Det lackar mot jul, vilket bland annat kan mätas i högarna av reklam. Jag är en sån där människa som alltid tänker att jag ska sätta upp en Ingen reklam, tack-lapp på ytterdörren, men som aldrig riktigt kommer mig för att göra det. Det är hemskt dumt, jag vet, och jag tänker ofta att jag ska ta tag i det. Men sedan fick vi postfack, för här i huset vill vi skona brevbärarnas trötta fjät, och då hette det att alla måste ha likadana Ingen reklam, tack-lappar för att det skulle se snyggt ut. Och nu vet jag inte riktigt hur de där lapparna ska sa ut för att inte störa postfacks-esteterna och man vill ju inte stöta sig med grannarna i onödan och sätta upp en ful lapp som någon ska gå och reta sig på, samtidigt som det känns lite larvigt att gå till STYRELSEN och liksom be om råd i ett sådant fjuttigt ärende.
Fast jag kanske passar på när jag ändå ska felanmäla min porttelefon, vilket årtionde som helst alltså. Å andra sidan vet jag inte om jag ska felanmäla porttelefonen till styrelsen eller Telia, så det slutar väl med att jag ringer Telias kundtjänst och undanber mig smaklösa reakataloger från Jysk och sedan ber jag brevbäraren laga porttelefonen.
Det påminner lite om en bekant från min ungdom, som gick ekonomisk linje, som det hette på den tiden, på gymnasiet och hade fått en uppgift som medförde att hon skulle ringa runt till stadens bankkontor. Min bekant ringde med gott mod upp den första banken, presenterade sig själv och sitt ärende med ett klämkäckt Hej, jag heter Malin och jag går ekonomisk linje på gymnasiet. Nu är det så att jag har i uppgift att jämföra några olika banker med varandra, går det bra om jag ställer några frågor till dig? Den trevlige mannen som svarade försäkrade att det enbart skulle vara förknippat med nöje från hans sida, och intervjun påbörjades under stort gemyt. Den trevlige herren fortsatte att vara mycket trevlig, men efter ett tag tyckte Malin ändå att han var väldigt svävande på målet i de allra enklaste frågor. Typ: - Hur hög är den högsta sparräntan? - Ja, du...Kan det vara 8 %? - Är det några avgifter om man vill växla till utländsk valuta? - Nää...det kan jag väl aldrig tro att det är? och så vidare i den stilen. Malin tyckte att han verkade mer än lovligt virrig, men plöjde tappert genom sin lista med frågor.
Till slut kom de till något ämnesområde som den trevlige herren absolut inte hade en aning om, och efter att ha suttit och spånat en stund klämde han slutligen ur sig med lätt förtvivlan i rösten: Det kanske är bättre om du ringer till en bank och frågar det här? Det visade sig att Malin hade slagit fel nummer och hamnat hos en privatperson istället. Hon hade ingen aning om hur folk på banker svarar i telefon, och den trevlige herren i sin tur trodde att han skulle få vara med i någon slags opinionsundersökning. Så kan det gå.
Det skulle visst handla om julen, men jag kom av mig. Jag återkommer i den frågan, för där finns mycket att säga.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar