Igår hände en för mig otroligt uppiggande sak. Ni vet den där kollegan som jag stör mig på? Det är liksom inte bara det där att hen alltid frågar om vi ska gå på lunch, långt därifrån. Ska jag summera det hela på några få rader så är det, utan inbördes ordning: generell oförmåga att läsa sociala koder, inställsam och fjäskig, men samtidigt: klagar på allt, suckar högt och demonstrativt varje gång hen passerar min dörr, skyller på andra alternativt förvandlas till en jättebebis som inget kan och inget vet och/eller inget minns när man ifrågasätter varför ditt eller datt inte blivit gjort. Ingen rolig kollega att ha, men igår kom besked om att hen har sagt upp sig för hen hade fått ett annat jobb. Blev alldeles yster av denna nyhet, trots att det ställer till det rätt så rejält. För hen har en månads uppsägningstid, men av den månaden ska hen ha två veckors semester, vilket i praktiken betyder att hen slutar nästa fredag. Att lämna med två veckors varsel under brinnande högsäsong är fan INTE okej. Såklart fattar jag att om man söker annat jobb (vilket hen uppenbarligen har gjort) så är det ju gissningsvis för att man inte trivs med sitt nuvarande, och gör man inte det så tycker man väl inte heller att man behöver visa någon större lojalitet. Det kan jag för all del förstå, men det betyder ju inte att jag måste gilla det. Plus att jag tycker man i största allmänhet fan kan kosta på sig att lämna på ett snyggt sätt, men det är ju långt ifrån alla som delar den inställningen. Dock: Glöm inte att den tå som du trampar idag kan ha nära förbindelse med den röv som du tvingas slicka imorgon. Enda trösten i det sammanhanget är att nämnda kollega har varit anställd mindre än fem år, och därför tvingas betala tillbaka hela sin förskottssemester. Hehehe. Aja, det var i alla fall ingen dålig nyhet på något sätt. Nu har jag i alla fall börjat dra i några trådar för att försöka hitta en lösning på kort och lite längre sikt. Känns betydligt lättare att ro den båten utan att behöva ta hänsyn till en lättkränkt jättebebis som ändå inte vill jobba. I alla fall inte här och inte med det vi sysslar med.
Sen hände också detta drama: såg min kompis' killes bil på väg till jobbet igår, nämnde i förbigående för min kompis att jag sett hennes kille kört från X-hållet och in mot stan (där han bor) i svinottan, och då hade hon frågat honom om det var så att han hade varit någon annanstans under natten och då hade han sagt att han hade sovit hemma hos sig. Vilket han ju heeeelt uppenbart inte hade gjort. Är 100 % att det var, om inte han så åtminstone hans bil. Ej smart att ha bil med det egna företagets namn tryckt i jättebokstäver om man ska vara ute och vänsterprassla, kan jag ju tycka. Om det nu är det han har gjort, det orkar jag inte fördjupa mig närmare i.
Åkte hem, tränade tabata, gick en promenad. Under promenaden började det regna, vilket var rätt skönt. Lyssnade på Henrik von Eckermanns sommarprat. Kom hem, åt kvällsmat, kollade klart på Det sociala arvet och sen läste jag tills det var läggdags.
Väcktes i natt av hund som var dålig i magen, så tröttsamt för det var inte speciellt längesen sist. Och såklart synd om den hund som är dålig i magen, i detta fall var det Laban. Misstänker att de petar i sig av till exempel nedfallna plommon och körsbär när de är ute och härjar i trädgården, det får banne mig vara slut på det nu. Enbart koppelpromenader ett tag framöver i alla fall för att se om det går att ringa in orsaken, ingen har varit dålig i magen på evigheter och sen helt plötsligt två gånger på bara några veckor. Väcktes av detta vid 23.30, var uppe och skurade golv samt var ute med nämnda Laban, kunde såklart inte somna om sen. Då var det varmt i sängen, grus i sängen, trångt i sängen och som grädde på moset: min mans snarkningar som drog igång med osviklig precision varje gång jag tyckte att jag började dåsa till. Och eftersom han inte vaknar om så ett godståg hade passerat genom sovrummet så vågade jag inte heller gå och lägga mig i något annat rum eftersom han garanterat inte skulle vakna om någon behövde gå ut, och hundarna vill bara ligga i sovrummet på natten, ingen annanstans.
02.50 var klockan senaste gången jag kollade på den. KUL DAG DETTA BLIR DÅ. Aja, det är bara att bita ihop och fortsätta med att lösa världsproblemen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar