Har jag berättat om min slemsäcksinflammation i hälsenan? Så här är det, har haft som små pålagringar på båda hälsenorna i en massa år. De gör inte ont och har aldrig varit till besvär, de bara finns där. Så var jag ju på massage hos den där konstiga typen som kanske hette Anders. Han klämde jättehårt och jättelänge på den ena hälsenan, eller förmodligen var det väl båda men det var i alla fall bara den ena som gjorde ont. Då. Och dagen efter gjorde det ännu mer ont. Och hela hälseneområdet var svullet och varmt och den där pålagringen var minst tre gånger så stor som den på andra sidan. Då blir man ju trött på sitt måndagsexemplar till kropp, men det var väl bara att bita ihop och tänka att det skulle gå över. Det gjorde det inte. Sen var jag ju hos sjukgymnast för min krånglande disk, och passade då på att även ta upp min hälsena. Fick då diagnosen slemsäcksinflammation och rådet att göra 15 tåhävningar om dagen i två månader så "kanske" det skulle gå över. "Här får man vara väldigt envis", sa sjukgymnasten. Som för övrigt var kanske den lamaste sjukgymnast jag någonsin varit hos. För det första tycker jag att folk som jobbar med att ta på andra människor och som har iskalla händer borde fatta att de ska hålla händerna under varmt vatten eller liknande innan de lägger sina läskiga spökfingrar på en. Sen tycker jag det är urkasst med en person som arbetar med mänsklig fysiologi och anatomi och som inte kan svara på hur man ska göra för att stretcha höftmuskel och yttersida lår. Och för det tredje så tycker jag att om jag betalar 200 spänn per besök så kan man väl ändå begära att man ska få LITE bättre beskrivningar på dom övningar man förväntas göra än några slarvigt ritade streckgubbar med lite pilar på en utriven kollegieblockssida som inte säger en någonting fem minuter efter att man gått ut genom vårdcentralens dörrar. Näe, BU vilken kass sjukgymnast. Dessutom försökte hon pracka på mig inlägg eftersom jag har plattfot och Hallux valgus och såg mycket skeptisk ut när jag sa att jag har testat inlägg men tror mer på att bygga upp musklerna i foten genom att gå barfota OCH att jag inte har några som helst problem med vare sig plattfot eller Hallux valgus (i alla fall inte sedan jag slutade med löpning).
Jamen i alla fall. Jag gjorde mina tåhävningar. Det gjorde varken till eller från, men okej, det skulle ju ta tid. Det köper jag. Sen fick jag en känsla av att jag ville linda in benet istället. Det är väl ändå det man vill göra när någonting gör ont? Så det gjorde jag. Hittade en padd eller bandageunderlägg eller vad det heter, och en hästlinda som jag bäddade in min onda hälsena i, och så smorde jag in hälsenan och området omkring den med en blandning av Voltaren och Radital (hästliniment) morgon och kväll. Detta var i samband med att julledigheten började. Med julledighet kommer tid och lust för långpromenader, så det har jag gått. Två-tre timmar om dagen. Med hästlindat ben. Utan de hälinlägg som sjukgymnasten sa att jag skulle använda för att avlasta, för de gjorde att jag istället kände mig lite ansträngd i musklerna på smalbenet. Och nu, efter sådär tio dagar, är hälsenan kanske inte i skick som ny, men den är inte svullen och gör inte alls lika ont längre. Lite stel och stum, speciellt på morgnarna, men annars: i skick som ny. Eller åtminstone ett bättre begagnat måndagsexemplar. Never underestimate a hästtjej.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar