Nu har adlibris.com fått ytterligare en praoa på halsen, och snart är enda anledningen till att jag fortsätter att handla där att de har ett avtal med Schenker, vilket i sin tur medför att jag får gå och hämta alla försändelser från dem på maffiabageriet istället för på Ica Kvantum. Det är lite roligt att se någon ur släkten Corleone torka mjölet av händerna och ila bort till en hylla där de förvarar i snitt tre postförsändelser. Och när de konstaterar att det inte är postförskott utan faktura på försändelsen så drar de allihop samma skämt Det är gratis...än så länge, och skrattar mest själva. Eller det kanske inte är ett skämt utan mer ett hot i och för sig.
I alla fall. Igår fick jag ett sms från adlibris att min okristligt dyra Roddy Doylebok fanns till avhämtning hos maffian. Eller, det stod ju inte riktigt så, men det var själva andemeningen. Jag har tvekat en del kring detta köp* eftersom priset mångfaldigats under resans gång och nu låg rätt så mycket över vad jag egentligen anser mig vara villig att betala för en bok, även om den är bra. Men så tänkte jag att 500 spänn, det kan man ju blåsa på krogen utan några större betänkligheter, så då borde det inte svida om jag någon gång i livet lägger 500 spänn på en bok. Och dessutom har jag numera ett mycket gynnsamt samarbetsavtal med en okänd välgörare** som ser till att mitt vinförråd fylls på nästan snabbare än det töms, så mina krogrundor är sedan en tid tillbaka subventionerade.
Så jag beställde, och tänkte att nu får Roddy Doyle äntligen sin Agaspis och kan bli färdig med köksrenoveringen, för nu börjar hantverkarna surna till och kräver betalt i förskott och där sitter stackars Roddy och väntar förgäves på slantar från adlibris så att allt kan komma igång. Kom inte och säg annat än att jag är en ansvarskännande medborgare.
Så jag kilade iväg till Corleones bageri och hämtade ut mitt bokpaket. Och när jag kom hem och öppnade det så märkte jag att det här med praorna på adlibris inte bara är effekter av min rika fantasi. De finns på riktigt, och veckans praoa hade stoppat ner den engelska utgåvan av The Snapper istället för den svenska som jag beställt. Och jag kände att nu får det faktiskt gå som det vill med Roddys kök, men jag betalar inte 500 kronor för en bok som jag redan har.
Så idag har jag suttit i telefonkö hos adlibris' kundtjänst. Jag förstår att det var telefonkö, de stackarna har väl fullt upp med att rätta till alla misstag som praorna gör hela dagarna, samt besvara sura samtal från pengahungriga författare som Roddy Doyle och Klas Östergren.
Jag tycker det är trevligt med lite musik i luren när jag väntar. En gång när jag skulle ringa till IKEA för att be dem faxa en monteringsanvisning till garderoben Finn så fick jag lyssna på nästan hela musikalen Kristina Från Duvemåla, så lång tid tog det. Det tog inte riktigt lika lång tid på adlibris men praoan hade snott musiken, så jag fick bara lyssna på en sådan där tjatig inspelad röst som talar om för en att man står i kö och att de ska besvara ens samtal så fort som möjligt. När jag ringde vårdcentralen sist fick jag lyssna på Månskenssonaten, så när jag äntligen fick prata med doktorn så var jag i det närmaste frisk. Man tycker ju att de kunde skärpa sig på adlibris och ha lite beredskap i såna här stunder när praorna har plockat med sig allt som inte är fastspikat, de kunde kanske ta en praoa från någon musiklinje som kunde sjunga i luren istället för en värsting som ska återanpassas, men det är någon på personalavdelningen som tycker att man ska ta sitt ansvar och det är ju en vacker tanke, men det slumpade sig så olyckligt att kleptoman-praoan kom just den veckan när den som skulle vägleda den vilsna själen hade ledigt för älgjakt, och så får alla andra lida för det.
När jag väl kom fram till kundtjänst visade det sig att ytterligare en praoa hade varit i farten och lagt upp fel artikel i systemet. The Snapper i svensk översättning existerar inte, sa kundtjänst-praoan beklagande, så nu är jag tillbaks på ruta ett igen.
Så Roddy, jag är hemskt ledsen men du får nog fixa köksrenoveringen utan min hjälp. Och jag funderar på om jag inte ska inleda ett litet samarbete med maffiabagarna, be dem baka in lite laxermedel i wienerbröden och skicka upp till adlibris. Med hälsning från Jan Guillou, så är bollen i rullning. Alla som har läst Köplust av Stephen King vet vad jag menar, och ni andra får helt enkelt läsa den om ni vill förstå det där sista. För Stephen King kanske mycket väl kan ha dragit igång något avancerat renoveringsprojekt som han behöver ha loss slantar till, så då kan ju inte jag sitta här och avslöja alltihop. Gör som jag, köp böcker.
* Det finns en massiv bakgrund som jag inte orkar dra här och nu, men den finns redovisad i tidigare inlägg.
** "Okänd" är här en definitionsfråga. Men det lät så bra att skriva det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar