I'm alive! Nätt och jämt, men ändå. Närå, i morse vaknade jag och kände mig hyfsat pigg, tänkte till och med att "jag kunde ju faktiskt ha gått till jobbet idag". Sen gick jag upp, åt frukost och tänkte att jag åtminstone kunde baka bröd, eftersom helgens feberfrossa inte medgav sådana utsvävningar. Efter att ha rört ihop deg till bröd för latmaskar, vilket i runda slängar tog fem minuter, så var jag helt slut. Så var det med den piggheten. Under samma tidsperiod hann jag dessutom snyta mig ungefär tjugo gånger. Nu borde man ju då ställa sig frågan, "var kommer allt snor ifrån", för det frågar ju alla sig som någonsin haft en monsterförkylning. Men jag har pluggat cellbiologi på högskolenivå, och är det någonstans man får veta svaret på de stora frågorna i livet så är det där. För att ni ska slippa ta mer studielån så kommer svaret på snorets gåta här:
Snoret kommer från en speciell typ av celler som kallas för bägarceller (in English: goblet cells, vilket låter lite fränare om ni frågar mig), som har till uppgift att producera slem där främmande partiklar ska fastna och sedan transporteras bort från luftvägarna. Slemmet innehåller även protein som jobbar med att ta kål på virus och bakterier. När man blir förkyld så lägger bägarcellerna in högsta växeln och går BANANAS för att kunna oskadliggöra och transportera bort alla virus som ligger och skräpar överallt i luftvägarna. Däraf allt snor, vilket alltså är ett tecken på att immunförsvaret jobbar på som det ska. Så även om det inte känns kul att ha en näsa som ett Niagarafall så är det ändå något bra. Kan man ju försöka trösta sig med i alla fall.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar