I helgen såg vi en erkänd kalkonfilm, Rymdinvasion i Lappland, en osannolik svensk-amerikansk produktion från 1958. Ja, vad ska man säga? Vi somnade ifrån den på fredagen, orkade inte med den på lördagen och tog oss samman och slutförde projektet först på söndagen.
(((SPOILER-VARNING)))
Ja, som titeln antyder så utspelar sig filmen i Lappland, där ett stort antal glada samer sitter vid elden i jättemössor och täljer kött med kniv. Och så landar det ett rymdskepp, som mest av allt ser ut som en stor julgransdekoration, i snön och då ska ett gäng geologer åka dit för att undersöka saken. Av någon outgrundlig anledning befinner sig en amerikansk olympisk skridskoprinsessa, som dessutom råkar vara släkt med en av geolog-professorerna, i denna gudsförgätna lilla håla, oklart varför. Och hon ska förstås hänga med karlarna, fastän de helt kärvt säger att det här är inget för fruntimmer. Men naturligtvis struntar hon i det och vips har hon blivit bortrövad av typ Chewbakkas kusin från landet, ett jättelikt hårigt monster som strövar omkring och skövlar lappkåtor och timmerstugor lite på måfå. Och så får man se glimtar av RYMDVARELSERNA (iklädda praktiska anorakar) som sitter inne i rymdskeppet och övervakar allt. Och geologerna drar (på nolltid) ihop ett UPPBÅD av rasande samer som förföljer monstret på skidor och attackerar det med skidstavar och brinnande facklor och monstret lämnar ifrån sig skridskoprinsessan och ramlar sedan ner i en ravin som ett annat tomtebloss och dör jämmerdöden och de moltigande rymdvarelserna knäpper av sina monitorer och åker tillbaks till rymden utan att ha uträttat ett dyft.
Ibland finner man inte riktigt ord.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar