söndag 30 december 2012

In the last rays of the setting sun

Idag gick jag och taxarna långa rundan på världens mest kuperade elljusspår. Eftersom jag inte tittat så noga på termometern innan jag gick fick jag skylla mig själv som svettades floder i uppförsbackarna i min rejäla vinterjacka. Blir det lika härligt väder imorgon, dvs gråmulet och sju plusgrader, så åker fleecejackan på. Kan inte med ord beskriva hur mycket jag NJUTER av den gröna vintern. Det enda negativa är väl alla sorkar som gissningsvis dött svältdöden under snön och som nu tinar fram. Såg flera stycken igår, varav Remus glufsade i sig en. Idag har jag brottat loss inte mindre än tre (3) stycken ur Hildings käftar, alla upplockade under dagens långpromenad, och då kan det tilläggas att Hilding fortfarande är lite naiv och inte riktigt har fattat att man måste sno sig på och svälja innan matte kommer och tar hand om läckerbitarna.

Hör på nyheterna att räkor som fiskas utanför Grönland för att säljas i Sverige först transporteras till Danmark och därefter snudd på jorden runt för att "handskalas" i diverse låglöneländer, eftersom det blir för dyrt att betala svenska löner för att de ska skalas på plats. Nu äter jag inte skaldjur överhuvudtaget, men jag undrar lite hur djävla jobbigt det kan vara att skala sina räkor själv? Eller finns det ingen maskin som kan göra detta, måste det prompt vara handskalat? Illuminate me, pls. 

Dagens glädjestund var för övrigt att se Katlas bistra nuna när jag var nere i trädgårdslandet (vårt) och strödde ut aska från kaminen över jordgubbarna och hallonbuskarna (också våra). Inte för att det är något anstötligt i det, men av hennes min att döma så skulle man kunna tro att jag förberedde för slutförvaring av atomsopor vid tomtgränsen. Det är ju i och för sig hennes naturliga ansiktsuttryck, så det är ju kanske inte så mycket att glädjas åt när allt kommer omkring. Men eftersom hon är den värsta ormen i vårt paradis så måste jag erkänna att jag verkligen mår prima när hon lider. Och eftersom hennes lidande verkar tillta så fort vi visar oss i trädgårdslandet så kommer vi nog att vara synnerligen flitiga där i år. Eller alltså nästa år. Må 2013 bli det år som Tengil och Katla bestämmer sig för att flytta till lägenhet och förpesta tillvaron för någon annan. Amen.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar