Till stallet istället, v 38 2024, pt 3

Igår gick Köttbullen lektionen innan, de red på stora utebanan och när jag tog över henne efter barnet som ridit sa barnet andlöst och strålande att Så här fort har jag aldrig galopperat i hela mitt liv! och tyckte det var den bästa lektion hon någonsin haft. Sen red jag, och det märktes att Köttis hade En Bra Dag. Hon svarade på bra framåt och kändes riktigt fin. Vi red en övning som var att vända halvt igenom i galopp och sedan rida förvänd galopp utmed långsidan och genom två hörn. Det gick jättebra i vänstergaloppen, men i högergaloppen orkade hon inte riktigt hålla ihop det mer än utmed långsidan och första hörnet, sedan bytte hon. Men det var ett snyggt byte, hojtade ridlärare V uppmuntrande. Och sedan skulle vi träna lite på ödesmomentet ryggning och det blev ett par steg! Det där har liksom satt sig i huvudet på henne, det är inte som att hon inte kan rygga för det går ju att göra det från marken, men så fort någon sitter på henne så är det som att det låser sig i hela huvudet och hon inte får ihop hjälpgivningen trots att i det här fallet ridlärare V har stått och puttat på henne på bogarna. Men nu fick vi alltså till ett par steg, vilket var stort. Det var kanske inte så att jag strålande andlöst att det var den bästa lektion jag ridit i hela mitt liv, men jag var väldigt nöjd. 

Nästa vecka är det teori, det är väl typiskt när man ändå känner att man är i ett FLOW. Jaja.