Jag dricker väldigt sällan läsk. Typ...kanske fyra gånger per år, inte bundet till något speciellt tillfälle. Har i princip aldrig något sug efter sockrade och kolsyrade konstgjorda fruktsmaker, så det känns nästan lite festligt när det väl blir av. Här skulle man ju kunna infoga en anekdot för barnbarnen som lyder som följer, att när jag växte upp på 1970-talet så var de största läskflaskorna 33 centiliter, och i min familj köptes en (1) back under högtidliga former till jul varje år, och det var väl hela årskonsumtionen för fem personer, bortsett från de sällsynta tillfällen då man lyckades tjata sig till, alternativt tyckte att man ville slösa sin veckopeng på, att få köpa från den lokala idrottsklubbens läskbox. Eller vad det nu kunde tänkas heta (bildgooglade precis "läskbox" för jag tänkte att så kan det nog inte heta. Då kom det upp en bild på filmen Nightmares & Dreamscapes av Stephen King. Så nej, läskbox är nog inte korrekt terminologi), det såg ut som en frysbox, men var en kylbox genomkorsad av metallribbor mellan vilka läskflaskorna hängde i halsarna, endast korkarna stack upp, och så fanns det någon slags låsanordning med myntinkast till vänster där man pillade ner två enkronor och så fick man manövrera fram den sort man ville ha från de där metallstängerna, och det kändes alltid som att man fick lirka undan minst ett dussin lättöl som hängde framför den enda och mycket åtråvärda Päronsodan längst in.
Hur som helst, läsk är inget som jag konsumerar i parti och minut. Men igår, när jag var febrig och KLEN, så kände jag att det nog var vad jag behövde för att piggna till. Så min man gick och köpte en flaska passionsfruktsläsk, och den har jag klunkat i mig nu. Måste säga att läsk faktiskt är väldigt gott när man är sjuk. Nu är läsken slut. Om läsk är en sjukdryck så måste det ju med enkel semantik betyda att jag är frisk? JAMEN DÅ SÄGER VI DET.
Det trista är bara att ens tröga kropp inte fattar ens så här kommandon. Eller går på såna här enkla tricks, eller vad det nu handlar om. Är mkt mkt trött på dagisvirus just punkt nu.
Vi är läskigt lika. Har precis samma relation till kolsyrat bjäfs och jag tänker överföra den till mina barn. Det har lyckats över förväntan med dottern. Med sonen...sådär. KRYA PÅ DIG!
SvaraRadera