Har läst Det som göms i snö av Carin Gerhardsen. Har tidigare läst hennes böcker om Hammarbypoliserna och bloggat lite om det här. Jag gillade dom mycket, men den serien är ju avslutad och jag såg fram mot att läsa något helt annat. Den här kallas "en oförutsägbar psykologisk thriller" och sånt gillar man ju. Berättelsen handlar om följande:
Ett otroget kärlekspar sätter sig i bilen för att hitta en avskild mötesplats. En ung, vilsen kvinna får oväntat lift av en främling. En man kör för fort på de snötäckta vägarna. Alla inblandade har passerat samma ravin. Men bara en har kört någon av vägen, bara en har lämnat någon att dö.
Från att inte ha känt till varandra knyts de samman av en eskalerande våldsspiral, och fastän ingen av dem känner till hela bilden är det ändå någon som vet tillräckligt för att berätta historien.
Ja, det var ju något att bita i. Först tyckte jag att det var lite rörigt och lite för många personer att hålla reda på. Men det ordnade sig efter ett tag. Sen störde jag mig en hel del på dialogen som utspelades mellan de här A-lagarna, inte för att vara fördomsfull men jag har svårt att tänka mig att man snackar på det sättet när man supit så mycket att man så att säga har som heltidssyssla att sitta på en parkbänk. Slutligen räknade jag ganska kvickt ut vem som var Mördaren, vilket gjorde att slutet kändes lite platt. Överlag välskrivet och upplägget är bra, men den här blev jag ändå lite besviken på (gissningsvis eftersom förväntningarna var höga). Den får tre snödrivor av fem möjliga.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar