Min man har någon slags förkärlek för att vilja lära sig spela olika instrument. Förut var det banjo, nu är det fiol. Antar att man ska vara glad för att han inte får för sig att vilja spela säckpipa, men varken banjo eller fiol är någon sinekur vare sig för hörseln och ens mentala status. Banjo är ett djävulens instrument som ensam ger ifrån sig mer ljud än när ett pubertalt garageband framför en stapplande version av Honky Tonk Woman med volymen på max. Och nu har jag hört "Björnen sover" trevande gnisslas fram med hartsad stråke i timmar och känner att helvetet mycket väl kan vara konstruerat på det här sättet. Alltså inte alls evigt brinnande eldar och ondskefulla djävlar som plågar en från bittida till sent, utan mer att tvingas lyssna på en ostämd nybörjarstråkorkester som försöker spela ihop sig efter bästa förmåga.
Jaja. Sitter nu i alla fall och laddar för FRISKIS & SVETTIS-premiären ikväll. Är sjukt nervös. Vet knappt var man går in någonstans. Gympasalar brukar vara så djävla lömska med massor av korridorer och dörrar överallt, och varje gång man tror man har letat sig in till själva centrum har man ändå bara hamnat i något mörkt rum där det står ett par plintar och samlar damm, eller kommit in i ett omklädningsrum för motsatta könet. Men det är ju inte det värsta, till och jag tror mig väl om att kunna ta mig in i en gymnastiksal, utan det är själva tantgympan som skrämmer! Som jag minns det så gick det liksom i stora drag ut på att röra sig i takt till musik samtidigt, och är det något jag är kass på så är det att röra mig i takt till musik samtidigt som andra. Det klarar jag ju knappt ens av när jag är full. Just nu framstår det här med att börja träna på FRISKIS & SVETTIS som en väldigt dålig idé. Nästan så att jag ångrar att vi flyttade hit, kunde vi inte bott i stan istället så att man hade kunnat fortsätta gå som barn i huset på ett helt normalt gym och träna helt vanliga saker som inte kräver att man är svensk mästare på koordination? Men nähä, det här är landet och det är tantgympa or die. Återkommer med en rapport om jag överlever skammen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar