Vaknade i morse och var, kanske inte direkt pigg som en lärka, men någorlunda återställd efter dagisvirusattacken. Solen sken dessutom, det som skulle regna från arla till särla enligt väderleksrapporten. Fast innan jag hunnit få på mig mina white trash-paltor och ätit frukost hade det kommit en liten skur. Medan jag var ute och gick i skogen kom det ytterligare ett par. Fast det var såna där lightversioner av regn som man nästan inte blir blöt av. Ungefär som att sätta munstycket på en blomspruta på det minsta och duscha till. Sånt var regnet, och det blir man ju inte direkt ledsen av.
Gick en rejäl promenad utan att någonting hände bortsett från att vi såg - och nu överdriver jag inte - hundratals grodor. Små, eller kanske halvstora, grodbarn som precis höll på att kollektivt flytta hemifrån, antar jag, för det kryllade verkligen av liv utmed sjön. Först trodde jag det var ett stort antal skalbaggar som myllrade omkring, men så var alltså inte fallet. Och givetvis hade jag lämnat kameran hemma, och jag kan ge mig fan på att nästa gång jag går förbi där, imorgon eller så, så är de väck. Ni får helt enkelt tro mig på mitt ord.
Kom hem igen efter att ha tagit mig igenom Ankeborgsversionen av Magnolia (en film jag inte minns ett skit av mer än att det regnade grodor), spexade till dagen genom att betala en hög räkningar och nu håller jag på att laga lunch. Har även tänt en brasa i kaminen för a. mysfaktor och b. för att elda upp lite papper som jag av olika skäl inte vill lägga i pappersinsamlingen. Snart ska jag äta kycklingfilé plus sallad med sockerärter och haricot verts samt kolla på ett avsnitt av Desperate Housewifes. Den uppmärksamme noterar kanske att det inte har ringbarkats ett enda träd so far, och på det svarar jag: a. Dagen är inte slut än, och b. Det kommer en dag imorgon också.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar