söndag 11 november 2007

Aluminium, på sin höjd.

Jag har äntligen gjort slut med Jack. Det var en lång och seg historia och det kändes som att jag lätt skulle kunna sammanfatta historien till ett tunt litet häfte. Eller som de där roliga kaninfilmerna på 30 sekunder*.

Jack på 30 sekunder:
Jack dricker vin och röker på. Jack har inga pengar. Jack har inget jobb. Jack försöker skriva, men det går trögt. Jack raggar damer och får nobben ibland och ibland inte. Jack spelar gitarr. Jack åker till Gotland och super skallen i bitar. Jack har ingenstans att bo och flyttar runt lite. Jack lånar pengar av sina kompisar och dricker ännu mer vin och röker på och provar lite alla möjliga droger. Jack försöker jobba men orkar inte. Jack borde skriva, men orkar inte. Av någon anledning får Jack ändå ge ut en skiva, hur han nu klarar av att ens hålla i en gitarr när han är lika orkeslös som en 95-åring. Jack super och knullar runt kopiöst mycket och sedan är boken slut. 

Inte för att jag vill verka missunnsam och taskig, men hur kan man bli i det närmaste geniförklarad för att ha skrivit något sånt? Det finns en eller annan storartad formulering, men ärligt talat tycker jag mest det är en faslig massa upprepningar. Och seriöst, jag vill inte veta en massa detaljer ur Jacks sexliv, eller om det nu är Ulf Lundells eget gubbsnuskande, som att det ligger tamponger på sovrumsgolvet och att han har torkat mensblod under naglarna och hur det smakar. Det är detaljer som jag kan leva utan. Lägg av för fan, som Jack skulle ha sagt.  

*  http://www.angryalien.com Jag skrattar så jag dör. Varenda gång. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar