Saker som står på min to do-lista just nu är nämligen detta:
- Bära upp 10 säckar jord till växthuset. Det låter enkelt, men är jobbigt eftersom växthuset ligger längst upp på tomten och tomten lutar som en störtloppsbacke. Säckarna ska sedan tömmas i baljor där jag redan grundat med hästgödsel som jag kånkat hem från stallet hela vintern. Så småningom ska mina frösådda tomater få flytta ut i växthuset. Just nu står de i tvättstugan på tillväxt.
- Så bönor. Förra året testade jag att INTE så bönor direkt på friland som jag brukar göra, utan dra upp dom i kruka först. Blev svinbra, så det tänkte jag fortsätta med.
- Fixa till min kåltunnel, d v s täcka den med fiberduk och plantera ut de kålplantor som blivit tillräckligt stora.
- Så gurka, pumpa och squash.
- Plantera om purjolök.
- Flisa de sista grenarna från ett jättestort mirabellträd som vi fällde för rätt längesen, och som av någon anledning inte flisar sig själva utan bara ligger i en tråkig hög på gräsmattan.
- Slipa kedjan till motorsågen och kapa upp de grövre grenarna från ovan nämnda mirabellträd samt två björkstammar som också ligger på gräsmattan och väntar på att tid och inspiration ska infinna sig.
- Hugga upp ovan nämnda ved.
Vad ska min man göra då? Han är satt att bygga en voljär till vaktlarna. Vaktlarna bor nämligen just nu i en kaninbur. Vi ska snart skaffa kaniner har vi tänkt, och då kan det ju vara trevligt för dom om de har någonstans att bo och slipper trängas med tuppen Johnny och hans harem.
Vad ska vi skaffa för kaniner, undrar ni kanske då. Ja, det återstår att se. Jag är ju mycket för det här med att värna om gamla lant- och kulturraser så jag har hela tiden varit inne på att skaffa Gotlands- eller Mellerudskaniner som ju är de enda svenska kaninlantaserna, dels av den anledningen då, och dels för att jag i största allmänhet vill ha en ras som är lättfödd och härdig och anpassad till svenska förhållanden, inte en som är frusen och klen och kräver en massa kraftfoder för att växa och som dessutom sedan blir stor som ett hus. Såna kaniner, typ belgisk jätte, är man (jag) ju nästan lite rädd för. Dom är så overkligt stora, kolla bara vad jag hittade när jag googlade:
 |
| Belgisk jätte vs Shetland sheepdog (gissar jag). Ett monster. Och då menar jag definitivt inte hunden. Vill också meddela att jag har varit duktig och bildgooglat med sökkriterier "bilder som får användas", så jag har minsann respekterat upphovsrätt och sånt. GULDSTJÄRNA. |
Jamen en sån kanin skulle ju mycket väl kunna smyga sig in i ens hus nattetid och slakta hela familjen. OCH ÄTA UPP DEN. Så känner jag, men det är ju en icke-fråga eftersom jag vill ha en lantras. Det verkar dock vara lättare sagt än gjort att få tag på en Gotlands- eller Mellerudskanin. Är med i några Facebookgrupper, men det är inte så att annonserna fyller ens flöde direkt. Får kanske själv annonsera? Söker man på Blocket så får man bara träff om man anger "hela landet", men är inte direkt beredd att åka hur långt som helst utan det får väl åtminstone vara Skåne eller Blekinge. "Gotland" föreslog min man entusiastiskt, och jag skulle jättegärna åka till Gotland (om inte annat så för att få träffa min bror och hans familj, som bor där sedan några år tillbaka), men kanske inte i första hand för att köpa kaniner och transportera dom i bil och på färja i många timmar. Det måste ju finnas enklare sätt för alla inblandade, tänker jag.
Hittade sedan av en slump information om Svensk Pälskanin, som är en gammal svensk kulturras som ändå tydligen inte fått lantrasstatus. Hur som helst verkar den uppfylla mina kriterier (lagom stor, lättfödd, härdig, etc) så kanske blir det såna istället? De verkar ju dock vara ännu svårare att få tag på, men jag har mailat en förening och fått svar att de ska kontakta uppfödare som ska höra av sig. Eller nåt. Så STAY TUNED FOR INFORMATION som det brukar heta. Det ska ju som sagt först byggas en voljär till vaktlarna, och alla som har följt evighetsdramat "Bygga hönshus - an epic movie" vet ju att här går ingenting på en kafferast inte.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar