måndag 7 april 2008

"It seemed to Hazel that he would not be needing his body any more"

I någon annans blogg, jag minns inte vems, läste jag en lista över filmer att fulgråta till. Eftersom jag för stunden är så otroligt inne i filmsvängen i och med att jag tröskar mig igenom den mastodontlitterära skapelsen 1001 filmer du måste se innan du dör så kände jag att jag kanske skulle knåpa ihop en egen lista på samma tema. Det gick bara sådär.

När jag såg E.T. på bio i åttan var jag på gränsen till tårögd, men behärskade mig in absurdum bara för att jag ville impa på någon kille. Det hade jag inget för, kan jag säga så här med facit i hand. Och sedan kunde jag dessvärre bara erinra mig mig själv i tårar framför tv:n när Jonas Källman gjorde 27-26 i slutsekunderna av Spanienmatchen i handbolls-EM i vintras. Men jag tror inte det räknas som film. 

Däremot lipar jag undantagslöst när jag kommer till slutet av Den långa flykten. Boken alltså. Även om jag har läst den sjuhundra miljoner gånger och vet att Hassel har levt ett långt och lyckligt kaninliv innan han dör så sitter jag ändå där och hulkar helt hjälplöst när han går med El-ahrairah till andra sidan. 

Minsta gemensamma nämnare här, någon?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar