Denna vecka är det ju sportlov och teorivecka, men det fanns ju även lite kul aktiviteter som man kunde vara med på, bland annat en dressyrkurs och vem är jag om inte den som anmäler mig? Igår var det dags. Fick Köttbullen, hurra? Eller med tanke på att det väl bara har gått sisådär de senaste gångerna i dressyrgruppen så borde man kanske inte jubla. Men jag gillar ju min Köttbulle och allt är ju för övrigt inte hennes fel, även om hon har en vilja av stål och ett psyke av, ja jag vet inte riktigt vad man ska likna det vid, kanske lonsdaleit? Det är en slags diamant som bildas när meteorer med grafit i träffar jorden, och den är (har någon räknat ut) 58 % hårdare än vanliga diamant, varsågod för värdelöst vetande. "Hård i huvudet" skulle man kanske kunna beskriva Köttbullens mentalitet på ett enklare sätt. Tur att hon ändå är rätt snäll i grunden. Hur som helst så måste ju även jag tänka på vad jag gör och hur jag gör det och vad som förmedlas. Ibland funkar det att sätta hårt mot hårt, men ibland får man lirka sig runt problemen.
Hur som helst gick det rätt bra. Vi red ingen speciell övning, men det hände ändå grejer hela tiden, det var volter och vändningar och skänkelvikningar och övergångar och det gick i ett utan en enda skrittpaus. Sen galopperade vi i evigheter och där tyckte jag faktiskt att vi hamnade i ett fint framåtläge där det bara rullade på istället för att jag hela tiden måste driva och vara med på att hon vill bryta av så fort hon ser en chans. En chans i Köttbullens värld kan vara allt från att komma ikapp en annan häst till att vända eller passera en hörna. Men nu galopperade hon på som om det inte fanns någon morgondag. Ja, det var ju såklart inte bara för mig att sitta och åka med, men det kändes som att hon bjöd framåt istället för att försöka hitta en anledning att maska. Formen blev också fin och jag var mycket nöjd efteråt.
På måndag är det hoppning. GULP. Vet inte om vi ska byta hästar, man brukar (tydligen) byta efter att det har varit teori. Men vi ska ju ha vikarien en gång till innan ridlärare L tar över och jag har en känsla av att hon kanske tycker att vi ska köra på med dom vi har istället för att byta för den enda gången. Och jag har INTE lust att hoppa Ettan, hon är för grön och liksom oberäknelig för att jag ska tycka det är kul. Tycker ju i och för sig inte att hoppning är speciellt kul alls, mer än att titta på såklart. Får väl peppa mig med GHS i helgen och se om inspirationen infinner sig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar