onsdag 6 mars 2024

Första torsdagen i mars

Igår eftermiddag, eller om det var i tisdags eftermiddag kanske, låg sociala medier nere för räkning och folk fick tydligen panik av det. Detta gick mig helt obemärkt förbi, inte för att jag inte använder sociala medier för nog scrollar jag genom ett och annat flöde, men att gå så långt som att bli hysterisk för att man inte kunde glo på influencers och bilder av folks mat och sånt under en kort period var väl att ta i. Känns som att 90 % av det jag följer i sociala medier handlar om hästar och handboll och det är ju kul, men jag överlever absolut några timmar utan. 

Igår var det hetsjobb från arla till särla och dagen avslutades med ett påtvingat möte med en fransk gubbe som beter sig som att Frankrike fortfarande var en kolonialmakt och att alla andra hans underdåniga tjänare. Plus att han pratade "engelska" med så stark fransk brytning att det knappt gick att förstå vad han sa, det lät mer som någon som gör sig till och låtsas än något som ändå var på riktigt. Allt som jag sa på mötet hade jag redan skrivit i ett mail, böt he didänt önderstääänd änitiiing.
Kom hem sent dels p g a detta och dels p g a att jag svängde inom affären och handlade till fredagens gemensamma jobbfrukost på hemvägen. Är det verkligen min tur nu igen? sa jag tvivlande, men eftersom det är jag som gör schemat så är det ju svårt att påstå något annat. Slängde med ett par av Icas frysta marsipantårtor också eftersom det ju är FÖSSTA TOSSDAN I MASS och då får man ju som smålänning bjuda till lite, även om den här "traditionen" känns som ett extremt sent påkommet påfund som säkert initierats av bagarskrået för att få extra försäljning, men varför inte?

Kom hem och gick ut med hundarna. Solen sken och det var ju trevligt även om det var kallt. Gick 8 kilometer och bestämde mig under tiden jag gick för att skippa den planerade tabatan, för det är ju liksom inte meningen att träningen ska bli en stressfaktor. Kom hem, duschade och sedan var det filmkväll istället. Vi började med att titta på Bye Bye Blue Bird, en färöisk film från 1999 som vi bara orkade se en kvart på för den var faktiskt urdålig. Förlåt Färöarna, men så var det. Sedan började vi av ren nyfikenhet kolla på Barbie eftersom det ändå var en sån himla snackis när den kom. Ska helt ärligt säga att jag inte förstod dess storhet, men det kan också bero på att jag nickade till lite då och då för det var vääääldigt mycket förklaringar kring hur det gick till i Barbielandet. Hehe.

Ligger i alla fall riktigt bra i fas med mitt jätteprojekt där deadline är imorgon, tror jag blir klar med min del idag faktiskt. Sen kommer det säkert mer, men den mest kritiska och tidskrävande delen är i alla fall över. Skönt. Det är egentligen inte mängden jobb som stressar mig utan att jag har en annan och minst lika viktig deadline som pockar på uppmärksamhet lite längre fram och det projektet har jag inte ens hunnit påbörja, plus allt annat som liksom ingår i ens dagliga bröd som jag inte heller har kunnat ägna särskilt mycket tid åt de senaste veckorna. Men men. Det är ju bara att knoga på.




2 kommentarer:

  1. Jag fattade inte heller grejen med Barbie. Jag trodde att den skulle vara roligare.
    Men i jämförelse med filmen jag såg på bio igår så var Barbie en total skrattfest. Perfect Days - två timmar och tio minuter om en man som städar toaletter i Tokyo. Väldigt få repliker. Ännu mindre handling. Om den var prisbelönt? Klart att den var.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tror det är ett av kriterierna för att få filmpris, att filmen är seg, tråkig och fullständigt obegriplig.

      Radera