tisdag 27 mars 2012

Helpdesk från helvetet

I morse när jag kom till jobbet kunde jag inte logga in. Provade att starta om, men det enda som hände var att det kom upp en dialogruta som berättade att systemet stod och tuggade på tomgång. Eller nåt sånt. Gav upp efter ett tag och ringde helpdesk. Dom som svarar i telefon på helpdesk vid sexsnåret på morgonen är inte de vassaste knivarna i lådan. Alternativt är de så trötta av att ha suttit och LAN:at hela natten lång att ingen Joltcola i världen kan förmå dem att tänka klart. Killen jag pratade med först verkade i det närmaste lobotomerad. Jag berättade att jag inte kunde logga in, han frågade om internet fungerade. Jag sa att jag inte visste, eftersom jag inte kan logga in och därmed inte heller komma åt några ikoner, till exempel Internet Explorer, han undrade om jag hade provat att gå in på Google. Han frågade om jag inte hade jobbat på länge, jag sa att jag jobbar typ jämt och att allting fungerade som det skulle igår och alla andra dagar. Han bara: Det ser ut som ditt konto är inaktiverat, jag bara: Jamen jag är ju inte inloggad, det är väl inte så konstigt. Han skulle "kolla upp saken" och bad att få återkomma. Så ville han ha mitt telefonnummer, vilket var en rimlig begäran, samt min mailadress, vad han nu skulle med den till, maila en lösning?
Efter ett tag återkom han, då hade han tänkt till lite och frågade om jag inte hade någon kollega på plats, och i så fall om det fungerade för den fiktive kollegan. Jag sa att jag var ensam i byggnaden. Han bara: Du, det kommer en kille här vid sju, han är mer van vid att jobba med er så han får ta över.

Strax efter sju ringde supportkille#2 och ville veta vad problemet var. Jag berättade samma sak som jag berättat för supportkille#1. Supportkille#2 undrade om alla sladdar satt som de skulle, jag berättade att jag hade känt på dem allihop och ja, de satt som de skulle. Supportkille#2 blev nästan gråtfärdig och sa att det var minsann inte lätt att veta i vilken ände han skulle börja felsöka, och  "de verkliga experterna kommer ju inte in på kontoret förrän vid åttatiden".
Jag började ana ett mönster. På IT-supporten får soporna börja jobba vid halv sex, sedan kommer de som är lite smartare vid sju och toppskiktet glider in tidigast vid åttahugget (OBS, PÅ MITT JOBB ÄR DET PRECIS TVÄRTOM).

Hundra telefonsamtal senare blev jag i alla fall informerad om att helpdesken hade kontaktat en annan helpdesk och att den senare skulle kontakta mig. Det gjorde dom inte. När nästan halva min arbetsdag hade gått frågade jag Per, som är IT-någonting, att hjälpa till att skynda på ärendet lite. Han bara: Vad har du för ärendenummer? När man felanmäler till helpdesk får man nämligen ett ärendenummer som man ska uppge när man pratar med helpdesken eftersom trögrövarna där absolut inte kan minnas någonting ens om man pratade med dom för mindre än två minuter sen. Jag hade säkert ett ärendenummer. Problemet är bara att de skickas PÅ MAIL. Kom jag åt min mail? Nej.

Någonting hände förmodligen i tysthet, för redan efter lunch hade systemet producerat en liten inloggningsruta till mig, men allting var segt och systemet stod bara och tuggade och tuggade. Passade på att inventera under tiden, och lagom tills det var dags att gå hem var jag framme. Nähä, men då fick jag inte öppna min mail för jag var "inte behörig". WTF? Ringde Per, berättade läget och sa sen surt att jag minsann inte tänkte sitta och vänta in systemet på övertid, så sedan gick jag hem. Eller det var tanken åtminstone, men ibland kan man ju inte gå en meter i riktning mot utgången utan att det dyker upp akuta jobbsaker i parti och minut.

Jahapp, det var min jobbtisdag det. Oerhört produktiv måste jag säga. Fast jag KAN ju ändå jobba med saker utanför datorernas värld, men tänk om jag till exempel hade jobbat med...bokföring? (hemska tanke).  Då hade det varit kört. Det ska bli spännande att se se vad jobbonsdagen kommer att bära i sitt sköte.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar