Alltså, det känns ju som att det var hundra år sen jag var i stallet och inte bara futtiga 2 veckor. Typiskt att när jag för en gångs skull skippar drop in-ridningen, ja då händer det grejer! Eller ja, det som hände var att det dök upp nån flott amerikansk donna som låg i skilsmässa och bodde på något hotell i väntan på att den skulle bli klar, oklart varför hon ens var i Sverige men det hade tydligen att göra med att hennes son befann sig här av någon anledning. Ja, i alla fall så var hon väldigt hästintresserad och hade letat sig fram till vårt stall och fått nys om drop in-ridningen. Och ja, det hade ju tydligen varit...en upplevelse, om jag förstod mina ridkompisar rätt. För hon hade väl mer av amerikanskt självförtroende än ridkunskaper om man säger så. Hoppas hon kommer på fredag med så jag får se det med egna ögon.
Igår var det dressyr med temat framdelsvändningar, öppna och sluta. Kan säga att det märktes på Köttbullen att hon fått gå och slappa till sig ett par veckor, för hon tänkte minsann inte jobba med någon högerställning, meddelade hon tydligt och klart. Vänster varv gick dock skitbra, fick till och med till ett par riktigt okej öppnor (slutorna gav vi fan i, haha), men i höger varv var det kärvt. Har dock kommit på ett sätt att parera med skänkel när hon biter tag i bettet och kör upp huvudet på ett sätt som bara hon kan. Funkar åtminstone ibland, för det hjälper INTE att slåss med henne i munnen, been there, done that och då hamnar man i väggen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar