En drabbande roman om en liten flicka och de vuxna i hennes närhet. Saga är bara sex månader gammal när hon omhändertas av socialtjänsten. En granne hittar henne i en barnvagn under en balkong, övergiven och undernärd.
Bara några våningar ovanför försöker hennes mamma begå självmord. Sagas föräldrar är nätt och jämnt vuxna och har redan upplevt mer våld än de flesta gör under en livstid. De är absolut inte rustade för att ta hand om ett litet barn.
Socialarbetaren Rita får fallet på sitt bord. Trots att hon sett många svåra ärenden påverkar den lilla flickans öde henne djupt. Hon lyckas placera Saga i ett familjehem som genast tar henne till sig. För första gången får den lilla flickan uppleva trygghet.
Månaderna går. Sagas mamma har överlevt självmordsförsöket, och föräldrarna är inte säkra på att de vill ge upp sin dotter. Det är starten på en smärtsam process där inget är svart eller vitt.
Bara några våningar ovanför försöker hennes mamma begå självmord. Sagas föräldrar är nätt och jämnt vuxna och har redan upplevt mer våld än de flesta gör under en livstid. De är absolut inte rustade för att ta hand om ett litet barn.
Socialarbetaren Rita får fallet på sitt bord. Trots att hon sett många svåra ärenden påverkar den lilla flickans öde henne djupt. Hon lyckas placera Saga i ett familjehem som genast tar henne till sig. För första gången får den lilla flickan uppleva trygghet.
Månaderna går. Sagas mamma har överlevt självmordsförsöket, och föräldrarna är inte säkra på att de vill ge upp sin dotter. Det är starten på en smärtsam process där inget är svart eller vitt.
Jag tycker den här boken var lite både och. Intressant, men bitvis lite styltig dialog där tanken säkert var att vissa saker skulle förklaras i samtal mellan karaktärerna, men, njaa. Kanske också lite på gränsen till för detaljerad ibland, man behöver ju inte ha varenda kaka i varenda fika preciserad, men annars på det stora hela bra. Berörande och tänkvärd. Den får fyra socialbidrag av fem möjliga.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar