G-E-N-T-I-N-G och bara "vadå, vi är ju i skogen, då ska man väl spåra, ta bort dom där larviga grejerna nu" och så lufsade han iväg med nosen klistrad i backen. Igår provade vi på fält och då gick det lite bättre och han kunde till och med förmås att springa och hämta en vante som kastades fem meter in i rutan...tills den hamnade bakom en grästuva och han inte hade synretningen längre. Där tog det stopp, men skam den som ger sig. Har nu fått tipset att sätta på honom ett tjänstetecken så att det ska bli en tydlig signal vad som förväntas. Dör sötdöden när jag tänker på en lufsig taxkorv med SBK-tjänstetecken, och har nu beställt ett för dyra pengar eftersom de billiga märkenas minsta storlek var tänkt skulle passa ungefär "liten bordercollie eller kelpie", så jag fick beställa på ett riktigt proffsställe där de hade XS i sortimentet. "Det är ju jättelätt att sy ett själv" hördes flera röster ur hundbekantskapskretsen, men yours truly hade etta i syslöjd och har inte direkt förbättrat sina färdigheter sedan dess, men det var ju lätt att konsumera sig ur den krisen.
Ja, och sen tog den här skolkiga helgen slut. Det gick väl ändå onödigt fort?
onsdag 13 april 2016
The Sound of Silence
Alltså, alla ni som inte hört Disturbeds version av Simon & Garfunkels The Sound of Silence, marsch omedelbart iväg och gör så. Fast jag är ju så himla generös så jag kan väl tänka mig att bjussa på en länk. Så slipper ni slita på klickfingret i onödan menar jag.
Så djävla bra. ENJOY, som vi säger.
Gubevars för dumt fôlk, som Fröding skulle ha sagt
Facebook är ju en fantastisk källa för spridning av förnumstigheter i stil med "CARPE DIEM" och "SÄG NEJ TILL CANCER" (som om det fanns människor som sa: Cancer? Ja tack, med mos och lingon), och då ska vi inte ens prata om de här rubrikerna i stil med "Kvinnan trodde det var ett vanligt brev, men när hon öppnade det trodde hon inte sina ögon" som får mig att bli helt djävla bindgalen. Det är så dumt, för det första, och för det andra så är det ju i 99,7 % av fallen inte tillnärmelsevis så uppseendeväckande som rubriken vill låta göra gällande.
Det senaste jag läste (under den vämjeliga rubriken Sköterskan förklarar ADHD för deras 9-årige son och jag bara måste dela vidare, vilket nästan fick mig att klickvägra, men så var det någon jag kände som hade kommenterat så då var jag "tvungen" att läsa hela inlägget). Så här förklarar man tydligen ADHD för en 9-åring:
"Såhär är det, det finns två sorter av människor, och det har gjort sedan tidernas begynnelse. Det finns bönder och jägare. Bönder kan planera och vänta. De sår och skördar tålmodigt och noggrant. Jägare däremot måste vara på spänn hela tiden, redo att reagera mot faror och snabbt agera. De uppfattar minsta ljud. Nu ska vi ta reda på om DU är en jägare. Det är inget fel på dig, Det är samhället som är anpassat efter bönder och inte jägare. Man kan inte sätta en jägare i ett fyrkantigt bås och säga åt dem att sitta still. De är inte gjorda för det!”
Såhär vill jag svara på det:
1. Att vara bonde handlar inte om att peta ner ett frö i jorden och sedan sitta på arslet och vänta, utan att kunna hantera och agera utifrån att omständigheter man inte kan påverka hela tiden förändras.
2. Att vara jägare handlar till 99 % om att ha tålamod och vänta.
3. Människan är ytterst anpassningsbar, det är därför vi är så framgångsrika som art. Vi är generalister snarare än specialister. Därför kan vi BÅDE bruka jorden och jaga.
4. Samhället idag är anpassat för att allting ska gå så djävla snabbt och det ska finnas en quick fix till allt för inget får ta någon tid överhuvudtaget, är det konstigt om ungar blir stimmiga och har svårt att koncentrera sig? Det är väl inte anpassat efter NÅGON, men snarare någon som är rastlös och reaktiv än en som är sävlig och bakåtsträvande.
5. Jag vet många jägare som helt frivilligt sitter blickstilla i fyrkantiga bås (a k a jakttorn) flera timmar i sträck. Det går jättebra.
6. Jag vet många bönder som får frispel av att sitta stilla och inte göra någonting "eftersom det alltid finns något som måste göras på gården". Det går inte alls jättebra.
7. Gubevars för dumt fôlk. Nä, det var det Fröding som sa. MEN JAG HÅLLER MED.
Det senaste jag läste (under den vämjeliga rubriken Sköterskan förklarar ADHD för deras 9-årige son och jag bara måste dela vidare, vilket nästan fick mig att klickvägra, men så var det någon jag kände som hade kommenterat så då var jag "tvungen" att läsa hela inlägget). Så här förklarar man tydligen ADHD för en 9-åring:
"Såhär är det, det finns två sorter av människor, och det har gjort sedan tidernas begynnelse. Det finns bönder och jägare. Bönder kan planera och vänta. De sår och skördar tålmodigt och noggrant. Jägare däremot måste vara på spänn hela tiden, redo att reagera mot faror och snabbt agera. De uppfattar minsta ljud. Nu ska vi ta reda på om DU är en jägare. Det är inget fel på dig, Det är samhället som är anpassat efter bönder och inte jägare. Man kan inte sätta en jägare i ett fyrkantigt bås och säga åt dem att sitta still. De är inte gjorda för det!”
Såhär vill jag svara på det:
1. Att vara bonde handlar inte om att peta ner ett frö i jorden och sedan sitta på arslet och vänta, utan att kunna hantera och agera utifrån att omständigheter man inte kan påverka hela tiden förändras.
2. Att vara jägare handlar till 99 % om att ha tålamod och vänta.
3. Människan är ytterst anpassningsbar, det är därför vi är så framgångsrika som art. Vi är generalister snarare än specialister. Därför kan vi BÅDE bruka jorden och jaga.
4. Samhället idag är anpassat för att allting ska gå så djävla snabbt och det ska finnas en quick fix till allt för inget får ta någon tid överhuvudtaget, är det konstigt om ungar blir stimmiga och har svårt att koncentrera sig? Det är väl inte anpassat efter NÅGON, men snarare någon som är rastlös och reaktiv än en som är sävlig och bakåtsträvande.
5. Jag vet många jägare som helt frivilligt sitter blickstilla i fyrkantiga bås (a k a jakttorn) flera timmar i sträck. Det går jättebra.
6. Jag vet många bönder som får frispel av att sitta stilla och inte göra någonting "eftersom det alltid finns något som måste göras på gården". Det går inte alls jättebra.
7. Gubevars för dumt fôlk. Nä, det var det Fröding som sa. MEN JAG HÅLLER MED.
söndag 10 april 2016
German Shoodle?
När man är i hundsvängen får man ibland de konstigaste frågor. Fick till exempel förra helgen en fråga om Hilding verkligen var en renrasig tax, inte för att han var ras-otypisk utan "eftersom han var så lydig". Nyss blev jag uppringd av en person jag är ytterst flyktigt bekant med, som undrade om jag kände någon som hade en pudelhane. Trodde först det rörde sig om någon hund som sprungit bort, men då var det för att hen hade en bekant som hade en jättefin schäfer "fast inte riktigt renrasig" som hen "jättegärna ville para med en pudel", och kände jag kanske till någon? Frågade lite försynt varför och fick då till svar att hen "gärna ville ha en hund med pudelns egenskaper". Nu är jag väl inte strikt emot blandrasavel som sådan (hade ju varit lite märkligt med tanke på att vi har gatukorsningen Boris, men han är ju också ett paradexempel på hur olika rasers hälsoproblem inte på något vis förbättras bara för att man korsar in något annat: en kass gen är en kass gen om än i söta hundvalpar), men mitt förslag var rätt så barskt: vill man ha en pudel så kan man skaffa en pudel. Personen svarade då att den här bekantingen inte hade tänkt sälja utan ville bara ha "något som hen skulle behålla själv" och jag kontrade med en av mina kursare som så gärna ville ha en valp från sin trevliga Jack Russell och lät para den och den fick en kull på 14 valpar.
Så nä. Jag hjälper gärna om jag kan, men där gick min gräns. Over & out.
Hurra, förlust med två mål MEN I OS!
Alltså handboll. Världens roligaste sport att titta på, världens dramatik blir det fan i mig ALLTID när Sverige spelar. Första halvlek var väl sådär, lite många bortkastade bollar från Sveriges sida men ändå okej. Men i andra! Dusjebajev junior drog en boll i huvudet på Källman så att han säckade ihop och blev liggande i ett kritiskt läge, och sen var han borta resten av matchen och sen följde det ena eländet efter det andra. Tekniska fel, missade straffar, tveksamma domslut, utvisningar i kritiska lägen. Men HOPPET lever ju alltid, för det kan ju som bekant svänga snabbt i handboll, och Sverige hade ju som sagt två måls marginal att kunna förlora med, men med minuten kvar ledde Spanien med tre. Med femton sekunder kvar ledde Spanien fortfarande med tre, en svensk utvisad, kritiskt läge. Med fem sekunder kvar ledde Spanien fortfarande med tre, Nielsen sköt, målvakten räddade men det blev straff. Och så blev det nåt palaver i sekretariatet kring tiden, så det tog tusen år innan domaren blåste att straffkastet skulle gå, vilken plåga, och Robert & Claes pratade oupphörligen om vilken press det var på stackars Ekberg som redan missat en straff och det var inte bra att han fick gå där så länge med bollen alldeles ensam, vilket ansvar man lade på honom och så vidare. OCH SÅ GJORDE HAN MÅL. Och sen trodde man att allt var klart, Robert & Claes vrålade att det var klart (och man litar ju på Robert & Claes när det gäller handboll), men palavern kring tiden gav spanjorerna ett par extra sekunder, klockan stoppades på 29.58 och Spanien tog time out. Två sekunder låter kanske löjligt, men är fullt möjligt att göra mål på. Det tar cirka en sekund att ta sig från mittlinjen till sexmeterslinjen. Det gjorde Spanien på vad som kändes som 0,1 sekund och de larmade iväg bollen, men något mål blev det inte. TACK GODE HANDBOLLSGUD. Nu blir det OS för både damer och herrar i Rio i sommar. Så himla bra.
And the sun has been shining all the day
Sliter och släpar med mina distansstudier som jag just nu tycker har kört ihop sig, tar orimligt lång tid och JAG ÄR JU ALDRIG LEDIG FÖRFAN. Sen räknade jag ihop poängen på mina kurser de här terminerna, då var det totalt 60 hp. Men alltså, det är ju liksom heltid? Hur gick detta till? Jag jobbar redan heltid med, vad det känns som just nu, extra allt. Och trodde jag pluggade "lite på deltid", men det var det tydligen inte dårå. Tur man är ingenjör och kan det här med att räkna. Hahaha.
Och så är det OS-kval i handboll den här helgen! Nervpirrande Sverige-Slovenien igår där Sverige vann med uddamål men det var inte mycket med det, för de hade behövt dänga slovenerna med minst två för att de, slovenerna, INTE skulle gå vidare. Nu gjorde de det, trots att de förlorade. Å andra sidan kan Sverige tydligen förlora med ett eller till och med två mål mot Spanien idag och ändå ta sig till OS genom någon mystisk målskillnadsberäkning som jag inte fattar. Just nu (i halvtid) ligger de under med 12-11 så det kan ju behövas lite marginaler. Källman var arg i pausen och talade i upprörda ordalag om att det "är inte dom som är bra, det är vi som är dåliga", inte alls den diplomatiske och mediatränade snälling som han ger sken av att vara annars. Hoppas det inte blir sura miner i omklädningsrummet utan att de samlar ihop sig och börjar leverera. Ett mål är ingenting, i handboll kan allting hända. Men nervöst är det. Tänk om det blir OS utan Sveriges herrlandslag? Damerna är ju tack och lov redan klara även om det i vanlig ordning talas tyst om det i media så att det verkar mindre intressant.
Nä, nu börjar andra halvlek så nu måste jag fokusera.
Och så är det OS-kval i handboll den här helgen! Nervpirrande Sverige-Slovenien igår där Sverige vann med uddamål men det var inte mycket med det, för de hade behövt dänga slovenerna med minst två för att de, slovenerna, INTE skulle gå vidare. Nu gjorde de det, trots att de förlorade. Å andra sidan kan Sverige tydligen förlora med ett eller till och med två mål mot Spanien idag och ändå ta sig till OS genom någon mystisk målskillnadsberäkning som jag inte fattar. Just nu (i halvtid) ligger de under med 12-11 så det kan ju behövas lite marginaler. Källman var arg i pausen och talade i upprörda ordalag om att det "är inte dom som är bra, det är vi som är dåliga", inte alls den diplomatiske och mediatränade snälling som han ger sken av att vara annars. Hoppas det inte blir sura miner i omklädningsrummet utan att de samlar ihop sig och börjar leverera. Ett mål är ingenting, i handboll kan allting hända. Men nervöst är det. Tänk om det blir OS utan Sveriges herrlandslag? Damerna är ju tack och lov redan klara även om det i vanlig ordning talas tyst om det i media så att det verkar mindre intressant.
Nä, nu börjar andra halvlek så nu måste jag fokusera.
onsdag 6 april 2016
Grupparbete
Finns det på riktigt någon som någonsin har gillat grupparbete? Har aldrig hört talas om någon i alla fall, alla jag känner får snudd på mord i blick när det kommer på tal och börjar minnas sina pissiga högstadielektioner där man förväntades fördjupa sig i något träligt ämne tillsammans med en skock slöa typer som man inte skulle drömma om att umgås med frivilligt men som man nu blivit sammanföst med bara för att man råkade gå i samma klass. Grupparbete som fenomen suger alltså gammal älgballe anser jag och "många med mig" som det brukar heta i härskna anonyma insändare. Antingen har man varit en Duktig Flicka™ och fått göra allting själv medan de andra sitter och ägnar sig åt privata saker och samtalsämnen, eller så har man varit omgiven av sådana som lagt ribban på en tokhög nivå. Alternativt så är man ordpolis och tvingas stå ut med att folk stavar som krattor, särskriver samt blir sura när man rättar dom. GAH.
Nu ska det alltså göras grupparbete om marsvin i djurhållningskursen. Vi är fem stycken. Ska vara fem stycken. Problemet är bara att det bara är två som svarat på mailet som jag, organisations-führern, skickade ut för ett tag sen med förfrågningar om hur de andra tyckte vi skulle dela upp det. Två svarade alltså rätt snabbt, och vi kom också rätt snabbt överens om vem som skulle göra vad. Två lyser alltså fortfarande med sin frånvaro och i arbetet finns det alltså stora hål som behöver fyllas. En har inte varit inloggad på LÄRPORTALEN på ett par veckor. Den andra har varit det, men ändå inte svarat. Har nu fått efterlysa dom i vårt diskussionsforum, men det hjälper ju inte om man inte ens loggar in där. Blir så djävla sur på sånt. Det är liksom inte så att den här distanskursen är någon himla sinekur där man kan ligga på sofflocket och äta praliner och bläddra i en bok lite då och då, den är sjukt krävande. Och när man då dessutom måste vara beroende av andra för att kunna leverera, alternativt får göra mycket mer än vad det är tänkt från början för att folk inte gör sina bitar, då kan man ju hålla sig för skratt.
Folk alltså. De är så in i helvete dumma och lata. Det är det som är felet med världen.
Nu ska det alltså göras grupparbete om marsvin i djurhållningskursen. Vi är fem stycken. Ska vara fem stycken. Problemet är bara att det bara är två som svarat på mailet som jag, organisations-führern, skickade ut för ett tag sen med förfrågningar om hur de andra tyckte vi skulle dela upp det. Två svarade alltså rätt snabbt, och vi kom också rätt snabbt överens om vem som skulle göra vad. Två lyser alltså fortfarande med sin frånvaro och i arbetet finns det alltså stora hål som behöver fyllas. En har inte varit inloggad på LÄRPORTALEN på ett par veckor. Den andra har varit det, men ändå inte svarat. Har nu fått efterlysa dom i vårt diskussionsforum, men det hjälper ju inte om man inte ens loggar in där. Blir så djävla sur på sånt. Det är liksom inte så att den här distanskursen är någon himla sinekur där man kan ligga på sofflocket och äta praliner och bläddra i en bok lite då och då, den är sjukt krävande. Och när man då dessutom måste vara beroende av andra för att kunna leverera, alternativt får göra mycket mer än vad det är tänkt från början för att folk inte gör sina bitar, då kan man ju hålla sig för skratt.
Folk alltså. De är så in i helvete dumma och lata. Det är det som är felet med världen.
tisdag 5 april 2016
Pedagogik FTW
Jo, jag våndades ju fram en hemtenta om "min pedagogiska grundsyn ur ett filosofiskt perspektiv". Tyckte att det som de andra hemtentorna i pedagogiken handlat om - sociologi och makt - varit luddiga så det skrek om det, så var det här luddigare än det absolut luddigaste man kan tänka sig och så lite mera ludd på det. Sitta och svamla om abstrakta grejer som VAD ÄR KUNSKAP? och VAD ÄR SANNING? och försöka relatera det till en massa gamla gubbar kändes i allra högsta grad övermäktigt och inte min grej alls (speciellt inte som jag bara hade skummat genom kurslitteraturen som man skulle referera till i var och varannan mening), men jag stretade på. Började med Marx, fortsatte att namedroppa Rousseau, Hobbes, Hegel, Kant och några andra gubbar och slirade runt i blindo bland de filosofiska glosorna och ismerna. Klämde dessutom in några handfasta utbildningsråd från Pjotr Kropotkins gamla sovjetskrift Åkrar, fabriker och verkstäder i morgondagens samhälle, som inte ingick i kurslitteraturen men som jag tyckte piffade upp och gav lite perspektiv. Kände dock till slut att jag verkligen kommit till vägs ände och att näe, nu blir det inte bättre än så här, så jag skickade in och tänkte att det är ju inte hela världen att misslyckas när det handlar om ett sånt här djävla flum-ämne.
Fick återkoppling idag, och då lät det så här: Ett utmärkt och mycket bra och konkret skrivet arbete. Ett utvecklande och problematiserande innehåll där du ställer olika författare mot varandra och dels bekräftar deras syn sins emellen. Du tar ställning och förhåller dig i relation till det du diskuterar utifrån de givna "synerna". Ditt resonemang är levande och intresseväckande. Du uppfyller ett VG på delprovet. Mycket talande exempel i form av citat. Tänkvärt och slående.
Alltså VG? Nu fattar jag V-E-R-K-L-I-G-E-N ingenting. Måste vara en naturbegåvning på ludd trots allt?
Fick återkoppling idag, och då lät det så här: Ett utmärkt och mycket bra och konkret skrivet arbete. Ett utvecklande och problematiserande innehåll där du ställer olika författare mot varandra och dels bekräftar deras syn sins emellen. Du tar ställning och förhåller dig i relation till det du diskuterar utifrån de givna "synerna". Ditt resonemang är levande och intresseväckande. Du uppfyller ett VG på delprovet. Mycket talande exempel i form av citat. Tänkvärt och slående.
Alltså VG? Nu fattar jag V-E-R-K-L-I-G-E-N ingenting. Måste vara en naturbegåvning på ludd trots allt?
söndag 3 april 2016
Kalaskoma
Sitter här och lider av att helgen redan är slut, nyss var det ju fredag eftermiddag kan jag ju tycka, och jag kan ju också tycka att det är ju själve FAN att man ska behöva jobba så djävla mycket som man gör. Det där med 40 timmars arbetsvecka känns ju helt förlegat med tanke på hur mycket grejer som har uppfunnits för att allting ska gå snabbare och smidigare. Ändå jobbar och hetsar och stressar folk som idioter, och det känns som att alla har typ 60 timmar som ska tryckas in på de där 40 samtidigt som andra kan gå arbetslösa i åratal. There's something rotten in the state of arbetslinjen, sanna mina ord.
Ja. Idag var det i alla fall sjuårskalas för Adrian. Det gick väl bra, men man blir ju helt slutkörd efteråt. Det är någon kombination av kaffe, socker och höga barnröster som liksom suger musten ur mig och nu sitter jag bara här och är allmänt kraftlös. Har mycket skolarbete som jag borde ta tag i, men det går trögt. Jag har i alla fall krystat ur mig en hemtenta om "min pedagogiska grundsyn" som jag inte ens visste om att jag hade. Nu har jag en. Den är kanske lite mer vänstervriden än vad jag vill stå för som ett politiskt ställningstagande, men Marx är den av gubbarna som är lättast att omfamna, så att säga. Att utgå från att allting handlar om vem som har eller inte har känns ändå rätt så fundamentalt i min världsbild. Och herregud, det handlar om att snika åt sig 7,5 hp, inte att jag ska kandidera till det amerikanska presidentvalet. Tur, för där hade det nog varit rätt så kört. Hahaha.
Men nu är det tagelskjorta på i kursen i djurhållning. I pipelinen ligger ett projektarbete om kaniner, ett grupparbete om marsvin, en föreläsning och en diskussionsuppgift om sällskapsfåglar (har snappat upp att det är förlegat att använda uttrycket "burfåglar"). Den här veckan är jag dessutom borta varenda kväll och i helgen ska jag både gå och hålla hundkurs och sedan ska vi få långväga gäster på besök. Känns ju inte som att jag kommer att sitta och dega framför tv:n många sekunder precis.
Ska väl masa mig ut i köket och slänga ihop någon form av middagsmat nu. Hade ambitiösa planer som omfattade ugnsrostad pumpa och sötpotatis-och jordärtskockspuré, men nu blir det nog bara någon variant på köttochpotatisochsås. Jo, men jag jobbar på nyårslöftet om mer vegetariskt och det går hyfsat, dock ej den här veckan. Efter dagens frossande i våfflor så känns det dessutom som att det är SPÄKNING som gäller.
Ja. Idag var det i alla fall sjuårskalas för Adrian. Det gick väl bra, men man blir ju helt slutkörd efteråt. Det är någon kombination av kaffe, socker och höga barnröster som liksom suger musten ur mig och nu sitter jag bara här och är allmänt kraftlös. Har mycket skolarbete som jag borde ta tag i, men det går trögt. Jag har i alla fall krystat ur mig en hemtenta om "min pedagogiska grundsyn" som jag inte ens visste om att jag hade. Nu har jag en. Den är kanske lite mer vänstervriden än vad jag vill stå för som ett politiskt ställningstagande, men Marx är den av gubbarna som är lättast att omfamna, så att säga. Att utgå från att allting handlar om vem som har eller inte har känns ändå rätt så fundamentalt i min världsbild. Och herregud, det handlar om att snika åt sig 7,5 hp, inte att jag ska kandidera till det amerikanska presidentvalet. Tur, för där hade det nog varit rätt så kört. Hahaha.
Men nu är det tagelskjorta på i kursen i djurhållning. I pipelinen ligger ett projektarbete om kaniner, ett grupparbete om marsvin, en föreläsning och en diskussionsuppgift om sällskapsfåglar (har snappat upp att det är förlegat att använda uttrycket "burfåglar"). Den här veckan är jag dessutom borta varenda kväll och i helgen ska jag både gå och hålla hundkurs och sedan ska vi få långväga gäster på besök. Känns ju inte som att jag kommer att sitta och dega framför tv:n många sekunder precis.
Ska väl masa mig ut i köket och slänga ihop någon form av middagsmat nu. Hade ambitiösa planer som omfattade ugnsrostad pumpa och sötpotatis-och jordärtskockspuré, men nu blir det nog bara någon variant på köttochpotatisochsås. Jo, men jag jobbar på nyårslöftet om mer vegetariskt och det går hyfsat, dock ej den här veckan. Efter dagens frossande i våfflor så känns det dessutom som att det är SPÄKNING som gäller.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)