fredag 28 september 2007

Red is the colour of the new republic, blue is the colour of the sea.

Idag bär världen rött för att stödja Burmas folk, läser jag på aftonbladet.se. Jag bär också rött, fast det är mer av en slump. Eller det är inte riktigt en slump heller, utan det beror mer på att min jobbtröja är röd, dock utan att vara ett resultat av ett specifikt politiskt ställningstagande. Eller också skulle man kunna säga att jag stödjer Burma varje dag, det är valfritt att tolka budskapet. Idag är min tröja åtminstone nytvättad och därför mer röd än vanligt.

På aftonbladet.se kan man även läsa om vilka "kända svenskar" som "ställer upp för Burma". Alltså jag är kanske överdrivet kritisk, men borde inte att "ställa upp" ha en något mer altruistisk innebörd än att bara dra på sig en röd tröja? Hur svårt och självuppoffrande är det? På en skala är det knappast mätbart, tror jag. Att "ställa upp för Burma" tycker jag handlar om att åka dit och ställa sig på barrikaderna eller åtminstone skänka en slant. Men det känns tveksamt om färgen på ens kläder kommer att ge en några poäng i himlen.

Manifestationer är väl i och för sig bra, men allvarligt, jag har lite svårt att förstå hur budskapet ska nå Burmas folk, men det är kanske bara är jag som inte begriper och kanske ligger det en dold kamera någonstans som i detta nu förmedlar bilder av hur min röda tröja lyser upp ett grått industriområde till det tappra burmesiska folket på andra sidan jordklotet. Men det känns lite långsökt. 
Jag läste att till och med juryn i Idol såg ju det som någonting de "måste" göra, så jag måste verkligen ha missat något väsentligt här. Men så stod det att det fanns särskilda Red Shirt For Burma-grupper på Facebook, så det förklarar väl saken. För jag vägrar ju fortfarande att befatta mig med det där. Jag ska bli sist i världen med Facebook.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar