onsdag 4 juni 2008

Livet är liksom en fest

Mitt källarförråd håller på att renoveras, vilket medför ett visst mått av bök. Saker som är förpassade dit för att man inte vill ha dem i sin lägenhet måste flyttas omkring, så att tuffa snickarkillar vid namn Pierre och Mattias ska få svängrum med sina verktygsbälten. Först skulle de lutande väggarna rivas och byggas upp igen med ardennerspiltor som förebild, och sedan skulle golven målas. Detta har medfört att saker måste skyfflas omkring som en jättelik och tredimensionell variant av femtonspelet. Stökigt var ordet, sa Bull. Och då ska man ha i beaktande att när Jenny var här och hjälpte mig så var hon i princip beredd att gifta sig med mig, för att jag har mina källarsaker organiserade i lådor och på hyllor, så jag antar att det finns värre varianter på källarstök. Men utan att ljuga kan man nog säga att Jenny och jag går igång på olika slags förvaringssystem.

Igår ringde ordföranden i min bostadsrättsförening och berättade att Pierre och Mattias på eget bevåg höll på att bygga hyllor till mig. I mitt förråd. För att de tyckte att mina två 49-kronors lagerhyllor från Harald Nyborg såg för mesiga ut. Så nu ska jag få  väggfasta jättehyllor istället. Och detta utan att behöva lyfta ett finger. Jag nästan dog av lycka. 

Mmm....hyllor. Som någon annan bygger.
Det är vad jag kallar lyx.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar