Sådär, då var även yngsta barnbarnet Oliver döpt och upptagen i Herrens församling. Han skrek så att man kunde tro att det var Damien i Omen-filmerna som fick lite Kristusbaciller på sig. Mitt eget barn (Nikky) stod och blåljög prästen rakt upp i ansiktet på frågan om de hade kvar Adrians dopljus och kanske rent av tog fram det och tände det lite då och då. O ja, sa Nikky då, fast sanningen är att de har slängt det för "vad fan ska man med det till?" Mitt andra barn (Leo) dök överhuvudtaget inte upp på dopet eftersom han, citat, inte hade något större intresse för ceremonin, slut citat. Såna är mina kids. Sämre kan man ha.
Innan pratade jag med Adrian (3) om att man måste vara alldeles tyst inne i kyrkan (borde uppenbarligen ha pratat med Oliver också), men att man fick lov att sjunga.
- Sjörövar-Fabbe? undrade Adrian hoppfullt, och som den tråkiga vuxenperson man dessvärre är så fick jag avslöja att det med största sannolikt inte skulle bli tal om någonting Pippi Långstrumprelaterat i sångväg innanför kyrkans väggar. Ångrar mig nu. Det var ju ändå bara släkt och vänner där och då hade vi väl kunnat klämma i med lite TJO-OCH-HADELITTAN-LEJ för att liva upp stämningen. Alternativt överrösta Oliver. Men det är ju så dags nu.
Sedan vandrade vi vidare till församlingshemmet och drack kaffe och åt TÅRTAN, som faktiskt blev fantastiskt god. Det var många av de närvarande som sa det, fast de kanske inte vågade annat eftersom jag hade jämrat hela Facebook fullt om hur djävla jobbigt det hade varit att göra den.
Jaha, och sedan åkte vi hem och hamnade i något slags post-kalas-koma där man liksom är socialt utmattad och obekväm i finkläder och fylld av svart kaffe och tomma kalorier. Vi fick ta på mjukisbyxor och lägga oss på en filt i trädgården och äta äpple och läsa böcker för att bli någorlunda vederkvickta.
Och nu är helgen helt plötsligt SLUT, hur gick detta till? Det känns som att jag bara har lagat mat och bakat och ätit och sovit. Kan jag få en helg till så att jag hinner göra lite andra saker också? Gud? Schyssta?
Kristusbaciller....roligaste ordet jag har hört på länge.
SvaraRadera