Har läst I södra Norrland väntas regn av Cecilia Klang. Det är en (mycket) fristående fortsättning av Kan innehålla spår av Tommy Roos som jag gillade väldigt mycket. Detta är handlingen:
Femtiotreåriga Susanne Åkesson har ägnat sitt liv åt att ta hand om hemmet, sambon Lars, barnen och sin ensamstående mamma. Men när sönerna sedan länge är utflugna, mamman plötsligt dör och Lars förtidspensioneras från chefsjobbet på fabriken är det ingen som behöver henne längre. Susanne funderar över vad hon ska göra med sitt liv, utan egna pengar och ett riktigt jobb och med Forshammarbornas dömande blickar i ryggen.
I sin mammas nedgångna sommarstuga hoppas hon på att få vara ifred och hitta sig själv, men det enda hon hittar är minnen från sin egen barndom och från mammans till synes innehållslösa liv. Och när termometern stadigt visar trettio grader, väderleksrapporten är den enda underhållningen och den lokala butiksinnehavaren Lotta ständigt flåsar henne i nacken undrar Susanne om hon fattat fel beslut.
Kanske borde hon bara ha fortsatt som förut? Eller är det så att livet, till skillnad från vädret, inte alls går att förutse? När man minst anar det kan det komma en storm, ett solsken eller en man som vill paddla kanot.
Jag tyckte inte den här boken var fullt lika bra som Kan innehålla spår av Tommy Roos. Det betyder inte att den var dålig, språket är bra och miljöskildringarna fina, men karaktärerna kändes lite...tja, jag vet inte, liksom överdrivna i sina stereotyper på något sätt. Inte så trovärdigt. Och den del av historien som jag tyckte var intressant, hur Susanne blev så diametralt olik den hon var som ung, nämndes knappt annat än i förbigående. Synd. Den här boken får tre värmeböljor av fem möjliga.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar