fredag 18 januari 2008

Sometimes they come back...

Jag har precis sett en trailer till filmen som bygger på John Ajvide Lindqvists fantastiska bok "Låt den rätte komma in". 

Det är mycket oro förknippat kring det här, måste jag säga. 
Jag är rätt förtjust i skräckhistorier. Stephen King har en egen hedersplats i min bokhylla. Och när jag hörde talas om "Låt den rätte komma in" så ängslades jag en del över att man ens kan komma på tanken att infoga vampyrer i en stockholmsförort 1981. Det går väl inte. Det kan ju aldrig bli annat än kalkon, tänkte jag oroligt. Och började läsa. Och sträckläste. Och tog tillbaks varenda ont ord, för den är jättebra. Verkligen. Det var som att ha fått en svensk Stephen King.

Så har jag ängslats över att det ska bli film. Tänk så många av Stephen Kings mästerverk till böcker som har runnit ut i B-filmskloakerna. Det finns ju många som är bra (Den gröna milen, Nyckeln till frihet, Dolores Claiborne, Stand by me) men ännu fler som inte är det (Salem's Lot, Running man, The Mangler, Maximum Overdrive, Sleepwalkers...listan kan göras längre än vad som är sunt).

Och efter att ha sett den maffiga trailern till "Låt den rätte komma in" ängslas jag nu mest över hur jag ska våga se den här filmen. Den lär inte precis vara någon B-film. Och den lär definitivt inte vara "garanterat fri från läsk" som det hette i Fablernas Värld. Och jag har egentligen lite väl livlig fantasi för att alls läsa skräck. Fast jag måste ju se den ändå.

Så...Vem går med mig på premiären? Jag bjuder på popcorn. Du beskyddar mig mot vampyrer efteråt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar