torsdag 15 november 2012

Utpressningen

Det talas om julbord på jobbet, och jag bara: näääää. Orkar inte. Jag gillar inte jul, och julmat...tja, det är gott. Men årets julbord skulle avätas i något himla slott i Sölvesborg till underhållning av Nick Borgen. Vad jag känner för Nick Borgen: nääääää. Så god är nog ingen julmat att det kan uppväga tonerna till World Wide Web. Sabina och Ivan försökte övertala mig, och jag stretade julovilligt emot. Dessutom: de två senaste julborden jag varit på det inte funnits några brysselkål. Utan brysselkål är ju hela julbordet helt bortkastat, om ni frågar mig. Ja, Brösarps Gästis, jag tittar på er nu. Med STRÄNG blick.

Hur som helst. Vi funderar på att anmäla oss till Luciastafetten i år. Det är fem år sen sist, så det är väl på tiden. Luciastafetten består av fem sträckor, och vips var fyra av dom tagna. Eftersom Sabina var sjuk så paxade jag den sista av sträckorna till henne, för a. jag ville att hon skulle vara med, och b. jag tänkte att hon nog ville vara med, och c. det är lättare att ha en plats och ge bort den till någon annan än att komma med i ett lag som redan är fullt. När Sabina fick veta detta brast hon inte direkt ut i sång av tacksamhet, utan kom istället på den DJÄVULSKA idén att kontra-anmäla mig till julbordet. Så nu blir det först löpning i Råby ridhus och sedan Nick Borgen och sånt. Dock inte samtidigt. Vet inte vad det här kommer att göra för min image, men det kan väl aldrig sluta väl. Får hålla mig spik nykter så att jag inte plötsligt och av misstag ses vagga omkring på dansgolvet till We are all the winners. En skam jag nog aldrig skulle överleva.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar