torsdag 8 september 2022

Cyklacyklacykla

Den här veckan började den årliga (bortsett från förra året då det av oklar anledning inte blev av, kanske för att det var pandemi och många jobbade hemifrån?) cykla-till-jobbet-utmaningen som Ankeborgs kommun har. Det går ut på att man under en viss period ska få så många som möjligt att cykelpendla så mycket som möjligt och få ihop så många mil som möjligt, men man får bara räkna resor till och från jobbet. Det är någon slags tävling, men jag fattar inte riktigt hur man gör för att vinna, för det måste ju vara stor skillnad om man är 5 anställda som har 1 km till jobbet eller om man har 50 anställda som har 1 mil till jobbet, men det finns säkert någon kommunal tjänsteman som har hittat något system med procent och koefficienter så att det ska bli rättvist. På mitt jobb har vi även ett lotteri där man kan vinna gratisgrejer som vår inköpschef får av diverse leverantörer. Han har gjort ett fiffigt system som bygger på att alla är med i själva lotteriet, men sen får man fler lotter ju längre sträcka man har cyklat under perioden. Så ju flitigare cyklist desto större chans att vinna en kaffemugg eller t-shirt eller ryggsäck med reklamtryck från något företag som vi köper råvaror eller emballage av. 

Det vill man ju inte missa, så i morse var det jag som besteg min stålhäst KARIN och trampade iväg. Det var rätt längesen jag cyklade till jobbet, tror inte det blev av en enda gång förra året. Våren 2021 så åt föreningslivet upp stora delar av min såkallade fritid och det tar ju ändå 1½ timme för mig att cykla till jobbet och lika lång tid hem igen och det var väl tid jag inte tyckte mig ha just då. Hösten 2021 så var ju Laban valp och det är ju lite som att få småbarn, alla övriga rutiner bara rasar i strävan efter att hitta fungerande rutiner för den nya familjemedlemmen. 

Man kan cykla hela vägen mellan nästan-Österlen och Ankeborg på en gammal banvall, så man behöver inte bekymra sig om trafik förrän man kommer in till stan. Någon gång förra året (tror jag) så asfalterades  sträckan mellan nästan-Österlen och grannbyn (fattade jag det som i alla fall), och det var invigning med tal av kommunpolitiker och band som klipptes och ett litet reportage i Ankeborgsbladet. Nu visade det sig att det hade kostats på ännu mer, för bortsett från någon kilometer utanför grannbyn så är det numera asfalt hela vägen in till stan! Det var ju ändå en viss skillnad i komfort jämfört med hur det är att skumpa fram på en knölig grusväg, kan jag ju säga efter att ha invigningscyklat hela sträckan idag. 

Planerar nu att cykelpendla en gång i veckan så länge vädret tillåter, dvs så länge det inte är minusgrader, storm eller skyfall. Med en elcykel är det ju inte direkt jobbigt att cykla, det är mer att det tar tid och man blir öm i röven, i alla fall mot slutet av färden. Men då får det väl göra ont då, som en kollega sa igår när vi diskuterade för- och nackdelar med att cykla, och det instämde jag i. Pain is weakness leaving the body sägs det väl?

Idag kommer vår nya tvättmaskin! Den gamla stod i huset när vi flyttade in och var enligt uppgift från slutet av 90-talet, vilket väl kändes helt okej när vi köpte huset 2009, men nu är det ju "slutet av 90-talet" sådär 25 år sen. För ett tag sen kände vi att det ibland var som att den inte tvättade rent längre. Man vill ju att ens nytvättade lakan ska lukta sol och sommaräng men istället luktade det mest blöt hund som hade rullat sig i någonting, och det utan att husets fyra hundar ens hade varit i närheten av den "rena" tvätten.  Min man (som sköter tvätten hos oss) testade att köra maskinen tom på 90 grader, använda ättika, rensa slangar och rengöra tvättmedelsfack och lite andra såna där åtgärder som kan funka ibland, men i det här fallet var det förgäves. Det är väl rimligt att tro att den har fått någon form av ålderskrämpor, så nu åker den ut och en ny ska ta dess plats. Allt detta har min man fixat med utan att jag har behövt lyfta ett finger och det är jag mycket glad för, för det finns få saker som är tråkigare än att reka vitvaror. 

Varje gång jag nämner för någon att det är min man som tvättar så får jag höra hur bra jag har det som slipper det. Säger jag däremot att det är jag som lagar all mat och diskar all disk så är det dock ingen som säger något om hur bra min man har det som slipper det. Men det där att det är skillnad på när en karl gör en insats i hemmet vs att en kvinna gör samma sak och mer därtill, det är ju tyvärr inget nytt under solen. 




2 kommentarer:

  1. Heja dig! En och en halv timme är långt. Jag cyklar varje dag, utan el, men det tar bara 20-25 minuter till jobbet så det är ju inte så imponerande. Men lite nytta gör det väl. Det försöker jag i alla fall intala mig när det är motvind. Dvs varje dag.
    DDT

    SvaraRadera
    Svar
    1. Är det inte konstigt att det ALLTID är motvind, och det BÅDE på dit- och hemvägen? :D

      Radera