Idag hade jag ett besök hos min kiropraktor GLENN inbokat. Glenn är inte från Göteborg som man skulle kunna tro, utan från Blekinge, och jag har gått hos honom med min dysfunktionella kropp lite av och till ungefär sedan Jesus red in i Jerusalem på en åsna. Känner mig alltid lite stärkt i själen efter ett besök hos Glenn, men kroppen känns just punkt nu ungefär lika mörbultad som om det vore jag och inte Frälsaren som hade hängt på korset i dagarna tre. Jag är ryckt i och tryckt på och dragen i åt alla håll och kanter, och min stackars höft, som jag lite lamt beskrev som "det känns som att det är någon muskel eller sena eller nåt som är lite för kort, det liksom stramar i vissa lägen" känns nu i det närmaste mosad av Glenns starka nävar. Men jag tror mycket på det här med att ont ska med ont fördrivas, så det här blir säkert alldeles förträffligt. Dessutom gillar jag diagnosen "en inflammation som inte ska behandlas med vila". Hatar vila som behandlingsmetod för 1. det hjälper nästan aldrig ändå, åtminstone inte mig, och 2. det är så djävla jobbigt att komma igång igen efter en viloperiod. Däremot inte sagt att jag inte uppskattar att ligga på sofflocket och inte göra ett skapandes grand, men det är en helt annan sak.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar