261103

Hade som ambition att blogga lite under höstlovet, men det gick väl SÅDÄR med den ambitionen och minnet är ju bra men kort, men jag får väl försöka summera det jag ändå kommer ihåg. Inte för att det hände så värst mycket, hela grejen var ju att göra så lite som möjligt, men ändå. Alla dagar utom torsdagen har inkluderat långpromenader med hundarna på minst en mil. Tisdag och onsdag red jag för tränare, det var kul. På torsdagen var jag i Köpenhamn på möte med våra ägare och fick träffa very very posh people. Hade fått veta av projektledaren att till ett sånt möte kommer man inte en sekund för sent, tvärtom så bör man vara där i god tid. Lätt för henne att säga som bor i Köpenhamn, som tur är började inte mötet förrän klockan 10 men jag tog ändå första bussen hemifrån för att ha lite marginaler om det skulle bli förseningar. Det var det inte, så 08.03 damp jag av tåget på Köpenhamns HOVEDBANEGÅRD. Därifrån var det antingen 2 stationer med Metro eller en promenad på ett par kilometer. Promenerade givetvis, eftersom jag var extremt tidig så tog jag en extra runda i KONGENS HAVE utan att möta några som helst kungligheter eller ens vanligt fölk. Började få skoskav, så det var inte så mysigt som man skulle kunna tro. Inte ens jag kan med att dyka upp på ett möte med very very posh people iförd mina vanliga barfotaskor, så jag hade letat fram ett par andra, också dom barfotamodell men mina vanliga är väldigt stretchiga och därför vänliga mot hallux valgus. De här var bara breda i allmänhet, men inte så breda så att mina Kalle Ankafötter var helt nöjda. I övrigt hade jag på mig ett par neutrala svarta långbyxor samt en grå kavaj som jag impulsköpt på Sellpy för ett par hundringar. Den var/är av märket Bondelid, det trodde jag var jättefancy men på tåget dit googlade jag detta och fick veta att det räknas som "casual wear". JAHA. Ja, det var ju inget att göra åt. Gick visserligen förbi klädesaffärer enbart dedikerade för PRADA och LOUIS VUITTON eller hur fan det nu stavas när jag knogade uppför Ströget, men det får ju vara någon måtta på hur very very posh man ska försöka lajva. 

Mötet gick i alla fall bra, alla kvinns var klädda i marinblå byxor och ljusblå blusar och perfekt hår och smink och naglar, så där hade jag i alla fall inte kunnat vara med och tävla. Det var en träff med de olika företagen som våra ägare, som är ett investmentbolag, äger. Det var två föreläsningar och sen var tanken att vi skulle nätverka och utbyta erfarenheter och sådär mellan varven, vilket jag inte är jättebra på men det var ju bara  att köra någon variant på fake it til you make it. Mötet var slut klockan 16, då började det riktiga nätverkandet tydligen, så det kändes som att jag aldrig höll på att komma därifrån. Men till slut kunde jag marschera nedför Ströget på mina ömmande fötter och kasta mig på ett tåg med destinationen ärans och hjältarnas land som stod inne på HOVEDBANEGÅRDEN. Det var mer än knökfullt av  vad jag antar var höstlovslediga svenskar som gjort en dag i Köpenhamn. Vi stod som packade sillar, bredvid mig stod en man som dels hade dränkt sig i parfym och dels nog rökte 60 cigaretter om dagen och som luktade därefter. Vidrigt. När vi kom till Kastrup deklarerade de att tåget var fullt (jotack) så de som stod där fick helt enkelt vänta till nästa.  Stångade mig av tåget i Malmö och sprang som en (halt) gasell över hela Malmö C med mina skoskavda fötter och lyckades hinna med en buss istället. Ringde min man och bad honom komma och hämta mig i grannbyn, för då slapp jag åka in till Ankeborg och ta bussen tillbaka till nästan-Österlen igen och sparade på så sätt nästan en timme i resväg. Det var ändå sent på kvällen, men jag var så trött efter en dag i storstan att det enda som återstod var att duscha och gå och lägga sig. 

På fredagen hade jag och min man bestämt att vi skulle ta oss ner till det riktiga Österlen och äta lunch på Ingelsta Kalkon, så det gjorde vi. Det var gott, även om jag inte tycker att själva restaurangen är det mysigaste stället på jorden, men men. Tyckte vi bara gjorde det plus handlade på hemvägen, men det kändes som att det tog exakt hela dagen. 

På lördagen var det Pay & Jump i stallet för ridskolans elever, det började inte förrän efter lördagslektionerna så man slapp i alla fall gå upp i ottan. Det gick bra, men tog mycket längre tid än någon räknat med. En sak som jag tycker är bra att beakta när man gör en bana, är att målgången ska vara hyfsat nära utsläppet. Det var den inte nu, och det var en av anledningarna till att tidsschemat sprack. Det tar enorm tid när ridskolehästar och -ponnyer ska skritta på lång tygel genom hela ridhuset för att slussas ut så man kan ta in nästa ekipage och ge startsignal, och man kan inte heller begära av ryttarna att de ska fatta att de ska ta sig till utsläppet så fort som möjligt för att arrangemanget ska flyta på. Men men. Det var ändå en trevlig dag, härlig stämning och det gick bra för de flesta. 

I söndags var långpromenad och på eftermiddagen mest sport, kollade först när Sverige bärgade medaljer i curling-EM, och parallellt med herrarnas bronsmatch lipade jag mig igenom Andreas Almgrens otroliga vinst i New York Marathon. 

Helt orimligt att han kan springa och se helt oberörd ut efter att ha sprungit FYRA DJÄVLA MIL i ett tempo som jag knappt ens kommer upp i om jag springer 100 meter. Helt otroligt, har nog sett klipp på när han bara nästan utan att det märks länger lite på steget och drar ifrån minst tio gånger vid det här laget. Därefter var det världcupen i hoppning från Lyon, dock utan svenskar i startfältet men det är ju ändå kul att kolla. 

Igår gjorde jag inget särskilt och idag är det jobb och vardag igen. Var övertygad om att PC och TG hade fått förlängt en månad till för det har varit ytterst oklart vad de egentligen har pysslat med om dagarna men de verkar ju ha kunnat övertyga både den ena och den andra om att de har full sysselsättning. Men nehe, de hade tydligen slutat som i fredags. Oklart dock om de två som tillhört produktionen ska vara kvar eller ej, men det ger sig väl. 

Ska jobba denna veckan, på måndag åker jag till Danmark och är där HELA NÄSTA VECKA. Kommer hem nästa fredag kväll, sen är det fix inför Pay & Ride på lördagen och sen är det Pay & Ride på söndagen. Det är väl inte direkt ett drömscenario, men det är ju bara att gilla läget och gno på. Men först en vanlig arbetsvecka. Hej och hå, då kör vi.  

 

Till stallet istället, v 45 2026, pt 1

Red Gubbhästen igår och nu kom den berömda pannkakan ner på jorden, det var väl ändå bara en tidsfråga men besvikelsen blev stor, tyckte verkligen att vi hade någon form av kemi och allt kändes jättebra, men igår fick jag som ingen riktig kontakt. Och eftersom det har gått så himla bra de andra gångerna så visste jag inte riktigt hur jag skulle hantera det. Vet till exempel med Tösen, den enda storhäst jag gillar att rida, att när hon står emot så kan man ta in henne på en liten volt några varv så brukar hon ge efter. Men med Gubbhästen har jag inga såna verktyg. Inte så att det gick asdåligt, det gjorde det inte. Men den där känslan av samspel ville inte infinna sig, och övningen vi gjorde - skänkelvikning på hörnlinjen och sen bogen in på resten av långsidan - var ganska svår. Det gick bättre i trav än i skritt, och när vi sen mot slutet galopperade så kändes han toppenhärlig. Men vägen dit var inte rolig. Är mest sur på mig själv för jag tyckte jag red som en djävla sopa. Nu är det ju ridning ikväll igen, men då ska jag gissningsvis ha Spanjorskan. Och sen missar jag hela nästa vecka för då är jag i Dääänmääärk. Och på söndag nästa vecka är det Pay & Ride. Det känns ju SÅDÄR. Men men. Det får väl gå i alla fall.