måndag 15 maj 2023

Surface agreements, statements of fact, trying to prove we can do it

I morse när jag hade rullat ut Skrynklan (som vi kallar vår numera gemensamma bil eftersom min man, för längesen, råkade backa in i något men i låg hastighet så det blev inte precis en buckla, men plåten ser liksom lite skrynklig ut vid ena bakdörren) nerför vår lilla gata och skulle svänga ut på stora vägen så kom det en skabbräv dystert lunkande nere vid pizzerian. Det var en så deppig syn att mötas av halv fem en måndagsmorgon när man ändå försöker tänka lite peppiga tankar om ny vecka, nya tag och så vidare. Fast det var ju såklart mer synd om räven. 

Mig är det ju inte synd om även om det är måndag morgon, för jag har haft en toppenhelg och nu väntar en kort vecka eftersom det är Kristi Himmelsfärd på torsdag och jag har tagit ledigt på fredag. LÅNGHELG, va? Det är grejer det. Särskilt när den ligger framför en och liksom varslar om allsköns trevligheter som sovmorgnar och dagar man kan fylla med sånt man själv har lust att göra. 

I fredags åkte jag till den del av Ankeborg där man har smackat upp saker som: Biltema, Jula, Jysk,  Media Markt, Granngården, Mekonomen, Elgiganten, Jem & Fix, några sportbutiksoutlets och så vidare. Påbörjade min mission på Granngården där jag köpte 50 plastkrukor i modellen större än de jag redan har som är svinbra, plus en glass. Satt sedan i solen på parkeringen och njöt av tillvaron och tyckte att jag hade all tid i världen, vilket det strax visade sig att jag inte alls hade. Vidare till Jula för uthämtning av paket innehållandes ett par neoprentofflor på rea, sedan Biltema för inköp av mer växtbelysning och sen var det bara att ratta vidare till spårskogen. Kom dit en timme innan vi skulle träffas och körde min lilla intervallträning i kombination med skogspromenad, och det var härligt men också förfärligt varmt och svettigt. Var ju klädd för jobb, inte för att småjogga runt en kuperad barrskogsslinga i gassande sol och 25 graders värme. Men a löparwannabe's gotta do what a löparwannabe's gotta do. Sen åkte vi till en annan del av spårskogen och la spår och sen var det hem och duscha och göra pizza, äta och gå och lägga sig eftersom klockan var ställd på 06.15 dagen därpå.

Tillbringade i princip hela lördagen i spårskogen och det var så härligt. Solen sken, fåglarna kvittrade, bokarna har precis spruckit ut och allt var sådär ljusgrönt som det bara kan vara i en bokskog på våren. Enda nackdelen var att myggen också vaknat till liv och angrep med liv och lust. Den delen av våren/sommaren hinner man ju lite förtränga under den kalla årstiden men nu blev man mer eller mindre smärtsamt påmind om dessa djurs existens. Hade dock myggspray i bilen så klarade mig hyfsat.

 
Flera hundar gick spårprov, däribland Laban, och han klarade det galant. Var i princip för mig bara att följa efter, någon gång fick jag hålla tillbaks honom lite när han gick iväg in i någon tätning för att undersöka, men annars höll han sig i spårkärnan hela tiden. Skottet rörde honom inte i ryggen, han har inte uppvisat några tecken på skotträdsla innan heller men ingen har ju heller stått tio meter bort och skjutit. Men han var helt obrydd, till och med så att domaren frågade om han var skottprovad tidigare eftersom han var så lugn. G-Ö-T-T. Så nu har vi ett förstapris, det har alltså inget att göra med att någon kommer etta och någon annan tvåa osv, utan det är det pris man får om hunden visat utmärkt spårförmåga i ett för eftersök lämpligt tempo och utan ingripande från domaren tagit sig från A till klÖv, inklusive skottprov, på max 45 minuter. Laban var ute i 31 minuter men det kändes som timmar. Han avvek som sagt inte nämnvärt från spåret (det är då tiden kan börja rinna iväg), men han är långsam och noggrann. Mycket behagligt tempo. tyckte domaren och för den som någon gång spårat med till exempel en labrador eller vorsteh eller någon annan stor ras som plöjer fram genom snåren i vad som känns som 180 km/h så är det här makliga promenadtempot ju liiite skillnad, och inte till det sämre. 

Igår var en ledig dag! Skönt tänkte jag och tog med mig flocken ut i skogen. Gick en mil, kom hem, tränade ett pass pilates och åt lunch. Sen tänkte jag mig att jag bara skulle plantera om tomater och sitta nere i trädgårdslandet och rensa kirskål och lite sånt där stillsamt, men då meddelade min man att han skulle fälla en stor asp som står på gränsen mellan vår och de tyska sommargästgrannarnas tomt, för det hade han kommit överens med dom om att han skulle göra och då var det lika bra att passa på nu när det var fint väder. Tyskarna var i Tyskland så jahapp, det var bara att dra på sig arbetshandskarna och rätta in sig i ledet. Att fälla ett träd tar ju inte så lång tid, inte heller att kapa upp själva stocken, utan det som är verkligt tidsödande är att ta hand om alla grenar och kvistar som utgör minst 50 % av trädet. Så där gick större delen av eftermiddagen åt till att skilja kaffeveden från sånt som ska flisas med kompostkvarnen, och då blev jag inte ens klar. Men däremot trött, så då bestämde jag mig för att det fick vara nog för inomhus väntade bröd som skulle bakas och en middag som skulle lagas och matlådor som skulle fixas, osv. Fixade det och sen blev det SOFFLÄGE resten av kvällen. 

Men härlig helg! Har dock bränt mig lite i solen så nu kliar det överallt och jag känner med den stackars skabbräven som jag såg i morse. I fredags (tror jag det var) så slängde jag in lite ogräs till hönsen och då kom alla rusande utom Astrid, hon gick omkring för sig själv och bar på något som jag först trodde var en vante, men det visade sig vara en enorm padda, stor som en hand och även död som en sten. Höns äter väl inte paddor? sa min man med motiveringen att dom var "äckliga", vilket han rimligtvis inte kan veta om en höna tycker eller ej, för de äter ju mördarsniglar och maskar och larver och annat som ingen normalt funtad människa känner att snålvattnet börja rinna till vid tanken. Däremot är ju paddor svagt giftiga, men höns är ändå rätt smarta i det avseendet. Nästa dag hittade jag paddan, det som var kvar av den, med ena armen avsliten och innandömet fullständigt urgröpt. Så ja, höns äter paddor, minus skinnet, vilket härmed anses vara bevisas. 

I veckan som kommer ska jag jobba (fast bara tre dagar). Ingen ridning för det är teorivecka, vet inte ännu vad som kommer att hända för de andra teorigångerna den här terminen har det ju varit gemensamma clinics, men nu tror jag man bara ska träffas med sin grupp och ha...någon slags teori?  antar jag. Aja, det ger sig. Ska på thaimassage imorgon, det ska bli G-Ö-T-T. Sen är det väl inget mer planerat egentligen, förutom lite jobb och sånt därnt. Jamen då kör vi. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar