Har läst Osynlig närvaro av Susanne Schemper. Detta är handlingen:
Petrus är en udda enstöring som lever ett ensamt och förutsägbart liv, men vardagen förändras i takt med att han blir mer och mer besatt av arbetskamraten Martina. När Petrus kommer till insikt om att han är osynlig för henne sätts hans känslor i spinn på ett sätt han aldrig tidigare upplevt. I förödmjukelsen och besvikelsen växer tankar på hämnd och han närmar sig Martina på ett sätt som påverkar henne mer än han inser.
Martina är snygg, säker och framgångsrik, men inte särskilt omtyckt. Hon ser främst till sina egna behov och bryr sig inte om arbetskamraterna om inte hon kan ha nytta av dem. Men sakta börjar allt förändras. En incident på jobbet får henne ur balans och hon börjar misstänka att någon bevakar henne, gör intrång i hennes liv. Först tror hon att hon inbillar sig, men känslan blir mer och mer verklig. Hon har ingen aning om vem det är och när hon låter rädslan ta över förändras hennes tillvaro snabbt.
Vad händer med en människa som aldrig blir sedd? Hur mycket krävs det för att man ska gå över gränsen?
Jag tyckte den här boken var okej. Det var bra tempo och hyfsat intressant intrig, om än något onödigt detaljerad emellanåt så att det blev lite tjatigt på sina ställen. Sen var väl karaktärerna kanske lite väl grovt tillyxade och jag störde mig lite på vissa detaljer, som att Martina skulle känna svettlukt i ett tomt rum, det kan man ju absolut känna om någon svettbomb precis varit där men knappast många timmar senare? Och hur mycket svett luktar någon som är precis nybadad? Men i övrigt flöt det på rätt hyfsat. Den får tre fikarum av fem möjliga.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar