Winter is coming

Igår skulle jag ju jobba hemma på eftermiddagen pga ett för mig sent möte, så jag stack från jobbet vid tiotiden (ja, inte för att det är sent ens för mig utan för att kompensera lite för de timmar som ligger utanför min ordinarie arbetstid), svängde inom Willys på hemvägen för att köpa julkalendrar till min dotter och mina barnbarn. Det är nämligen tradition i vår familj att mor köper dessa till dotter (sonen är inte med i detta pga oförstående för konceptet, samt bor 60 mil härifrån så det är lite svårt med överlämnandet), och det spelar ingen roll att barnet ifråga är 37 år, hon ska ha sin julkalender i alla fall. Sen brukar jag också plussa på med lite chokladkalendrar och sånt där, så det kan bli en rätt dyr tradition. Men det är nästan den enda jultradition vi har i min familj så det kan man väl få unna sig. 

For alltså inom Willys. På min lapp med saker som skulle handlas skulle jag skriva "sharonfrukt" men kom inte för mitt liv på vad det hette så jag skrev "papaya" istället och tänkte att det väl ändå skulle föra mig till stället där de exotiska frukterna förvarades. Det funkade! Plockade sedan åt mig två billiga chokladkalendrar (till barnbarnen) samt en lite dyrare (till dottern och mågen). Började leta efter de riktiga julkalendrarna, alltså Radions och TV:ns julkalender. Hittade inte. Fick fråga, och då visade det sig att de var slut. SLUT? Är det ens möjligt? Har det någonsin hänt? Inte vad Åse (som jobbar på Willys och som jag känner privat) hade hört talas om, men hon kunde ju inte trolla så det var bara att ånga vidare. Packade ner lite matvaror jag handlat i mina medhavda kassar, tog chokladkalendrarna under armen och marscherade ut till bilen. När jag packade in mina grejer så var det plötsligt bara en chokladkalender. Här finns ju några tänkbara scenarion, t ex: glömt lägga upp den på bandet innan kassan, glömt den kvar i kassan medan jag packade de andra varorna, tappat den på vägen ut. Kollade kvittot, jo, jag hade betalt för två chokladkalendrar. Gick tillbaka till kassan, där var den inte och inte heller på vägen ut. VADFAN? Sen såg jag att den låg bredvid den tiggande romen utanför som antingen hade hittat den eller så hade någon annan hittat den och gett den till henne. Hade väl hellre dött än att propsa på att det var min egendom,  så jag lommade bara tillbaks till bilen och susade vidare till Coop. Letade som en galning där OCKSÅ och fick till slut fråga i kassan. Tjejen som satt där var kanske 20 och visste ingenting. Menar du chokladkalendrar? undrade hon och jag bara Nej du vet den vanliga, den som går på tv varje dag fram till julafton och till slut trillade polletten ner men hon visste ändå inte var de fanns. Men hon var tjänstvillig och ringde och frågade, problemet var bara att ingen, absolut INGEN på Coop svarade i telefon den här dagen. Tror hon fick napp på åttonde försöket och då visade det sig att det fanns ett stort bord med julkalendrar i alla dess färger och former precis innanför där man går in i butiken. Det hade jag överhuvudtaget inte lagt märke till eftersom jag var helt övertygad om att de skulle finnas vid kassorna för det brukar de väl ändå göra? Aja, hittade vad jag skulle till slut och återvände till kassorna för att betala. Då var det lång kö till 20-åringens kassa (eftersom hon hade fått sitta och ringa runt till Gud och halva världen för att efterlysa julkalendrar) så en tjänstvillig 18-åring hade öppnat en kassa till. Där var det bara en person i kö och en som höll på att betala, så jag ställde mig där men då visade det sig att den som höll på att betala hade köpt någon grej som det skulle vara garanti på och då skulle det framgå av kvittot vilket det inte gjorde. Han (för det var en gubbe) började orera om detta och Varför står det ingenting om det på kvittot, det ska vara två års garanti på det här, följer ni inte svensk lag i den här affären? och den stackars 18-åriga tjejen i den kassan kunde ju inte riktigt svara på vad som stod eller inte stod på kvittona så hon skulle ringa och fråga någon som visste. Fast det var samma sak där, ingen svarade. Valde att gå till en självscanningskassa, då var den ur funktion. Som tur var fanns det flera så att jag till slut kunde scanna och betala. Ångade sedan ut i rask fart och glömde att man ska scanna sitt kvitto för att komma ut, så jag gick emot de där grindarna som inte alls då öppnades av sig själv som jag föreställde mig att de skulle göra så då gick larmet. Dock slutade det igen ganska omgående, så jag kunde gräva fram kvittot och då funkade det inte eftersom det var kvittot från Willys, men TILL SLUT hittade jag Coop-kvittot och kunde komma ut och hem.

Inledde mitt "jobb" hemma med att träna och äta lunch (till mitt försvar vill jag anföra att jag faktiskt skulle jobba rätt så mycket längre än vad jag normalt brukar pga ovan nämnda möte), men sedan var det dags att börja göra skäl för lönen. Mitt Flickrum var svinkallt, men nu när jag ändå skulle sitta där några timmar så var det ju lite lönt att tända i den lilla kaminen så det gjorde jag och det var myz på hög nivå, eller så myzigt det nu kan bli när man jobbar. 

Medan jag satt på mötet började det singla ner snöflingor stora som dasslock och sen snöade det rikligt hela eftermiddagen. När jag jobbat klart tog jag hundarna och pulsade iväg en runda med dom. Tage blev extremt exalterad över snön och drog iväg som en avlöning samtidigt som jag satte min Kalle Ankafot på en isfläck under snön. For i backen med en duns som borde gett utslag på Richterskalan, men det värsta var att jag vek in ena benet under mig, naturligtvis det ben där det sitter en fot där jag har problem med en tåled. Den vek sig i en vinkel som inte var behaglig och detsamma gjorde knät. Kan pga artrosen inte böja knäna jättemycket utan att det gör ont och nu böjdes knät både snabbt, med kraft och betydligt mer än vad jag klarar av så nu gjorde det inte bara ont utan det var som om Lena Ph i egen hög person stod och höll konsert på uppfarten med sin gamla dänga. Kravlade mig upp och hasade vidare för vad annat kan man göra? Som väl var verkade det inte vara en bestående smärta, men det tog ju udden av det eventuellt goda humör man hade kvar. Blev inte bättre av att det var mer eller mindre kaos på vägarna. Byn där jag bor ligger i en håla så när man kör genom byn så är det först nedförsbacke och sen uppförsbacke och det går knappt en vinter utan att det blir lastbilar stående där. Nu stod det inte bara en utan två stycken i södergående riktning och bilar körde upp på gångbanan för att kunna komma förbi och vi gående (eller vilka vi, det var väl bara jag och mina hundar) fick liksom trycka utmed husväggarna och försöka raska över isfläckarna mellan bilarna. Gick sedan in på en liten grusväg som leder till några hyreshus där det finns 2-3 lägenheter per hus och där det mest bor gamlingar. Det är ingen genomfartsled utan det är kanske 50 meter väg som leder till en parkering och därifrån är det en gångväg som leder till vår gata. På vägen till parkeringen var det fem eller sex olika par hjulspår och det var ganska oklart var vägen egentligen gick eftersom det är gräsmattor bredvid och nu var vitt överallt. En kvinna i bil kom körande bakom mig och hon stannade och lade sig på tutan och vevade ner rutan och gormade om att hundarna var i vägen (vilket de inte var enligt mig, men hon tyckte väl att hon som bilförare hade något slags tolkningsföreträde om var vägen gick). Då var vi kanske 20 meter från parkeringen så det var väl inte som att hon hade dött av att sakta in för att kunna passera i snökaoset, men folk är ju som dom är. Det visade sig sedan att det var en av hemtjänstens personal. Stackars gamlingar om denna person är lika stingslig i sitt yrkesliv som i trafiken. Obs, fattar att hemtjänstpersonal har tight schema och är stressade osv, men nu var det ju ändå lite speciella omständigheter med snökaos och då får man väl ändå ta och chilla lite, kan jag ju tycka (just den här personen hade heller inte mer bråttom än att hon hann stå och ta en cigg och pilla med sin telefon innan hon påbörjade sin gärning). 

Kom hem, tillbringade sedan 45 sura minuter med att skotta gårdsplanen och uppfarten rena från snö. Sen kom grannen (som jobbar på Lantmännen) hem och berättade att idag hade priset på värmepellets sjunkit. Vi beställde pellets IGÅR, men då hade grannen varit lite om sig och kring sig och fixat och trixat så att vi fick till det nya, lägre priset. Schysst! Sen gick jag in och förberedde för vår Film-Onsdag där vi såg färdigt Harry Potter och de vises sten. Lade märke till att det såg ut som att Voldemort hade betydligt mer näsa när han sam-levde på baksidan av professor Quirrel än vad han får sen? Är kanske en bieffekt av att vara en fristående individ, vad vet jag?     

I natt har det snöat igen så idag bestämde jag mig för att jobba hemma, finns ju liksom ingen anledning att ge sig ut på vägarna i svinottan om man inte är direkt piskad till det. Eldar i den lilla kaminen i mitt  Flickrum™  och försöker att inte tänka på all snöskottning som väntar för nu har det helt plötsligt blivit nollgradigt och den snö som var fjäderlätt igår är idag tung och moddig. I natt ska det frysa på igen så det gäller att få undan eländet i tid. Om väderprognosen sedan stämmer ska det sedan inte snöa mer på några dagar, utan bara vara kallt. Hoppas på det, och sedan hoppas jag på att det blir töväder och att all snö smälter bort. I'm dreaming of a green Christmas.