Åkte till stallet med en svag förhoppning om att få rida någon annan häst än Ettan, men nähädå. Jag tyckte ändå det verkade som att du hade läget under kontroll, sa vår tillfälliga ridlärare (utan att jag sagt något) och där var vi väl inte direkt överens, tyckte jag. Men det var ju bara att kravla sig upp på hästryggen för man vill ju inte vara en sån där som tjafsar och är besvärlig. Ettan är ingen jättehäst, en och sextio kanske? men för hög för mig. När jag skulle borsta henne på halsen och ryggen så fick jag en störtskur av torkad lera i ansiktet, inklusive ögonen, vilket inte på något sätt var skönt. Det är ju såklart inte hennes fel, men bidrog inte till att få igång min pepp om man säger så.
Gick dock MYCKET bättre denna gången, hon var inte alls lika het och springig och vi lyckades nästan jobba upp någon form av kommunikation. Och när hon inte älgar iväg som om det inte fanns någon morgondag så har hon ett väldigt mjukt och trevligt steg. Har dock en tendens att lägga sig i handen så att det ibland känns som att man rider med två fulla kassar från Ica Maxi i händerna, men det är för att hon är ung och inte riktigt har egen balans (sa vår tillfälliga ridlärare). Kände mig i alla fall cirka tusen gånger nöjdare efter lektionen än förra veckan.
Nästa vecka är det teori och veckan därpå ska det vara markarbete. Vi får väl se om det blir hästbyte efter teorin eller hur landet kommer att ligga där.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar