Säg mig det åter och åter, hur på vår jord Han gick kring.

Igår när jag kom hem låg det en lapp i brevlådan. Eller "i brevlådan" är ju ett ganska missvisande uttryck som borde ersättas med "på dörrmattan" när man bor i lägenhet. Under förutsättningen att man har en dörrmatta alltså, men det har jag. 
Lappen på min dörrmatta igår var från UPS. UPS står för United Parcel Service och är en budfirma som enligt sig själva är "ett av världens mest kända och beundrade märken". Vi är världens största expresstransport- och paketleveransföretag, och dessutom en ledande leverantör av specialtransporter, logistik-, kapital- och e-handelstjänster. Varje dag hanterar vi ett flöde av varor, pengar och information i mer än 200 länder och områden världen över, skryter man vidare. Igår var jag dock inte jätteimponerad över deras flöde.

UPS ärende till mig var att leverera en klädsel till en soffa som jag i det närmaste beställt av Josef, ni vet han som är känd som Jesus' bonuspappa. Han jobbade extra inom textilbranschen innan han träffade Maria och började med snickeriet på heltid. I drygt 2000 år har jag alltså väntat på denna klädsel, som dessutom betingade ett överpris farligt nära en helt ny soffa och som har betalts med blod, svett och tårar. Så går det när man envisas med att vilja behålla en soffa som utgått ur IKEA-sortimentet. 

Men UPS alltså. När jag beställde denna klädsel fick jag uppge en adress där man förväntades befinna sig "under dagtid" vid leveransdatum, som var okänt. Det kan väl vara en rimlig begäran med någon veckas framförhållning, men när beställningen ligger en evighet tillbaks i tiden är det kanske inte så himla lätt att veta var man befinner sig exakt i den sekund som UPS helt utan förvarning dyker upp och plingar på ens dörr. Man tycker ju att de kunde ha hintat lite om att de var på gång. När till och med trögrövarna på posten har anammat sms-avisering som en smidig tjänst för den rörliga nutidsmänniskan så tycker man ju att en ledande leverantör av specialtransporter et cetera skulle vara lite mer i framkant så att säga. Men nej. Istället lade de en retfull lapp i brevlådan vars budskap var Vi har försökt att nå dig men du var inte hemma. Vi försöker igen och så var det en miljard kryssrutor för olika veckodagar och tidpunkter när de skulle komma tillbaks och göra "andra försöket", det fanns kryssrutor för detta också. Mig lovade de ett återbesök idag någon gång mellan 10 och 16. Det stod också att de gjorde tre försök att leverera försändelsen, sedan fick man kontakta dem och hämta det själv någonstans. 

Men vad är detta för efterblivet system? Är det listigt, effektivt eller ens miljövänligt att budbilar far omkring liksom på måfå och hoppas att folk alltid är hemma eller åtminstone på den adress man uppgett att man trodde skulle befinna sig för en massa veckor sedan? Hur svårt kan det vara att förvarna att man kommer någon dag i förväg? Och hur svårt kan det vara att planera sin körning så att man kan pricka in ett någorlunda exakt klockslag istället för ett lite svävande "någon gång mellan 10 och 16" och så ska man sitta där som en livegen och inte kunna gå någonstans i väntan på "världens största expresstransport- och paketleveransföretag". Är det inte mer effektivt att ringa och bestämma tid och plats, eller låta mig ringa och bestämma tid och plats? Istället ska budbilar fara som flygande holländare mellan folkbokföringsadresserna på jakt efter folk som är på jobbet eller i affären eller helt enkelt inte hemma eftersom de inte har en aning om att UPS ska komma. 

Nu har jag städslat Puppan som UPS-vakt under dagen. Det känns stabilt, men jag känner mig ändå fylld av tvivel angående UPS' okända förmågor, och jag undrar om jag någonsin kommer att få se röken av min snuskigt dyra soffklädsel. Det känns ungefär lika sannolikt som om Jesus själv vore anställd av UPS och körde budbil mellan helbrägdagörelserna.