Har precis kollat på filmen E.T. som jag inte har sett sedan jag såg den på bio någon gång strax innan Herren såg att jordens ondska var stor och anbefallde Noa att bygga en ark. Det var jättejobbigt att se den på bio eftersom det var så sabla sorgligt i slutet när E.T. och Elliot skulle skiljas åt, för jag var där tillsammans med en kille jag ville impa på och då passade det sig liksom inte att sitta och snörvla i biomörkret som en annan mes. Ibland är det så himla skönt att INTE vara tonåring. Nej förresten, stryk ibland. Det är ALLTID skönt att slippa vara tonåring.
Nu var det skönt att sitta hemma i soffan och vara 43 och få snörvla exakt hur mycket man ville, men uppenbarligen hade jag kunnat bearbeta det här tragiska avskedet under de 30 år som förflutit sedan jag satt där på bion med ett påklistrat leende och en stor klump i halsen, för nu kändes den inte sorglig utan mest...lam. Var det något som var sorgligt så var det väl det skitkassa skådespeleriet, det var ju bara E.T. själv som höll ställningarna som trovärdig.
Nu ska jag ta en titt på det svenska relationsdramat Detaljer som Lars Norén har skrivit manus till. Då kan man nog få en och annan anledning att börja lipa. Mikael Nykvist är också med, vilket är ytterligare ett skäl till att deppa ihop. Älskar svensk film som FAN.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar