lördag 7 juni 2008

Mingles and hangs in the air

Jenny och jag har hängt på SJ:s lås och lyckats snika till oss asbilliga tågbiljetter till vår lyx-weekend i Stockholm i augusti, som ska inledas i flärd och avslutas med Tjejmilen. Min syrra har på ett utomordentligt sätt, fråga inte hur, ordnat flott men asbilligt boende, 500 kronor för två övernattningar, på lyxhotell. Och nu ska vi även resa, kanske inte lika flott men asbilligt blir det i alla fall. 535 kronor för en tågresa tur och retur från Skåne till Stockholm, det får man nog säga är prisvärt. Bensinen man får för 535 kronor räcker nog knappt genom hela Småland i dagsläget.

Nyss satt jag och slantade in de 535 kronorna på Jennys konto och kom av någon outgrundlig anledning, jag skyller på feberyra och allt möjligt skit, att tänka på en man som jag umgicks lite med i periferin för ett antal år sedan. Han tyckte att vi var som gjorda för varandra. Det tyckte inte jag, däremot tycker jag väl att man kan umgås med det motsatta könet utan att det nödvändigtvis måste leda till sexuella handlingar.  Fast Micke påstår att alla har just sådana baktankar. Men han är ju man. Eller åtminstone är det vad han tror.


Men hur som helst, han tyckte om sig själv att han var lite bohemisk. Den här mannen alltså, inte Micke. Men en sak har jag järnkoll på, och det är ekonomin! försäkrade han yvigt utan att jag hade bett om det, men jag hade nog vid något tidigare tillfälle uttryckt att jag har lite svårt för folk som missköter sin ekonomi. Och eftersom den här mannen hade upphöjt mig till sina blivande barns mor* så var han kanske angelägen om att göra ett gott intryck, vad vet jag. Så fort jag får en räkning så betalar jag den och skriver vilket datum den är betald och sätter in i en pärm! Och sen när de ringer och frågar om den är betald så kan jag bara slå upp det i pärmen och säga att "den är betald den tjugoåttonde augusti" förklarade han för mig.

Jag tänkte inte så noga på det då, men jag kom att tänka på det nu när jag satt och pillade med den astrista Internetbanken, för jag passade på att betala en räkning också när jag ändå slantade över pengar till Jenny. Jag har aldrig råkat ut för att "de" har ringt och frågat om mina räkningar är betalda. Varför skulle "de", och vilka fan är "de", göra det om det inte var på förekommen anledning? Så mycket för den järnkollen liksom.

Det stör mig som fan nu att jag inte påpekade det då. Kan någon ge mig professor Drövels tidsmaskin så ska jag åka tillbaks och läxa upp honom? Mitt tålamod är inte stort idag. Allra minst med sånt här. Nej, vi umgås inte längre.

* Något jag hade inte så få, utan snarare ganska många invändningar emot.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar