onsdag 4 januari 2017

En miljöutmaning

Jahapp, nu tycker jag att det är dags att vi pratar lite om miljön, för den mår fan i mig banne mig inte bra.  Jag utmanade Mirre att klämma ur sig följande:

1. Mina fem bästa miljötips.
2. Några miljörelaterade saker jag skulle vilja bli bättre på.
3. Något miljötips som får mig att känna, HELL NO!
Som alla våra bloggutmaningar kommer de ju tillbaks som en boomerang, så nu är det min tur att klämma ur mig lite miljörelaterade meningar. Det visade sig att Mirre och jag tänker rätt så lika här, så det blir lite upprepning, men håll i palestinaschalen för här kommer de:

MINA FEM BÄSTA MILJÖTIPS:

1. Konsumtionsmönstren. Alltså, det finns få saker som provocerar mig så mycket som när folk säger att de "måste" köpa något för att de "har tröttnat". Alltså SERR (som de säger i Skam). För det första: meningen med livet kan väl knappast vara att renovera som om det inte fanns någon morgondag, riva ut fullt funktionsdugliga kök för att man inte gillar färgen på luckorna, köpa nya möbler för att den gamla soffan inte passar med de nya gardinerna och liknande resonemang. Dessutom detta idiotiska: köpa nya kläder för att det kommer en ny årstid? Rimligtvis hade man väl kläder på kroppen även förra hösten/vintern/våren/sommaren och med största sannolikhet DUGER DE YPPERLIGT eftersom vi lever ganska bekväma och stillasittande liv och därför rimligtvis inte sliter kläder på samma sätt som när folk verkligen hade ett kroppsarbete värt namnet. Så man slänger (okej, de flesta lämnar väl ändå till återvinning, vilket är bra) bara för att någon har bestämt att de paltor man hade för typ ett år sen nu är "omoderna". Alltså den som kom på det borde ju få Nobelpriset i dumhet, och de som går på detta borde få dela på detta pris. Det är inte straffbart att vara "omodern", bara så att ni vet. Ja, vad har detta med miljön att göra, undrar kanske nån nu. Ja, men varje grej som tillverkas kräver resurser i form av material och energi och för att inte tala om alla transporter, och för att inte tala om vilka pissiga anställningsförhållanden som råder i de såkallade låglöneländerna där merparten av all skit som konsumeras tillverkas. Ja, för de där jeansen från H&M och de där billiga gardinerna från IKEA:s tygavdelning är inte sådär svinbilliga för att Stefan Persson och Ingvar Kamprad är så djävla schyssta och generösa, de är sådär svinbilliga för att de har sytts av ett barn i Bangladesh som tjänar fem öre i timmen och jobbar fjorton timmar om dagen. Vad jag vill komma fram till är: TÄNK TILL LITEGRANN. Det är inte dödsstraff på att ha samma jeans som förra året. Det är inte nödvändigt att renovera så fort man flyttar. Det är inte nödvändigt att köpa en ny säng vart åttonde år (som reklamen just nu försöker få oss att tro). Förr använde man grejer tills de gick sönder, då lagade man dom och använde lite till. Det funkar nu också.

2. Maten. Japp, här finns mycket att göra. För ett tag sen såg jag någonstans (kanske i Facebookgruppen Ekologiskt är logiskt men jag låter det vara osagt) att någon jätteglad hade hittat ekologisk honung från Guatemala. Alltså hör hur det låter: Ekologisk. Honung. Från. Guatemala. Fatta att den honungsburken har rest över halva jordklotet och sedan förmodligen tagit några rejäla inrikes rundor också. När det finns svensk honung som produceras i princip runt hörnet (tips: gå in på Biodlarna och klicka på "Biodling där du bor" för att hitta en biodlare nära dig. Eller, om du känner för att stötta min bror, skaffa en andel i en av Happy Hives bikupor). Ja, detta var honung. Ett annat exempel var idag när jag var och handlade och skulle köpa äpplen. Affären hade finfina äpplen från Per i Vånga (ett par mil norr om stan) för 29.90 kr/kg. Affären hade också italienska äpplen för 14.90 kr/kg. Alltså, äpplen som har transporterats genom hela Europa kostar hälften av vad äpplen som körts fem mil gör (och då tror jag ju inte att direkt Per i Vånga simmar omkring i ett Joakim von Anka-kassavalv för förtjänsten av sina äpplen). Det är ju något som är riktigt sjukt här. Vad jag vill komma fram till är: köp närproducerat. Om tillräckligt många efterfrågar Per i Vångas äpplen så kommer de italienska äpplena att stanna i Italien. Och nä, det är inte en mänsklig rättighet att äta tropisk frukt från andra sidan jordklotet VARJE DAG ÅRET OM. Tänk lite smartare här. Okej, det är gott med banan och apelsin som det inte är möjligt att odla i Sverige. Men åtminstone på sommaren kan man väl tänka närproducerat och svenskt, och på vintern behöver man kanske inte äta färska jordgubbar och vattenmelon bara för att det går? TÄNK.

3. Sluta kasta mat.  Nu pratar jag inte om butiker som slänger felfri mat bara för att bäst-före-datum närmar sig (det är så dumt att jag inte ens finner ord) utan folk som utan att blinka häller ut en liter mjölk för att "den gick ut igår". Eller motsvarande slängande av matvaror utan att lukta, utan att smaka, utan att tänka (det är också så dumt att jag inte finner ord). Nu menar jag inte att man ska äta mögligt bröd och härsket kött, men alltså HALLÅ? Planera litegrann? Kolla vad som finns hemma innan man handlar? Utgå från vad som finns hemma när man funderar på vad man ska ha till middag? Lägga rester i en matlåda och äta till lunch nästa dag? HUR SVÅRT KAN DET VARA?

4. Sopsortera. Det finns få saker som får mig att bli SÅ HELIGT FÖRBANNAD  som folk som sitter och säger att "varför ska jag sortera soporna för allting blandas ändå sen" (källa på det: obefintlig). Härförleden sa jag i fikarummet på jobbet att man kan lossa på vekehållaren i värmeljusbehållaren innan man lägger det i metellåtervinningen för vekehållaren är gjord av järn och koppen av aluminium, och om vekehållaren sitter kvar så fastnar hela koppen i magneten som sorterar bort järn och då kan man inte återvinna aluminiumet och eftersom det krävs OTROLIGA MÄNGDER ENERGI för att framställa aluminium så kan det ju vara bra att återvinna det som redan finns. Och fick ett GÄSP och "jaja, det är så mycket som man ska göra jämt" till svar. Att peta bort vekehållaren tar inte ens en sekund, hur man veta att det är bra för miljön att peta bort den och sedan INTE PETA BORT DEN? Sånt övergår mitt förstånd. Och ja. Don't get me started med folk som inte orkar slänga saker rätt på återvinningsstationerna, eller för att inte tala om fenomenet att "saker som kastas ut genom bilrutan finns inte". Jag promenerar rätt ofta utmed landsvägen och hade jag fått ett öre för varje ölburk, cigarettpaket, McDonaldspåse eller  plastpåse som jag har sett i diket så hade jag blivit miljonär på max en månad. Sluta upp med det. GENAST. Saker och ting försvinner INTE för att det försvinner ur ditt synfält och för att ingen såg att det var du som kastade det.

5. Sluta resa så förbannat. Jag köper det här att köttproduktion (tillägg till punkt 2: köp bara svenskt, helst lokalproducerat kött) bidrar till utsläpp av växthusgaser, men HALLÅ, FLYGPLANEN? Folk reser ju till Thailand nästan lika lättvindigt som jag åker till stan och det är faktiskt inte hållbart i längden. Och återigen: hur kan det vara så billigt? VEM ÄR DET SOM TJÄNAR PÅ DET? (Okej, jättelätt för mig att komma med det här präktiga rådet eftersom jag inte gillar att resa, men SERR: Det är inte hållbart i längden. Man kan inte ha hela världen lika tillgängligt som sitt eget vardagsrum om det inte sker på bekostnad av något. Så är det. Plus: Sverige är fantastiskt. Prova det?

NÅGRA MILJÖRELATERADE SAKER SOM JAG VILL BLI BÄTTRE PÅ:
Ja, det är ju det här med transporterna. Vi bor på landet, och snart vi fann det, att det behövdes nånting i garaget. Nä, men bor man på landet är man tyvärr ganska hänvisad till bilkörning till och från jobbet eftersom kollektivtrafiken är som den är. Här går det två bussar i timmen, och det hade funkat ypperligt om det inte vore för att mitt jobb inte precis ligger där det ligger en busshållplats och då måste man byta buss och de är aldrig synkade och så tar det TIMMAR varje dag och det tycker jag är så ovärt. Förlåt miljön. Skulle gärna vilja vara en sån människa som tycker att det är okej att lägga fyra timmar om dagen för att resa miljövänligt, eller nä. Stryk det där. Jag är en människa som kommer hem fort och smidigt. TYVÄRR.
Sen jobbar jag på att bli bättre på att laga vegetariskt, eller snarare att komma ut tänket att mat slentrianmässigt ska bestå av kött-och-potatis-och-sås. Eller fisk-och-någonting-annat-till. Vill bli bättre på att hitta alternativ till kött och fisk helt enkelt, och även kunna variera fiskrätterna en smula. Viljan finns, men rätt ofta drar jag ändå till med någon rätt ur standardrepertoaren för att a. det är så förbannat gott, eller b. jag tycker mig inte ha tid eller lust eller ork att stå vid grytorna och experimentera. DOCK: Köper bra kött. Lokalproducerat och alla djur har åtminstone rent teoretiskt varit glada och lyckliga så länge de var i livet.   


NÅGRA MILJÖTIPS SOM FÅR MIG ATT KÄNNA HELL, NO:
Ja, det är ju det där när folk börjar diskutera miljövänliga schampon och det glider in på "inget schampo" och den ena efter den andra vittnar om att de inte tvättat håret på månader. Jamen hur äckligt verkar inte det? Eller att man ska använda typ kokosolja och bikarbonat och äppelcidervinäger och jag bara, men det är ju MAT? Sen hade jag nog aldrig pallat använda tygblöjor heller. En spann med begagnade stinkande tygblöjor i blöt i badrummet: Nej tack. En rejäl bajsblöja rätt ner i sopnedkastet: ALLA GÅNGER. Förlåt, förlåt, förlåt, men så är det.

6 kommentarer:

  1. Kunde nästan inte sagt det bättre själv. Pa nr 1 är vi helt överens, dessutom avskyr jag att shoppa sa ingen invändning alls. Att en t-shirt har ett litet hal (eller som i mitt fall flera) betyder inte att den inte kan användas.

    Pa nr 2 kan jag bli bättre, men jag köper nästan jämt mer eller mindre lokalproducerat, dvs gjort i det lilla landet där jag bor. Exotiska frukter köper jag ytterst sällan, och försöker följa säsongerna. Problemet är fisk som alltid är importerad här, därför star det sällan fisk pa menyn hos mig. Tyvärr, eftersom det är sa gott.

    Nr 3: klart som korvspad att man inte slänger mat. Händer ytterst sällan hos mig. Möjligen en möglig ostskalk nagon gang.

    Pa fyran atervinns allt som gar hos mig. Glas, metall, papper, kartong, grönt etc. Däremot undrar jag över värmeljusbehallaren. Kollade just pa en, och det ser inte ut som järn, är du säker pa det? Och vad gör jag da med den? Gar järn i vanliga sopor?

    Haha pa femman. Efter att ha varit en flitig resenär bade i jobbet och privat, har jag inte varit utomlands de senaste sex aren. Har ingen bil och aker kommunalt de ggr det behövs. Klapp pa axeln för mig!

    Det som jag kan bli bättre pa är att äta mer vegetariskt, men jag fullkomligt älskar kött sa det blir svart. Kyckling och fläskkött är favoriter. Dessutom smakar vegetariskt inte lika gott om du fragar mig. Naja, jag far försöka.

    Beträffande schampo vill jag minnas att du tvättar haret med tval, det gör inte jag men tunnharig som jag är räcker en flaska ca ett halvar.

    Och bajsblöjor är inte aktuellt hos mig, bade jag och katterna är rumsrena :).

    Hälsningar Annika (ja, jag är fortfarande en av dina läsare)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Guldstjärna till dig Annika! Inte bara för att du läser min blogg utan också för ditt schyssta miljötänk!

      Radera
  2. Naja, ingen är perfekt. Jag förorenar genom att röka sa det sa. Och ja, jag försöker dra ner men är jävligt svart.

    Och du, är det verkligen järn i värmeljusen?

    Annika

    SvaraRadera
    Svar
    1. Även solen har ju sina fläckar...
      Värmeljushållarna är gjorda av aluminium, men den lilla grejen som veken sitter fast i är gjord av järn.

      Radera
  3. Nu har jag kollat upp vad som gäller här där jag bor och här har vi containrar för all metall. Det separeras sedan med hjälp av magneter, sa inga problem att slänga hela värmeljusbehallaren i containern. Sa det sa!

    Annika

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo, grejen är just det att det sorteras med hjälp av magneter. Då åker ju hela värmeljusbehållaren med p g a att vekehållaren är av järn eller stål (magnetiskt) och då kan man inte återvinna aluminiumet (som själva koppen består av). För att framställa ett ton aluminium krävs 10 000 kWh fossilt bränsle och nästan 20 000 kWh elkraft, dvs extremt energikrävande. Återvinner man istället aluminium så går åt bara 5 % av energimängden. Så det handlar alltså inte om huruvida man ska slänga värmeljusbehållarna i metall eller inte (för det ska man ju), utan den främsta miljögrejen är att man ska ta loss vekehållaren från koppen så att aluminiumskrotet kan sorteras och återvinnas, dvs en energi- och resursbesparing.

      Radera