Jag är normalt sett inte en person som glömmer saker. Har såkallad JÄRNKOLL på det mesta, inte för att jag sitter inne med några superkrafter utan mer för att jag är välorganiserad, skriver upp saker i kalendern och framför allt kollar kalendern dagligdags för att inte missa någonting. Därför är det i sanning lite chockerande att sitta hemma i godan ro och helt plötsligt bli uppringd och folk undrar var man håller hus eftersom man helt uppenbart inte dykt upp på den plats där man sagt att man skulle vara vid en viss tidpunkt. Pinsamt är väl bara förnamnet, åtminstone för mig. Det är kanske vardagsmat för andra, vad vet jag?
Och häromdagen när jag skulle tanka så hade jag glömt min kod till bensinkortet. Eller dieselkortet som det numera är. Det var liksom helt blankt i huvudet och kroppsminnet var inte heller till någon hjälp. Tänkte att om jag bara gör som jag brukar kommer fingrarna att slå in rätt kod av gammal vana, men i helvete heller. Fick tanka på mitt Mastercard (som jag mindes koden på eftersom jag har haft samma sedan 1985, kod alltså, inte kort) och ringa INGO:s kundtjänst och be om en ny kod. Detta är kanske också vardagsmat för andra, men har aldrig hänt mig förut.
Det enda som kom ut av detta var att jag fattade att INGO, som alltså Jet av någon outgrundlig anledning bytt namn till, inte ska uttalas INGO som i Ingemar "Ingo" Johansson utan IN-GO. Eller åtminstone svarade de så på deras kundtjänst, men de är kanske lika förvirrade som jag verkar vara just nu.
Och för övrigt känns det som att jag har en liten förkylning på gång. Hoppas det bara är en känning som går över utan att göra något väsen av sig, har inget speciellt behov av ont i huvudet, ont i halsen, snor, hosta och kanske feber just nu. Tack för ordet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar