onsdag 12 december 2018

Till stallet istället, v50, pt1

I måndags var det HOPPNING. Det är ju inte direkt min favoritaktivitet, men det är ju bara att bita ihop och leverera, i alla fall så länge hindren inte är jättehöga. I min värld är 50 centimeter = jättehöga hinder, men jag har ju som tur var en förstående ridlärare som låter mig löjla omkring på B-ponnynivå och tycka att jag utför hoppning på världscupsnivå.

I måndags skulle vi hoppa bana, det var kanske 8 språng och det gick väl ändå rätt bra? Jag ramlade inte av och vi tog oss över allt. Sen orkade väl varken Pojken eller jag riktigt hela vägen, han har ju inte superkondis och om man som jag uppenbarligen håller andan från första hindret till sista samtidigt som man måste driva som bara den och tänka lite tankar om vägval och lite på döden också, ja då räcker orken inte hela banan. Kan man väl konstatera. Är ändå nöjd med mig själv som ändå försöker och inte avbokar lektionen när det är hoppning, som jag gjorde för ett antal år sen. Är också nöjd med framridningen, tyckte Pojken kändes väldigt mjuk och följsam och det gick till och med att jobba honom lite i galoppen istället för att han bara dundrar på rakt fram i ett tempo som lämnar en del övrigt att önska när man är tio stycken i ett 20 x 60 metersridhus.

Nu har vår jättebra ridlärare slutat! Jag fick såklart i uppdrag att fixa en present, jag hittade ingen som jag gillade så jag pysslade själv ihop en. Fick dock inte vara med på själva överlämnandet eftersom vi har förlängd lektion när det är hoppning "för dom som vill hoppa lite mer och högre", och dit hör ju verkligen inte jag. Blev dock själv rätt nöjd med resultatet.

Ernst Kirchsteiger, släng dig i väggen.
 
 
 
Nästa gång ska vi ha vikarie som jag inte känner, och då ska vi också hoppa. GULP. Sedan är det jullov och nästa termin ska vi ha...någon annan. Trodde att det skulle bli vår gamla ridlärare, a k a ridskolechefen, men nu ska hon visst vara tjänstledig så hur det blir med oss är höljt i dunkel. GULP igen. Tänk om man får nån som...eh, inte tycker att jag jämt ska harva omkring på Pojken utan även rida på stora hästar och UTVECKLAS? Gulpgulpgulp. 

3 kommentarer:

  1. Utvecklas? Ska man behöva hålla på med sådant? Räcker det inte med att man betalar räkningar och dammsuger lite då och då? Jag tror att jag behöver jullov nu.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Min nya chef, som är dansk, frågade mig om vi brukade ha medarbetarutvecklingssamtal i Sverige, och jag bara "nä, vi har bara medarbetarsamtal utan utveckling". PASSAR MIG UTMÄRKT! :D

      Radera
  2. Mycket stilig julklapp förresten. Glömde påpeka det eftersom jag var fullständigt uppslukad av min rädsla för att någon ska vilja att jag utvecklas eller lär mig något nytt på denna sidan nyår. Nästa år är jag så klart en ny och bättre människa. Redo för utmaningar och ”många bollar i luften”.

    SvaraRadera