Idag var jag och lämnade in min döende dator på en verkstad. Jag har en känsla av att det kan vara moderkortet som har gått till de sälla jaktmarkerna, men sånt kan man ju inte veta. Bäst att låta experterna göra vad de kan för att rädda innehållet och sedan betala och se glad ut.
Framför mig i kön till verkstaden stod en man som också hade en dator som hade kraschat. Han såg ut att kunna ha en hel del porr på sin hårddisk. Jag undrar om det är vanligt att det förhåller sig på det viset, att folks datorer kraschar av porrvirus och så får teknikerna sitta och backup:a en massa snusk åt folk, men jag vågade inte fråga. Jag ska försöka etablera en kontakt med någon på verkstaden så att saken kan utredas ordentligt.
Idag fick jag för övrigt ett mail från en tomte på Det Sociala Experimentet på dejtingsajten som föreslog att vi skulle ägna oss åt "mys i cam". Jag måste vara sist i världen med att fatta poängen med det. Eller okej, det finns kanske någon blind och lytt uteliggare i Bangladesh som inte heller går igång på cybersex, men annars är det nog i princip bara jag som inte har provat.
Det värsta är att så fort man börjar ifrågasätta detta märkliga beteende så tolkas det som att man inget hellre vill än att fläka ut sina privata delar på world wide web. Ungefär som när man blir erbjuden att bli någons sexslav och tackar nej. Detta tolkas ofelbart som att man innerst inne fantiserar om att bli uppläxad av en dominant man med härskarluva av läder. Det går liksom inte att föra en saklig diskussion i ämnet på samma sätt som man skulle kunna diskutera, låt oss säga för- och nackdelar med källsortering av sopor.
När min mamma var i 20-årsåldern läste hon Per Anders Fogelströms Sommaren med Monika och chockades så svårt över den vågade formuleringen "han smekte hennes yllebeklädda stjärt" att hon fortfarande talar om det.
Känns det inte som att det var lite...enklare förr?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar