Jahapp, då var det färdigspelat för Sverige i detta EM som jag inte bloggat en bokstav om pga lever verkligen inte la vida loca just nu. Brukar säga "en av fördelarna med mitt jobb är att det ALDRIG är några problem med att vara ledig i december" men ska det komma ett undantag så är väl 2020 året som levererar en massa skit om det uttrycket inte är för känsligt för mina cirka tre läsares jungfruliga hornhinnor. I alla fall: har i huvudsak tre reflektioner kring detta EM.
1. Det går att spela utan publik även om det inte blir riktigt samma grej. Men det här kan väl i första hand fotbollen ta till sig, de som har såna problem med huliganer och läktarvåld och sånt där alltså, plus allt vad det kostar av skattemedel att upprätthålla lag och ordning och skydda, hjälpa och ställa tillrätta. Väck med huliganerna, sänd matcherna på tv och låt det bli en betaltjänst så att klubbarna får in motsvarande intäkter. Problem solved?
2. Thomas Axnér är en mycket bättre coach än jag trott (förlåt Thomas). Har tidigare fått intrycket att han varit en besserwisser som kan och vet allt mycket bättre än alla andra och som dessutom uttalar sina åsikter på sån där dryg lundaskånska nästan à la Björn Ranelid. Men jag tyckte han coachade väldigt bra. Lugn och sansad (fast det kanske hade med frånvaron av publikljud att göra, att man inte behöver skrika för att göra sig hörd?) och framför allt att han gjorde något i underlägen. Bytte försvarsuppställning, bytte målvakt - ofta blev det väldigt bra. Nu gick det ju inte riktigt Sveriges väg ändå, men EM är EM och laget är ungt. Jag är positivt överraskad.
3. Tycker absolut inte det är någon skillnad mellan damer och herrar när det kommer till handboll utom när det gäller en sak: När herrarna spelar så stoppas klockan stup i kvarten för att det ska torkas. Så fort en svettig handbollströja nuddar golv så blir det en blöt fläck och in från kanten springer då ett par slavar med handdukar och ser till att golvet blir halkfritt. I damernas matcher hände detta kanske (åtminstone så jag såg det) kanske två eller tre gånger per match, medan i herrarnas matcher sker det säkert minst tio gånger per halvlek. Beror det på a. att herrarna svettas mer? b. att damerna är mindre så deras svettavtryck mer är försumbart? c. pandemin? d. annat? Skulle gärna vilja ha klarhet i detta. Men det lär jag väl aldrig få?
4. Okej, en fjärde grej också. Jag älskar Robban & Claes som handbollskommentatorer, de är så otroligt kunniga och analytiska och ofta rätt roliga. Men snälla, sluta med analyser i stil med "ja, det är ju väldigt tufft att vara isolerad och avskild från sina barn under ett mästerskap" eller "nu när Bella Gulldén slutar i landslaget kommer hon ju att få mer tid med familjen" (ej ordagranna citat, men det var andemeningen), för det har jag hittills aldrig hört dom säga om någon i herrlandslaget. Och det består ju av åtskilliga pappor som ju borde ha samma känslor för barn och familj och har det säkert också (Andreas Nilsson tackade ju nej till ett mästerskap för att han skulle vara pappaledig (GULDSTJÄRNA) och jag hörde precis en intervju med Kim Andersson där han nämnde familjen som största anledning till att inte göra come back i landslaget), men det lyfts liksom aldrig fram som något annat än en tjejgrej. Sådärja, nu var det också sagt.
5. Nej, jag kom på en sak till. Följer handbollslandslaget på Instagram, och de lägger alltid ut inlägg vid matchstart, i halvtid och efter avslutad match och så någon liten analys kring resultatet. Sen fylls kommentarsfältet på med glada tillrop och beska yttranden, och här har jag noterat en skillnad. Om det har blivit en förlust så är det (generellt sett, inte alla män/kvinnor osv) majoriteten kvinnor som skriver peppiga kommentarer i stil med "bra kämpat ändå, nästa gång tar ni dom" medan män generellt ägnar sig åt sågningar i stil med "sämsta match jag sett", "fy fan vad dåligt spelat", "TJÄNSTE FEL (sic!) AXNER". Jaha, nu kan vi ägna fem minuter åt att diskutera i smågrupper om varför det ser ut som det gör i världen. Ha det gött, hääääj.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar