tisdag 7 augusti 2007

...so we can both watch X-files.

Jag tänkte att det är bäst att passa på att skriva lite om sex, det är ju populärt. Fast egentligen ska det inte handla om sex utan mer om...inte sex. 

Jag slösurfade på vardguiden.se och råkade hamna på "Sex och samlevnad". Eller ok, jag råkade inte, jag klickade mig dit av ren och skär nyfikenhet, sådär, nu var det sagt.

Där läste jag i alla fall att impotens kan påverka mannens självförtroende, identitet och känslan av manlighet, vilket i sin tur får konsekvenser för relationer och kan även leda till depression. Det räknades upp en hel del tänkbara orsaker, förebyggande åtgärder, tips på egenvård ("En bra början är att kunna prata öppet med sin partner. Försök att komma underfund med vad ni tillsammans kan göra åt problemet. Kanske kan ni ändra era sexvanor. Ibland räcker det långt att bara kunna prata om saker som är jobbiga".) Och så tänkte jag att jaha, jo, det är ju sådär det brukar stå (här fick jag lust att fortsätta när den inte vill stå men så roligt ska vi inte ha just nu) och så tänkte jag inte mycket mer på det. Eller det var ju det jag gjorde, fast i ett annat perspektiv.

Jag började leta efter något motsvarande för kvinnor, alltså hur bristande lust eller sexuell förmåga påverkar kvinnor. Jag letade ett bra tag och hittade...ingenting. Och tyvärr blev jag inte speciellt förvånad. Var det någon som blev det?   

Googlar man på "impotens" får man 88200 svenska träffar medan motsvarande antal för "frigiditet" är 2200. 
På Wikipedia förklaras det hela som "frigiditet innebär att en person inte känner någon sexuell lust, eller att denne inte får orgasm även om denne känner lust". Inga orsaker, inga förslag på åtgärder eller egenvård. Det behöver ju inte Wikipedia stå till tjänst med förvisso, men söker man på impotens så är tonen en annan. Det förklaras och det utreds och det länkas, för det här är minsann viktiga grejer. 

I alla år har man (här känns det ju absolut fel att skriva "man" men det känns lite pretto att skriva "vi kvinnor") i spalterna Fråga Doktorn och Fråga Malena och Fråga Maj-Brith och Fråga Vem Fan Som Helst Som Vill Uttala Sig Om Sex Och Samlevnad, matats med propaganda om hur man som tjej ska bete sig om eller när det fruktansvärda händer. Impotens alltså. Och fruktansvärt för honom alltså. Fast det får man absolut inte låtsas om. Man får inte ställa några som helst krav, man får inte visa att man är besviken, man ska vara förstående och ömsint och trösta och säga att det absolut inte gör något och varje ord och rörelse ska vägas på guldvåg. För sånt här kan minsann sätta spår för resten av livet. För mannen alltså. Hur kul på en skala det här är för kvinnan talar man tyst om.

Men när en tjej inte vill eller kan ha sex, vad händer då? För det första finns det ju inte ens som en egen rubrik på vardjävlaguiden.se. Har man som kvinna "problem med för liten lubrikation" (hittat under rubriken Kvinnans yttre könsorgan) så rekommenderar vardguiden.se glidmedel. Det är ungefär det hela. Jaha? Är det så att det här problemet är så litet att det är försumbart i förhållande till det stora problemet impotens, eller är det så att det helt enkelt inte är lika viktigt eftersom det är ett kvinnoproblem? Jag tippar på det senare.

Om en tonårstjej inte vill eller kan ha sex så flyttas fokus raskt och bekvämt till hennes egen osäkerhet. Hon är rädd för att det ska göra ont eller att hon ska bli med barn eller att han ska tycka att hon är ful eller äcklig eller luktar konstigt eller ser konstig ut eller att hon verkar för oerfaren eller för erfaren och så kan hon inte slappna av och det blir en ond cirkel och yadayadayada. Det finns miljoner anledningar och de flesta tycks av någon outgrundlig anledning bero på henne själv. 
Och tipsen brukar vara käcka tillrop i stil med det blir bättre med tiden. Om hon själv anstränger sig och blir vän med sin kropp och sin sexualitet och ser till att vara positiv och avslappnad och skaffar preventivmedel, gärna kondom för det är ju BÅDAS ansvar, p-piller är däremot bara hennes verkar det som. Men i alla fall, då blir det nog bra så småningom. För samlag ska inte göra ont, "om det inte är första gången förstås" som det så käckt stod i en Fråga Doktorsspalt som jag läste för ett tag sen. Och är det så att lubrikationen är otillräcklig så kan hon ju alltid använda glidmedel för att liksom härda ut. 

Det är klart att nästan alla är osäkra första gången. Fast jag har då aldrig hört talas om en kille som inför sin sexdebut är orolig för att det ska göra ont eller att hon kan bli gravid. Impotens eller möjligen för tidig utlösning är huvudtemat, men jag har heller aldrig läst tipset att en kille ska känna att han är avslappnad och vän med sin kropp. Och man kan ju fråga sig vem fan som skulle komma på tanken att säga "använd Viagra" till en 15-årig kille som ska ha sex första gången och är orolig för att han inte ska få upp den?

Varför fokuserar man inte på hennes sexualitet och lust i tonåren? Är det för svårt och invecklat, är det enklare att låta henne offra sig? Även om det inte blir det minsta skönt för henne eftersom han är så satans hispig och uppför sig som om han var jagad av maffian och allt måste vara över på trettio sekunder. Även om hon inte har ett skit ut av det där sexet  så får hon ändå inte visa sitt missnöje, inte ställa krav. Och framför allt inte kritisera hans sexuella handlingar, för det kan såra hans manlighet och sånt kan sätta spår lång tid framöver och orsaka impotens långt fram i livet och inte bara som ett resultat av tonårsnerver.
Fast om det är en tjej  samma ålder så är det kanske ingen större förlust, det där sexet som aldrig blev, men hur roligt är det på en skala att vara tvungen att käckt försäkra att det absolut inte gör någonting när killen ligger bredvid och tycker att hela livet är slut bara för att han inte fick upp den.
Men om hon inte blir upphetsad, då ska hon använda glidmedel och lära sig slappna av och tycka om sin kropp. Inget ansvar på han som tycker att förspel är synonymt med att gräva omkring innanför trosorna helt utan finess i några minuter. Vad det sätter för spår är det väl fan aldrig någon som ens frågar efter. 

Och varför verkar "vill" och "kan" vara synonymt när det handlar om kvinnlig sexualitet? En kille som vill men inte kan, honom är det synd om och han ska behandlas med yttersta respekt för att inte förlora självförtroendet och manligheten för all framtid.
En tjej som vill men inte kan rekommenderar man glidmedel. En tjej som kan men inte vill rekommenderar man också glidmedel.

Fuck glidmedel säger jag bara.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar