Något jag stör mig på, med mera

Just nu stör jag mig som FAN på reklamen för ByggMax där en rätt tjock svettig gubbe pratar om sin "hemlängtan till Öland" och så zoomas det in en skylt på ByggMax i Kalmar. Men gubben pratar västgötska, borde han inte prata öländska eller åtminstone låta som om han kom från Kaaaaalmar om han nu har "hemlängtan till Öland"? Va va va? Dessutom stör jag mig på att han bräker så belåtet att han "fick bestämma tapeter själv". Som om han var den ende karl i hela världen som fick det.  TA BORT!

I övrigt har det inte regnat på hela dagen idag och igår kom endast skurar, men andra delar av landet har fått sin beskärda del efter vad jag har förstått.
Har idag hunnit med ett besök på Rik-Ica. Powerwalkat på elljusspåret från helvetet tillsammans med Remus, tax med rätt att klättra. Tvättat tvätt och hängt ut den i trädgården (lite att utmana ödet, jag vet). Lagat middag (kycklingfilé, quinoa, wokad lök/purjolök/gul paprika). Ätit denna middag. Betalat en räkning som jag glömde igår. Suttit i trädgården och druckit te och läst Stephen King. Ringbarkat det skymmande beståndet av alm och ask. Dödat en mördarsnigel med ett machetehugg. Nej okej, det är ingen machete utan en röjkniv. Men den ser ut som en machete. Ligger fint i handen när man mördar (en mördarsnigel är det enda offret, jag lovar. Ja, och så alm/askbeståndet förstås, på längre sikt). Plockat de första mogna jordgubbarna i trädgårdslandet. Samt tränat rallylydnad med taxen. På lördag ska vi nämligen debutera i tävlingssammanhang. Hur det nu ska gå. Det återstår att se.

Har nu avrundat dagen med att peta ner några avmaskningstabletter i sagda tax. Råkade köpa en sort där man ska ge cirka hundra tabletter i tusen dagar. Känns det som i alla fall, men det var visst 2 tabletter per dag i tre dagar.  Inte jättepopulärt. Remus känner på sig när det är något lurt på gång. I vanliga fall sitter han som klistrad vid mina fötter när jag lagar mat, utifall om att jag skulle råka tappa något ätbart, och han kan ligga halvt medvetslös i djupsömn, men är på benen i samma sekund som han hör skåpet ovanför kylskåpet (där tuggben och liknande förvaras) öppnas. Men nu när det gällde att gömma medicin så kunde jag stå hur länge som helst och smeta med hundarnas motsvarighet till oxfilé provencale (leverpastej), och han kom inte ens in i köket. Han betraktade mig däremot dystert från andra sidan tröskeln, med samma min som han har när man drar ut lådan som klotången är i. Att nu väntar något mycket obehagligt och tråkigt och man kommer inte undan.

Funderar nu på att se något på tv, men frågan är vad. Igår började jag titta på en Wallanderfilm, för jag trodde att jag inte hade sett den förut, men det hade jag ju. Förstås, det har man ju jämt.