fredag 22 mars 2024

Till stallet istället, v 12 2024, pt 2

Köttbullstorsdag! Vi hade haft i "läxa" sedan förra torsdagen att lära oss LA:3-programmet, fast ridlärare V hade rört ihop det lite och pratat om överstrykningar och när jag letade upp LA:3 och inte hittade några överstrykningar och googlade och hittade någonstans att överstrykningar kom i de medelsvåra programmen (fast det visade sig också vara fel, för det var LA:2 som V var ute och for efter) så gav jag upp. Stor förvirring uppstod i stallgången, var det LA:2 eller LA:3 vi skulle lära oss? LA:3 visade det sig till slut, så vi red det fast med tät och på kommando. Blev lite rörigt i huvudet för mig för vissa grejer, t ex halter, av praktiska skäl skulle göras där vi var när kommandot kom, medan andra skulle göras vid  de rätta bokstäverna. Jag var sist i raden av fyra ekipage, så jag var ALDRIG i fas med någon bokstav när kommandot kom. Men i övrigt gick det ändå rätt bra! Vi skippade ryggningen, för två av fyra hästar kunde inte rygga (Köttbullen är en av dom), men i övrigt var det inte så tokigt. Skänkelvikning och förvänd galopp var ju ändå grejer man bara kunde drömma om förut, likaså halt direkt från galopp. Inte för att Köttbullen har något emot att göra halt, tvärtom, men att hon är så lyhörd att det blir en rätt fin distinkt halt med väldigt små hjälper. Det kändes bra. Och sen hade vi ett moment i galoppen när jag riktigt kände att den förändrades och blev tretaktig och balanserad. Den normala känslan är att Köttbullen lufsar fram på bogarna i någonting som mer känns fyrtaktigt och inte alls särskilt behagligt eller bekvämt, men nu! Wow! Det varade inte så länge, men ändå. WOW! Hon kan ju! Och då blev det dessutom väldigt enkelt att sitta djupt i sadeln och börja tänka på formen. Annars brukar jag i princip galoppera henne på nästan lösa tyglar, det är liksom ingen idé att försöka jobba med henne i galoppen för hon är inte så stark och balanserad än och dressyrtränare M har sagt att det är bara att låta henne galoppera på och låta henne hitta sin egen balans. Så det har jag gjort och också undrat om det någonsin kommer att hända något, men igår så kändes det som att det var ett litet babystep i rätt riktning. Mmm. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar