Jag har ju varit väldigt noga med att longera innan jag rider för så har ägaren gjort och jag har därför longerat kanske 10-15 minuter i både skritt och trav och ibland lite i galopp i båda varven innan jag suttit upp. Sen var han ju väääldigt tjurig och stod emot på banan förra veckan, och vi kom fram till att det kanske tröttar honom mer än vad man tror. Så på tisdagen testade jag att bara longera i skritt kanske 5 minuter innan jag satt upp. Nu vet jag inte om det var en ren tillfällighet, men han taktade faktiskt ingenting i skritten ens när jag kortade upp tygeln. Överlag kändes han positiv, jobbade på bra i traven, galoppfattning i höger varv gick bra men i vänster varv blev det fel men det bryr jag mig inte så mycket om just nu eftersom det mest handlar om att han ska förstå hjälperna. Finliret får ju komma sen.
I fredags testade jag att sitta upp direkt, utan att longera först, men då var han lite otålig och ville inte riktigt stå stilla, plus kändes lite stressad i skritten, taktade och slog med huvudet och sådär. Så idag gick jag tillbaks till 5 minuters longering i skritt och då var han mindre stimmig. Dock ville han inte riktigt stå stilla när jag skulle sitta upp, men det kan också ha att göra med att jag de senaste gångerna ställt pallen i mitten av ridbanan istället för i ett hörn som jag gjort tidigare. Aja, bara att gneta vidare med den detaljen. Annars kändes han rätt bra i ridningen, ägaren har ju beskrivit honom som lite lat, men jag tycker nog han har rätt mycket egen motor. Har börjat jobba lite med övergångar för att han ska få en uppfattning om att man inte bara kan älga fram i egen takt.
En liten notis på temat "världen är liten". Ni minns kanske Bulldozern, ponnyn jag red innan jag började rida Pojken (som jag red innan jag började rida Köttbullen). Hon såldes ju 2018 eftersom hon varit halt av och till och bedömningen var att hon bara skulle hålla för promenadridning. Visste bara att hon sålts till någon som bodde "lite utanför" byn där jag bor, och ibland går jag och spanar i hagarna för att se om hon går där någonstans. Sedan visade det sig att hon sålts vidare och sin sista tid var hon uppstallad på gården där Lille P står. Tyvärr fick hon tas bort för något år sedan p g a att hon var typ halt på alla fyra benen. Sorgligt, men hon fick i alla fall stå på ett bra ställe sin sista tid i livet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar