I fredags åkte jag till Laserkvinnan för behandling och sedan hem. Det var svinvarmt men jag hade böcker att lämna på bibblan och ett paket att hämta i affären, så jag traskade iväg. Barfota, det går jag ju så ofta jag bara kan och det är väl inget med det i vanliga fall, men nu vet jag inte om det var värmen? för när jag kom hem igen hade jag stora blåsor under fötterna. De har väl lite angett tonen för den här helgen, kan man väl säga, för GUD vad jag är trött på att inte kunna ta ett steg utan att det ska göra ont någonstans.
Men man får ju bita ihop, sätta på Compeedplåster och fortsätta sitt liv. Promenerade en mil i skogen med hundarna på lördagen, körde ett benpass, åkte sedan till stallet för att ta hand om sjuka hästar. En var halt och skulle promeneras 10 minuter och sedan skulle benet spolas med kallt vatten. Allt gick bra utom att ta av och på bandaget som han hade runt sitt onda ben, det var han inte road av och det är inte heller roligt att greja med en häst som viftar med benet en decimeter från ens huvud. Men till slut kom det där bandaget både av och på igen. Den andra hästen stod inne p g a ett sår som hade vätskat sig tidigare, men det såg fint ut. Han skulle longeras i trav för hon som haft morgonpasset hade tyckt att han varit lite spänd i magen. Han var måttligt road av detta tilltag, ska väl sägas, och inte hade vi någon longerpisk att peta på med heller, bara ett fjösigt dressyrspö, så det slutade med att min dotter höll i longerlinan och jag sprang efter och liksom jagade igång honom varje gång han hade tendens att vilja sakta ner, vilket var typ hela tiden. Så jag fick också motion, hehe.
Åkte sedan hem, åt en försenad lunch och lade mig på soffan och läste tills det var dags att laga middag. Vi kollade på House of dragons, tycker den här säsongen är rätt lam? och sen tittade jag på ett par avsnitt av den danska serien Bakom varje man som jag började kolla på för ett tag sen men som jag tycker är lite väl tillrättalagd och förutsägbar, man har ju ändå lite höga krav på danska serier, va.
Igår stapplade jag ut i skogen med mina Compeedförsedda fötter, det gick ändå rätt bra första halvan av promenaden, men sen började det bli mer plågsamt men vad ska man göra, det är ju bara att knota vidare. Kom hem, tränade pilates, gjorde fotrehab, stekte pannkakor till lunch. Sen tog jag och min man itu med att fixa iordning i den delen av hönsgården som vi kallar "ungdomsgården" för nu i veckan ska det bli kläck enligt mina beräkningar. Såg då att den svekfulla hönan Christine Perfect lämnat sina ägg och var ute och fröjdade sig med resten av flocken! Petade in hennes ägg under Ulrika, som inte sviker i första taget om så de andra hönorna hade fått gå på tivoli varenda dag, hon ligger troget kvar, men det är risky business för hon är så ilsken och hugger efter en så fort man försöker närma sig. När jag skulle lägga in äggen till henne för några veckor sedan så råkade hon träffa ett av dom när hon högg efter mig och det gick i tusen bitar, så det är inte något försynt litet "ursäkta mig, jag ruvar, var god stör ej"-meddelande hon förmedlar utan mer DIE MOTHERFUCKER! Det gjorde ju inte så mycket då (förutom att jag betalat 20 kronor för detta ägg till ingen nytta), men nu finns det ju eventuellt en nästan färdigutvecklad kyckling inuti och då vill man inte ha ett kraftfullt DIE MOTHERFUCKER-pickande på det. Men det gick bra. Sen fixade vi i ordning ungdomsgården där dom ska vara efter kläckning. Från början har vi låtit Ulrika med kycklingar bo första tiden i den bur vi från början hade vaktlarna i för att sedan flytta in i ungdomsgården, men den buren var helt murken och vi slängde den i våras någon gång för då hade Ulrika inte visat några tecken på att vilja ruva på över ett år. Men henne ska man inte räkna bort! Nu får hon, och eventuellt Christine Perfect, flytta in i ungdomsgården direkt där "vi" (mest min man om man ska vara ärlig) nu har byggt typ ett litet vindskydd. Christine Perfect ångrade sig nämligen efter några timmars friluftsliv och gick och lade sig igen, nu på ett plastägg. Ligger hon kvar i eftermiddag så får jag väl försöka sno tillbaka något av Ulrikas ägg igen åt henne.
Satt sedan i trädgården och läste några timmar, omgiven av hönsen. Det är så himla rofyllt. Sen masade jag mig in och lagade middag medan min man fortsatte med sitt projekt att riva uthuset. Sen åt vi middag, duschade och gick och lade oss, typ.
En tråkig sak som hände i fredags var att hönan Himlajord gick hädan. Hon måste ha smitit ur hönsgården efter att jag räknat in dom i torsdags kväll, för jag är jättenoga med att kolla så att alla är inne innan jag stänger för natten. Tretton hönor som inte står stilla och låter sig räknas in är för mig omöjliga att hålla ordning på så jag bockar av dom färgvis: två vita, två grå, två svarta, två bruna, fyra blommiga och så Kim Wall. Som också är grå, men på ett annat sätt än de andra och tydligen klarar min hjärna bara av att ha saker i multipler av två. Alla var inne, det är jag bergsäker på, eller i alla fall inräknade, men hon måste som sagt ha smitit ut bakom min rygg utan att jag varken märkt det eller sett henne när jag gick in, för i alla fall så var hon i trädgården utanför hönsgården på fredagsmorgonen när min man kom ut, och också helt svag och konstig. Han lyfte in henne i hönsgården och då dog hon, bara sådär. Var det stress på grund av att hon varit ensam hela natten? Det får vi aldrig veta, men jag kände mig som en djävla mördare även om det absolut inte fanns något uppsåt. Himlajord var dessutom en av våra bästa värphönor. Röven!
Den här veckan är det mest jobb, men på onsdag ska jag träffa Jenny och dricka vin och planera inför vår resa till Stockholm och Tjejmilen. Tyvärr sammanfaller det med att jag har en sån där dag med möten både tidigt och sent, så jag vet inte riktigt hur jag ska lösa det logistikmässigt men det får väl ge sig. På torsdag kväll är det styrelsemöte i stallet. Sen har jag väl inget mer inbokat vad jag vet. Men det kommer säkert att ändra sig, hehe.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar