Alltså, är det bara i vår familj som det finns ett köksskåp där man liksom trycker in allting som man inte riktigt vet vad man ska göra med? Företrädesvis plastburkar med lock av olika slag. Och termosar. Och värmeljus. Och blomvaser. Och en massa annat sånt där smått och gott som kan vara bra att ha.
Och är det bara i vår familj som:
1. Skåpet alltid är proppfullt? Verkligen proppfullt? Oavsett hur ofta och hur mycket man rensar och slänger?
2. Det man vill ha alltid står längst in? Oavsett vad man har för slags system så innebär det alltid att man måste plocka ut halva skåpets innehåll för att få tag på det man behöver.
3. Mor i stugan är den enda som klarar av att ställa likadana plastburkar inuti varandra så att kanske 10 burkar tar upp en yta av låt oss säga 15 x 10 centimeter? Medan andra personer i hushållet (ingen nämnd) kategoriskt ställer in burkarna med locken på så att det max går att stapla två burkar i höjdled på det redan begränsade utrymmet?
4. Mor i stugan är den enda som klarar av att identifiera olika typer av burkar och stapla dom tillsammans? Matburkar från Icas provkök i en hög. Tomma Cart d'Or-glassbyttor i en annan. Tomma Big Pack-burkar i en tredje. Tomma fetaostburkar i en fjärde. LOCKEN I HÖGAR BREDVID. Och så vidare. Medan andra personer i hushållet utan skam i kroppen bara langar in saker och ting lite hur som haver där det råkar finnas plats.
HUR SVÅRT KAN DET VARA?
Sign. Irriterad mor i stugan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar